Att lära sina barn för livet
av Patrik Lindfors Forum 2008-02, sida 50, 28.02.2008
Taggar: Organisationer: TFIF & DIFF Teman: självkännedom
EI FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK
NR 2 2008
Att lära sina barn för livet
HH Självkännedom. En stark självkänsla är en viktig egenskap alla skeden av livet. Grunden till detta läggs i barndomen, oc föräldrarnas roll är stor.
PATRIK LINDFORS TEXT
X Frågan om vilken typ av stöd och uppmuntran föräldrarna kan ge sina barn inför vuxenlivet behandlades på en paneldiskussion som arrangerades på yrkeshögskolan ARCADA i slutet av januari. Debatten var en del av årets Tek Natur-tävling som ordnades av DRIFTINGENJÖRSFÖRBUNDET DIFF OCh TEKNISKA FÖRENINGEN I FINLAND TFIF.
I panelen deltog företrädare för både näringsliv och den sociala sektorn: HRM PARTNERS grundare STAFFAN KURTÉN, psykologen INGALILL PELDÅN, rekryteraren) ROBERT FAGERSTRÖM, CLOETTA FAZERS personaldirektör KENNETH SÖDERHOLM Och LOTTA GOTTBERG från föreningen Hem och Skola.
Paneldeltagarna var överens om att barn behöver en viss mängd lugn och ro för att kunna utvecklas och reflektera över sig själva. Att skapa det lugn som behövs kan vara svårt på grund av det massiva informations flöde som barn utsätts för i dag.
”För ett barn är det viktigt att kunna ha tråkigt och låta bli att hela tiden syssla med någonting”, säger Peldån.
För att föräldrarna ska kunna sporra och gedet stöd som behövs är det viktigt att de tar sig den tid det kräver att verkligen lära känna sitt barn.
”Det viktigaste med idrott är inte att vinna, utan att lära sig förlora. Personer som snabbt kan lägga misslyckanden bakom sig klarar sig ofta brai arbetslivet.”
Om till exempel barnets matematiska eller språkliga färdigheter inte är särskilt starka kan föräldrarna ge utrymme för övriga egenskaper som är starkare. Föräldrarna kan stöda sina barn i det som de är bra på, och undvika att säga att de är bra på till exempel fotboll om de inte är det.
Svårt hantera motgångar. Framgång i arbetslivet korrelerar med utbildningen, men det finns flera exempel på personer som presterat dåligt i skolan men varit ytterst framgångsrika som entreprenörer. Det kan handla om personer somii ett tidigt skede av livet har velat utveckla sina egna intressen och samtidigt testa sina egna och omgivningens gränser. Å andra sidan visar statistiken att många av de utstötta i samhället är män som klarat sig dåligt i skolan.
En kategori av barn och ungdomar vars självkänsla kan vara svag är högpresterande flickor. Framgångar i studier och hobbyer kan kompensera för ett dåligt självförtroende.
”Högpresterande flickor kan ha mycket svårt att acceptera motgångar och nederlag”; konstaterar Lotta Gottberg och tillägger att problemet endast berör en liten del av denna grupp.
Ingalill Peldån hänvisar till undersökningar som pekar ut två faktorer som ofta förekommeri fall där flickor med toppbetyg har dålig självkänsla: likgiltiga eller auktoritativa föräldrar.
En hobby kan hjälpa ett barn att utveckla sin självkänsla. Kenneth Söderholm konstaterar att det viktigaste med idrott inte är att vinna, utan att lära sig förlora. Personer som snabbt kan lägga misslyckanden bakom sig klarar sig ofta bra i arbetslivet.
Enligt Söderholm är det positivt at grupparbeten får en allt större roll i undervisningen i skolan. Han anser att det också är viktigt att barnen får lära sig att det är roligt att hjälpa andra. Det är en färdighet som är till stor nytta i arbetslivet.
”Vid rekryteringar utgår man i dag från att utbildning och arbetserfarenhet motsvarar de kompetenskrav som jobbet förutsätter. Det som betonas utöver detta är självkännedom”, konstaterar Kenneth Söderholm.
ful [a Ss [= 3 a fn an D > z fa