Att vara multinationell...

av Kurt Skärström Forum 1970-16, sida 11-12, 21.10.1970

Taggar: Personer: Folke Lindskog Teman: multinationalitet

Kurt Skärström:

Att vara multinationell…

Har man som Svenska Kullagerfabriken ett 60-tal fabriker och ett lika stort antal till organisationen anknutna bolag, som tillsammans förfogar över 300 försäljningskontor i de flesta länder, så kallar man sig gärna multinationell. Men vad allt skall man lägga in i ordet »multinationell» utöver detta att företaget har hela världen som sitt arbetsfält. Forum ställde frågan till VD för SKF-koncernen Folke Lindskog.

VD Folke Lindskog har just avslutat ett styrelsesammanträde och är nu beredd att inför ett 15-tal journalister från alla de nordiska länderna presentera koncernens verksamhet. Han hoppas på ett avspänt och givande samtal tillsammans. Efteråt skall Forum få en pratstund i enrum,

Han börjar med de officiella siffrorna: koncernens försäljning i fjol över 4,2 miljarder kronor, varav 298 miljoner avsåg den svenska marknaden och 3.951 miljoner kronor övriga marknader, vinsten efter bokförda avskrivningar men före bokslutsdispositioner, skatter och minoritetsintressens andel i vinst

Forum 16/7 uppgick till 469 miljoner kronor, nettovinsten 215 miljoner kronor, bruttoinvesteringarna 330 miljoner kronor, bokförda avskrivningar 241 miljoner kronor och kalkylmässiga avskrivningar 298 miljoner kronor.

Moderbolagets försäljning var 881 miljoner kronor, varav 270 miljoner avsåg den svenska marknaden och 611 miljoner kronor övriga marknader.

Antalet anställda var i fjol 64091 personer, en ökning me 1221 personer jämfört med föregående år. Vänd “n

Han går in på det nya systemet för ekonomisk rapportering som införts inom koncernen och som skall ge data från vart och ett av de 130 SKF-bolagen betydligt snabbare än tidigare.

— Vi har i själva verket kommit därhän att vi numera får fram hållbara delårsbokslut på mindre än 20 arbetsdagar, säger han. Pressen skall få vara med och dela fördelarna i form av tertialrapporter. Produktionssiffrorna skymtar fram i konjunkturöversikten: årsfaciten sammanlagt för koncernens lagerfabriker — 475 miljoner lager mot 513 miljoner 1968 — skäms ju inte precis för sig. Om framtiden nämner han det investeringsprogram på lång sikt på 3/4 miljard kronor som inletts i år. Utbetalningarna under 1970 inklusive sådana för redan igångsatta investeringar stannar dock vid ungefär 500 miljoner kronor. Inte mindre än två tredjedelar av utlandsprogrammet faller på anläggningar inom EEC — över 200 miljoner kronor vardera i Tyskland och Italien och över 50 i såväl Frankrike som Holland. Dessutom påbörjas en del projekt i Storbritannien och utanför Europa.

Minoritetsandelar

Av investeringspaketet skall några av de många miljonerna gå till finansiering av minoritetsandelar i bolag i nya tillverkningsländer. Nytt för dagen är en kulfabrik i Mexiko, där projektering, utrustning och teknisk ledning kommer att falla på SKE.

— Vi forsätter med andra ord den politik som vi slog in på förra året genom at engagera oss som minoritetsdelägare i japanska, jugoslaviska, mexikanska och iranska företag, konstaterar Lindskog.

— Varför har vi valt detta tillvägagångssätt i vår etableringspolitik utomlands? Jag skall försöka förklara, men jag undantar Japan såsom ett specialfall.

— Initiativen kommer mestadels från annat håll än SKF. Vanligtvis är det myndigheterna i landet ifråga som kontaktar oss och pekar på tex strategiska och sysselsättningspolitiska aspekter. Man anför också gärna att man vill ha ett visst inflytande över den näringspolitiska utvecklingen, man vill upprätta basindustrier för den fortsatta industrialiseringen och man är i behov av tekniskt utvecklingsstöd.

— Genom att föreslå att vi går in i minoritetsställning, när vi villfar önskemålen om lokal produktion, minskar vi vårt risktagande samtidigt som vi anstränger den svenska valutareserven mindre. Kullager är ju en vara som måste massproduceras för att kunna få internationellt konkurrenskraftiga priser, och de länder det nu är fråga om har en alltför begränsad marknad för att kunna erbjuda de volymer som är en förutsättning för rationell tillverkning. För att produktionen lokalt inte skall bli olönsam krävs det därför att den ges ett visst gränsskydd. — Etablerandet av en minoritetsägd fabrik innebär dels förmedling av know-know vid projektering och uppläggning, dels bidrag till den tekniska utvecklingen och anpassningen i fortsättningen. Ersättningen för denna fortlöpande insats av knowknow får vi i form av royalty på försäljningen av fabrikens produkter. Detta garanterar oss en viss avkastning så snart fabriken kommit igång.

Det multinationella SKF

Såhär långt följde vi VD Folke Lindskogs uttalande vid presskonferensen, bilden av det internationella SKF. Fyller vi ut med att koncernen är verksam i alla fem världsdelar, att marknaden till 95 procent är internationell medan endast 5 procent av produktionen absorberas av den svenska marknaden och att 80 procent av de anställda arbetar i SKF-företag utanför Sverige, så framträder den multinationella karaktären tydligare.

12

FORUM: — Är det någonting utöver denna rent faktiska verksamhet över gränserna som konstituerar bolagets multinationella egenskaper?

LINDSKOG: — Som internationell organisation är vår policy naturligtvis att samarbeta över gränserna Detta återspeglas i den personalpolitik och det ledarutvecklingsprogram vi har. Sedan jag fick min nuvarande post i SKF har jag haft en speciell klockarkärlek till utbildningsfrågorna. Vi har i dag ett ganska stort program igång alltifrån skolning av »trainees» till vidareträning av befordrade befattningshavare. En institution som verkat i två år är det seminarium för bolagschefer och blivande bolagschefer inom SKE.

— Vi rekryterar över hela koncernen utan hänsyn till nationalitet, och lovande kandidater till ledande poster utbildas genom ett »job-rotation-system» utan nationell begränsning. — För att sammanfatta: vi expanderar, vi diversifierar, vi utvecklar våra medarbetare. Men vi lever inte i en värld för sig. Överallt växer nya ideer och uppslag fram. Många har anknytning till vårt verksamhetsområde och vi måste dra fördel av den sakkunskap som finns inte bara i utan också utanför vår organisation. För långtidsplaneringen är detta särskilt viktigt. Vi måste hålla jämna steg med den utveckling som kan väntas under de decennier som följer, framför allt på områden som atomkraft, datateknik, rymdfart och modern transportteknik, där förändringarna kommer snabbt.

SKF:s program för ledarutveckling

SKF har en bestämd innebörd och uppdelning av begreppet ledare. Med ledare avses tjänsteman som kvalificerat sig genom erfarenhet och befattningar med ständigt ökat ansvar, eller genom god grundutbildning och som förordnats till lägst sektionschef eller till en motsvarande ansvarsställning. Ledarpersonalen indelas efter sin huvudsakliga verksamhet e specialister (inom vissa av företagets funktionsområden, t ex konstruktör, försäljare, systemman, utredare e administratörer (bygger upp och leder större avsnitt i organisationen, sätter mål och fattar beslut inom givna befogenhetsramar e företagsledare (söker nya möjligheter för företaget som ekonomisk enhet, tar övervägda risker och styr företaget som helhet)

Beroende på ledarnivå och uppgifter har SKF-koncernen i sitt ledarutvecklingsprogram en indelning av ämnesområdena som skall motsvara varje ledarkategoris träningsbehov. För ledarpersonalen nederst i pyramiden dominerar den funktionella specialistutbildningen (tex marketing, försäljning, ekonomi, tillverkning, forskning och personal). Längre upp i pyramiden kommer en större andel av administrativa uppgifter att ingå i programmet. På de översta företagsledande nivåerna minskar det funktionella inslaget ytterligare till förmån för företagsstrategi, policy-formulering och beslutsfattande.

FORUM: — Till »SKF Executive Seminar», den högsta Iledarutbildningen inom koncernen, inbjuds deltagarna av er personligen. Vilken målsättning har seminariet?

LINDSKOG: — Seminariet skall bidra till koncernens lönsamhet och tillväxt genom utbildning av chefspersoner i nyckelbefattningar. Det skall utgöra en institution där den internationella samhörighetskänslan förstärks i diskussioner och tankeutbyte mellan koncernens ledarteam, oberoende av deras nationalitet eller funktion och seminariet skall poängtera och ge kunskap om de förhållanden som har och kan förväntas få betydelse för koncernens vidare utveckling.

Forts. på sid. 41

Forum 16/70

Utgiven i Forum nr 1970-16

Sidan är OCRad från en scannad tidning. Rikta feedback till Affärsnätverket Forum på LinkedIn eller @forummag_fi på Twitter.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."