Australien: Utvecklat och outvecklat

av H C Blomqvist Forum 1988-09, sida 06-07, 19.05.1988

Taggar: Orter: Australien Teman: ekonomi

KIMBERLE : NORTHERN TERRITORY

GREAT SANDY DESERT

QUEENSLAND

AAYERS ROCK

WESTERN AUSTRALIA

SOUTH AUSTRALIA

AUSTRALIEN:

NEW SOUTH-WALES

Text: H C Blomqvist

Utvecklat och outvecklat

Australien — första världens levnadsstandard, tredje världens exportstruktur, ”brittiska” socialpolitiska målsättningar. Behovet av en genomgripande strukturomvandling är brådskande Råvarumarknaderna kan inte rädda den australisk ekonomin på sikt.

ustralien, som p g a att landet i år fi rar 200-årsjubileum för den första ko loniseringen har varit ovanligt mycket framme i massmedierna, är en I många stycken osannolik skapelse. Trots att dess geografiska läge hänför landet till Stillahavsområdet — eller snarare Sydostasien — uppfattas det traditionellt som ”europeiskt”. Vidare är Australien i termer av BNP per capita ett av världens rikaste länder. En närmare granskning visar dock att det på lång sikt har fallit tillbaka i rangordningen. Från en mycket hög utgångsnivå i seklets början har man nu småningom glidit ned till ungefär samma nivå som Finland. Särskilt tiden mellan världskrigen var en period med trög tillväxt. Här skall man dock lägga märke till att Australien, i motsats till många andra utvecklade länder, inte har kunnat höja den genomsnittliga produktiviteten genom resursöverföringar från en efterbliven jordbruksproduktion till industrin.

Märkligt nog har man inte, förutom under de senaste åren, varit bekymrad för landets utvecklingsutsikter, kanske just för att levnadsstandarden redan länge varit så hög att en högre eller lägre tillväxttakt inte spelat så stor roll. Utrikeshandelsstrukturen slutligen, visar upp klara u-landsdrag. Exporten består till övervägande del av primärprodukter, medan importen igen har en klar tyngdpunkt på färdiga kapital- och konsumtionsvaror med stort inslag av avancerad teknologi. Fig 1 och 2 ger en bild av hur utrikeshandeln är sammansatt. Geografiskt har det under de senaste decennierna skett en omorientering mot närmare marknader — också i det internationella umgänget var Australien länge mycket Europaorienterat, av naturliga skäl närmast mot Storbritannien. Den kraftiga tillväxten på de sydostasiatiska marknaderna kombinerat med integrationen I Europa har nu lett till en framväxt av ett handelsutbyte som verkar naturligare.

Hög levnadsstandard

Det starka råvaruberoendet | utrikeshandeln kombinerat med en uttalad protektionism av den inhemska industrin har under de senaste decenniet lett till problem som nu börjar väcka australierna till insikt om att tidigare ekonomiska strategier inte nödvändigtvis varit de allra mest lyckade. Då den nuvarande Laborregeringen under premiärminister Bob Hawke tillträdde i början a 1980-talet var Australien, enligt tidskriften The Economist, ett land med tredje världens exportstruktur, första världens levnadsstandard, men med fackföreningar och socialpolitiska målsättningar av brittisk typ.

I fig 3 ser vi att konjunkturuppgången efter den djupa recessionen 1982—83 var mycket kraftig. Samtidigt föll arbetslöshetsgraden småningom, också om denna ganska snabbt planade ut vid omkring 8 procent. Till att börja med fick man också

F- bukt med inflationen. En kombination av ex pansionistisk finans- och penningpolitik med inkomstpolitik av konsensustyp möjliggjorde detta. (Det s k Accorcravtalet uppgjordes egentligen mellan ACTU, den australiska fackcentralen och Laborpartiet, men då det senare haft regeringsansvaret sedan 1983, är det i praktiken fråga om ett avtal mellan regering och fackföreningsrörelse).

”Bananrepublik”

Småningom kom i detta läge ändå den australiska ekonomins inneboende svagheter fram allt klarare. Den starkt ökande inhemska efterfrågan i kombination med en försvagning av råvarupriserna, som sedan har fortsatt som en följd av den amerikanska dollarns kursfall, åstadskom katastrofalt stora bytesbalansunderskott och snabbt stigande utländsk skuldsättning, ända till runt 40 procent av BNP. Det var denna utveckling som har fått frustrerade oppositionspolitiker att ta till tillmälet ”bananrepublik". Bytesbalansunderskottet under 1980-talet illustreras i fig 4. Den konkurrenssvaga, och traditionells skyddade, industrisektorn har inte på kort sikt haft några utsikter att bidra till en förbättring av den externa balansen. det läge som landet befann sig I mitten av 1980-talet gjordes en drastisk omorientering av den ekonomiska politiken. Finansoch penningspolitiken skärptes gradvis i kombination med fortsatta försök att hålla löneökningarna i styr. | själva verket har Accord-avtalet visat sig förvånansvärt flexibelt, trots att det egentligen innefattar en indexering av lönerna. Reallönerna har faktisk sjunkit I Australien under flera år, något som förstås bidragit till den fallande arbetslösheten. I beskattningen har gjorts reformer av en typ som är aktuella också i vårt land, en breddning av skattebasen kombinerad med en sänkning av marginalskattegraden

Strukturen i fokus

Viktigaste på längre sikt än de traditionella stabiliseringspolitiska åtgärderna som beskrivits ovan är i varje fall de försök till att göra den australiska ekonomin mera anpassningsbar och att understöda en strukturell omvandling. Det är nämligen knappast sannolikt att råvarumarknaderna längre kan rädda den australiska ekonomin på sikt, också om tillfälliga prisfluktuationer möjligen kan ändra bilden i det korta perspektivet. Viktiga ingrepp har här varit övergången till rörliga valutakurser (vilket som en följd har haft att kursen på den australiska dollarn kontinuerligt har sjunkit, och avregleringen av finansieringsmarknaden. Också andra slag av regleringar och begränsningar av marknacernas funktion har avlägsnats, också om ett problem hela tiden har varit de invecklade regler om ar 9/1988 FORUN betsfördelning som traditionellt styr de australiska arbetsplatserna. Som nämndes Ovan är den australiska industrisektorn liten och inte särskilt konkurrenskraftig internationellt sett. Att detta är fallet har delvis med de långa transportsträckorna att göra, men också det faktum att Australien har hållit kvar sina tullbarriärer i rycket större utsträckning än de flesta andra länder har haft en given betydelse. Karakteristiskt för industrin är följaktligen en låg grad av specialisering och små produktionsenheter.

Labor & marknadsorientering

Man har nu gått in för en mera marknadsorienterad politik, ironiskt nog under an Laboörregering. Tullmurarna håller på att rivas, men för att skydda speciellt känsliga branscher, typ textil- och konfektionsindustrin, har man gått in för speciella ”sektorprogram” med särskilda stödåtgärder. Speciella industry counciis har grundats för att ta hand om samarbetet näringsliv-statsmakt i industripolitiska frågor.

En annan sida av den nya politiken är diskussionen om den eventuella privatiseringen av statsbolag, såsom det internationella flygbolaget, Qantas. Den nya marknadsorienteringen har i varje fall en klar korporativistisk prägel. Detta har kanske till att börja med varit en styrka — man har lyckas få en motsträvig fackföreningsrörelse att gå med på eftergifter som de rena marknadskrafterna sannolikt skulle ha haft svårt att uppnå, åtminstone så snabbt.

Å andra sidan verkar de politiska problemen nu att torna upp sig för Bob Hawke. De traditionella Laborväljarna är kanske inte länge till villiga att svälja de ibland beska mediciner som omstruktureringen av landets ekonomi innebär. Denna har inte heller underlättats av den höga räntenivå som varit följden av deprecieringstrycket på den australiska dollarn.

Det är uppenbart att anpassningen mot en mera balanserad utveckling av den australiska ekonomin ännu är i sin början, och att det är alltför tidigt att uttala sig om slutresultatet. Trots att landet i sin specialisering på primärproduktion har lyckats omorientera sig, i takt med förändringar på världsmarknaderna, från produktion av ull till spannmål och kött och vidare till gruvdrift, är det klart att råvaruberoendet är en grundläggande svaghet i ekonomin. Utvecklandet av en i internationell konkurrens livsduglig industri- och tjänstesektor och med detta sammanhängande betonade av ekonomins öppna sektor på bekostnad av den skyddade har en avgörande roll vid omorienteringen. Enligt de nyaste uppgifterna växer industri- och turistnäringarna starkt, men det som syns här är väl nog till största delen konjunkturbetingat och ger inte nödvändigtvis någon klar uppfattning om hur omstruktureringen håller på att lyckas på längre sikt. .

FÖRUN, 9/1988

Fig 1: Australiens exportstruktur år 1985—8 8.60 Y 15.5 36.90 Yo

Fig 2: Australiens importstruktur år 1985—86 4.80 Y 27.80 A 44,50 Y 3.20 Ya

B.

Fig 3: BNP-tillväxt i Australien jämfört med hela OEC 198 198 198 198 .30 Y 1985

Jordbruksprodukter

Malm och mineraler

Bränslen

Metaller o metallprodukter

Maskiner och transportmede Övrigt

IH Livsmedel etc EH Bränslen FB Råmaterial

EE] Kemikalier (ink! plast)

DO Metaller o metallprodukter

EJ Maskiner och transportmedel

OM Övrig 1988

I OoECD El aus