Att inte se skogen för alla träd

av Påhl Ruin Forum 2015-08, sida 22-23, 24.09.2015

SKOG, VIND OCH VATTEN. Skogen i Litauen växer så det knakar, men på grund av att ett splittrat ägarskap och en tungrodd byråkrati utgör skogen i rmånga fall endast en vacker bakgrund som inte lockar utländska investerare.

Nu har det hänt igen. Nordiska investerare fokuserar på Estland och Lettland = men glömmer Litauen. Den här gången handlar det om skogen.

PÅHL RUIN TEXT OCH BILD

X Litauisk skog håller högre kvalitet än den lettiska och estniska. Och den är billigare. Så varför har inte fler investerare hittat hit ”Litauen är rent generellt mindre känt än övriga Baltikum, hit till Vilnius går ju ingen färja”, säger Håkan Molin, Handelsbankens chef i Vilnius, som själv är mindre skogsägare och har en jägmästarutbildning i botten.

”Själv gick jag in i Lettland först och här i Litauen långt senare, jag borde ha gjort precis tvärtom”

En kubikmeter skog kostar ungefär två tredjedelar så mycket i Litauen somi Estland. Och de lettiska priserna ligger där emellan. Håkan Molin kallar skogen för ”Litauens grö na guld”

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NP 8201 ”Marken är bördigast i hela Baltikum och bördigare än i Finland och Sverige. Här finns mer skogsvolym på varje hektar och ett brett utbud: ungskog, medelåldersskog och avverkningsmogen skog. Det finns alltså mycket att välja mellan?

Estnisk ottefågel. Att Estland blev den första marknaden som nordiska investerare — i synnerhet finska - kastade lystna blickar på berodde främst på att esterna öppnade sin marknad för utländska köpare redan i slutet av 1990-talet. I Litauen skedde det inte förrän balterna kom med i EU 2004.

”Eftersom litauerna öppnade upp sist finns också de mest intressanta förvärven här. Och här finns mycket skog till följd av omfattande skogsplantering under Sovjettiden. Ett av syftena skulle ha varit att bromsa inflyttningen av ryssar till landet, vilket ju också lyckades”.

Att nordiska skogsköpare inte hittat till Litauen beror inte bara på landets relativa anonymitet, det finns också en del proble med att investera här. Ett av dem är den omfattande byråkratin, ett annat är frånvaron av jakträttigheter (som finns i Lettland och Estland). Men det främsta hindret är kanske den ringa storleken på skogsfastigheterna.

Den största privata skogsägaren i Litauen äger mindre än en procent av skogsarealen - sammantaget finns 230 000 skogsägare, jämfört med 150 000 i Lettland. Snittstorleken på en fastighet är 3,5 hektar jämfört med 35 hektar i Sverige. Vill man köpa stora arealer så måste man göra många separata affärer.

Splittrat. Detta har också lett till att den största utländska skogsägaren i Litauen inte är speciellt stor. Det handlar om svenska Euroforest som äger cirka 10 000 hektar —- att jämföra med den största skogsägaren i Lettland, svenska Bergvik, som äger hela 110 000 hektar mark.

”Visst är de små fastigheterna ett problem när man vill driva ett effektivt skogsbruk, men problemet ska inte överdrivas”, säger Molin.

INVESGTERINGSVILLIG. Nils Lundberg från skånska Skivarp är en lantbrukare som kan tänka sig att ge sig in i skogsnäringen i Litauen.

”Det är ju ändå inte aktuellt att avverka allt samtidigt. Med flera mindre bestånd kan man avverka olika delar av vid olika tillfällen. Och förödelsen vid stormar blir ju mindre om man har sina ägor utspridda?

Det litauiska skogsbruket som helhet har inte skötts på ett effektivt sätt sedan självständigheten. Staten äger hälften av skogsarealen - somi sin tur är uppdelat på 42 bolag som intensivt motarbetar förslaget att de ska slå sig samman för att effektivisera driften. Ekonomireportern Dalius Simenas på Bonnierägda dagstidningen Verslo Zinios suckar när ämnet kommer på tal ”Det är ett extremt slöseri med skattepengar att vart och ett av de 42 statliga bolagen ska ha egen administration. Precis som inom energisektorn borde man bilda ett holdingbolag där det mesta av administrationen kan ligga. Presidenten har insett detta och kräver förändringar men bolagen lyckades nyligen få parlamentet på sin sida. Det är ju val nästa år. 7”

Mygel och ineffektivitet. Man misstänker korruption i samband med parlamentets beslut att hålla fast vid de 42 bolagen men inget har bevisats. Affärsstrukturen ger smått komiska effekter: inkomsten per anställd i statliga Sveaskog är 19 gånger högre än i det statliga skogsbruket i Litauen.

Själva skötseln av den statliga skogen imponerar inte heller på Molin ”Tillväxten av skog avverkas inteiden takt som vore rimligt, vilket är ett nationalekonomiskt slöseri. Med en annan förvaltning a i högre grad stå orörd.

den statliga skogen skulle mer litauiskt timmer komma ut på marknaden”.

Den som köper skog i Litauen bör gå igenom ett lokalt förvaltningsbolag, vilket är praktiskt med tanke på språkförbistringen och byråkratin. Forum följde med ett av dessa bolag till en bördig blandskog väster om Vilnius. Med på turen fanns några potentiella svenska investerare.

”Delar av den här skogen kommer att komma ut på marknaden snart”, berättar Sigitas Mozgeris på Fest Forest och pekar upp mot en skogsbacke full av kraftiga tallar.

”Vi har färre våtmarker än Lettland och Estland och därför ett större tallbestånd”

Litauen har tagit längre tid på sig att ordna upp ägarförhållanden efter Sovjetunionens fall, vilket leder till att nya skogsägare hela tiden kommer fram. Och de flesta vill sälja sin skog.

”Ny billig skog är på väg ut på marknaden”, säger han och tittar förväntansfullt på klungan av potentiella kunder.

Billigt men tidskrävande. En av de intresserade är Nils Lundberg från skånska Skivarp, en lantbrukare som vill ge sig in i skogsnäringen. Jag ringer upp honom några veckor efter utflykten i skogen. Fick han blodad tand ”Absolut, jag diskuterar priser med dem just nu. Men jag överväger också att investeraisvensk skog”

Vad kommer att fälla avgörandet ”Vi får se. Priserna är ju klart lägre i Litauen men där är också den admini > SKOGEN I LITAUE sm Skogen täcker en tredjedel eller 2,2 miljoner hektar utav Litauens landsareal, med en virkesmängd motsvarande mer än 500 miljoner kubikmeter. De dominerande arterna är tall (cirka 33 procent), björk (21 procent) och gran (20 procent). Hälften av skogen är statsägd, 39 procent är privatägd. Skogssektorn bidrar till kring 4 procent av landets BNP. Källa:. Forststyrelsen i Litauen och Miljöministeriet.

strativa processen mer tidskrävande. Och tid ärju pengar”

Ditt intryck av Litauen ”Ett välfungerande samhälle med proffsiga och västligt sinnade människor. Jag har inga problem med att göra affärer där?

Att Lundberg fick upp ögonen för Litauen berodde till stor del på att den stora svenska skogsägaren och förvaltaren Skogssällskapet tog steget in i Litauen i början av året. Tidigare har man bara funnits i grannlandet Lettland.

Carl Kling arbetar med företagets verksamhet i Baltikum ”Vi har märkt ett ökat intresse för Litauen bland många av våra nordiska kunder. Det har tagit tid för dem att hitta dit, det är lite av ett nytt land för dem till skillnad från de mer välkända grannländerna Estland och Lettland?

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR B 2015