Att vara - utan att ändå vara

Taggar: Teman: utbildning

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK 11/9 20.11.1997

Tidskriften utkommer med 12 nummer per år

Adress: Mannerheimvägen 18, 00100 Helsingfors Telefon: (09) 549 555 00

Telefax: (09) 549 555 77

Internetpost: forumQQkaapeli.fi

Prenumeration: (09) 549 555 11

Postgiro: 800013-390532

Bank: Merita (Hfors-Forum) 240438-4485

Redaktion:

Fredrik Nars, chefredaktör (09) 549 555 33, narsQkaapeli.fi Ragnhild Artimo, red.sekr. (09) 549 555 55, artimoQOkaapeli.fi Peter Ehrström, redaktör (09) 549 555 66, ehrstromQkaapeli.fi

Grafisk design: Mervi Laakso, Papermoon Ab

Fasta medarbetare:

Leif Bergström (New York)

Kaj Hedvall (Pengar & Placering) Mikael Ingberg (Konjunkturpuls) Matti Krank (Teknik + Forskning) Eva Liljeblom (Pengar & Placering) Anders Löflund (Pengar & Placering) Leif Måkelä (foto)

Bjarne Nyman (teknik)

Henrik Palmén (Pengar & Placering) Erkki Olin (ekonomi, östmarknader) Janne Salonen tekonomi, samhälle) Alexander C-G. Stubb (EU-hörnan) Bosse Österberg (teckningar)

Annonser och prenumerationer:

Sam Björklund, marknadschef: (09) 549 555 22 Maj-Len Lundgren: (09) 549 555 11 (fakturering, prenumerationer, kassa)

Delägare:

Driftingenjörsförbundet i Finland rf (DIFF) Ekonomföreningen Merkur rf

Ekonomföreningen Niord rf Ekonomiekandidatföreningen rf

Svenska Tekniska Funktionärsförbundet i Finland STAF rf Tekniska Föreningen i Finland rf (TFiF)

Grafiska Industri Ab

Utgivare: Förlags Ab Forum för ekonomi och teknik

Verkställande direktör: Lars Rönn: (09) 125 31

Nettoupplaga: 11451 ex. (upplagekontroll 9/1997)

Prenumeration: Helårsprenumeration inom Norden: 420 mk Lösnummerpris: 39 mk

Tryckeri: tt Borgå 1997

ISSN 0533 070X Medlem i Tidskrifterna rä Förbund rf

Forum för ekonomi och teknik är tryckt på Lumiart 130 g/m? och Printers Matt Art 90 g/m?

Att vara - utan att ändå var nder min studietid vid

Hanken fanns änn handelsläroverket “Lilla

Hanken”. Sedan 1995 har

Lilla Hanken vuxit sig sto och blivit … nej inte Hanken, men en yrkeshögskola. Från yrkeshögskolan blir man nuförtiden på 3,5 år tradenom,en utbildning som är mera omfattande än den man fick från handelsläroverken.

Samtidigt har det blivit möjligt att från handelshögskolorna bli ekonomie kandidat på 3 år, också det en ”ny’ titel sedan 1995. Det är i praktiken samma som en ekonomutbildning, men utan Avhandling (sic) och s.k. fördjupande studier.

På sidan 22 reder vi ut de ’nya’ merkantila titlarna som en del av vår översikt av ekonomutbildningsenheterna i Finland. Och det behövs. Många företag som anställer folk är osäkra på vad titlarna står för.

Dessa två utbildningar - tradenom och ekonomie kandidat - är rätt lika till sitt innehåll. Båda kräver gymnasieutbildning, båda kräver ca tre års studier, båda är merkantila, båda utger sig för att heta BBA (Bachelor of Business Administration) på engelska.

Naturligtvis vill högskolorna och yrkeshögskolorna profilera dem olika. Tradenomutbildningen skall vara mera praktiskt orienterad medan ekonomie kandidatens skall innehålla mer teoretiskt stoff. Men merkantil utbildning är mer praktisk till sin natur än andra akademiska discipliner, vilket gör att utbildningarna speciellt inom vissa delområden liknar varandra.

Intressant är dessutom att undervisningsministeriets resultatstyrning inte erkänner ekonomie kandidaterna. Högskolor får medel för producerade magistrar och doktorer, men inte kandidater. Och på det viset verkar högskolorna vilja ha det - helst skulle de inte utdimittera några kandidater alls. De vill profilera sig som akademiska högskolor.

Förra året utdimitterades 190 kandi dater, jämfört med 1300 magistrar. Statistiken ljuger lite, eftersom många studerande tar ut sina kandidatpapper trots att de fortsätter att studera till magister.

Jag drar paralleller till det amerikanska systemet, som är väletablerat i många andra länder, där man har lägre akademisk examen, inom merkantil utbildning kallad BBA och en högre MBA (Master of Business Administration). Till BBA kan man studera vid ett college men för en MBA måste man till ett universitet. Vid universitet ges även BBA-utbildning. Tradenomexamen motsvarar en BBA, vilket också kandidatexamen gör. En magistersexamen skall ungefär motsvara en MBA, trots att utlänningar har svårt att tro att man fått en MBA genom att studera 4 år - det är nämligen vad de i t.ex. USA gör för att få en BBA. Jämförelsen börjar dock halta ordentligt då en tradenom skall fortsätta sina studier vid en handelshögskola:tradenomen får börja $.g.s. från noll.

Situationen är något konstig eftersom tradenomexamen är en BBA samtidigt som den inte är det. Vi har två olika BBA-utbildningar som av vårt utbildningssystem värderas helt olika.

Antingen borde tradenomexamen erkännas som en lägre examen som tillåter möjligheter till en snabbare uppgradering till magister. Samtidigt skulle högskolorna få resultatmedel för kandidatexamen. Alternativt måste kandidatexamen slopas och handelshögskolorna profilera sig som mera akademiska institutioner.

h

O UDJLOP[EPITIUI