Automation och sysselsättning
av Björn T Cronhjort Forum 1975-16, sida 08, 15.10.1975
Taggar: Teman: automation
Forum 16 : 75
AUTOMATION och sysselsättning
I många länder med blandekonomi blir 1975 ett år av allmän konjunktur- Å försvagning. Inflation och stigande arbetslöshet ställer den ekonomiska politiken på svåra prov. Inom den varuproducerande sektorn hotar arbetslösheten att bli den mest omfattande sedan 1930-talets depression. För att höja produktiviteten och därmed stödja den ekonomiska utvecklingen vill man bl a tillgripa en ökad automation. Samtidigt är man emellertid rädd för att automationen skall skapa arbetslöshet.”
Automationens primära oc | sekundära effekte > I Norden har de praktiska försöken att kvantitativt uppskatta automationens inverkan på sysselsättningen i huvudsak följt en metod som utarbetats i England. (Department of Employment) Så har exempelvis den svenska Dataindustriutredningen försökt bedöma datateknikens arbetsmarknadseffekter i Sverige. (DIU 1974 sid 104—110) Kvalitativt konkluderar utredningen — med tvekan: ”Det totala antalet arbetstillfällen inom kontorsområdet och det administrativa området kommer att öka under 1970-talet. Det finns emellertid tecken på att ökningstakten i antalet arbetstillfällen inom dessa yrkesområden kommer att dämpas p g a datatekniken”. (DIU 1974 sid 109)
Kvantitativt har Dataindustriutredningen koncentrerat sitt arbete på de sk primära sysselsättningseffekterna. Härmed avses de effekter som uppstår inom de enskilda företagen och som enbart beror på införandet av automa +) Artikeln bygger på författarens lika rubricerade föredrag vid NordDATA-75, Oslo, 23—26 juni 1975. Se även IBM Katsaus, nr 3, 1975, sid 38—43.
tionen. (DIU 1974/UPM nr 3 sid 4) Det gäller alltså dels arbetstillfällen, reella, som försvinner på grund av automationen, dels uteblivna arbetstillfällen, potentiella, som överhuvudtaget inte tillkommer på grumd av att automationen införte. Vidare innefattar de primära effekterna de arbetstillfällen som tillkommit inom företagen som en direkt följd av automationen, exempelvis systemerare, programmerare, operatörer och ADB-skrivpersonal.
Sekundärt påverkar automationen antalet arbetstillfällen exempelvis genom att förändra företagets konkurrenskraft. Sannolikt leder förändringen till en ökad omsättning åtföljd av ett större antal arbetstillfällen inom företaget. Emellertid har Dataindustriutredningen funnit det ”nästan omöjligt” att kvanvifiera de sekundära effekterna.
Med den brittiska undersökningen som förebild, har Dataindustriutredningen försökt uppskatta den primära nettoeffekten av datoriseringen. Med utgångspunkten 1:2,1 som relationstal mellan antalet tillkomna och antalet bortfallna arbetstillfällen och med en 10/9 uppskattad årlig tillväxt inom datayrkena, skulle sålunda nettoeffekten i Sverige, fram till början av innevarande år, vara negativ och lika med 39 000 förlorade arbetstillfällen. Antalet personer sysselsatta med dataverksamhet skulle vara 35 000 medan 74 000 reella och potentiella arbetstillfällen rationaliserats bort. Vid en snabbare tillväxt inom datayrkena, skulle nettoeffekten vara större. Exempelvis vid en 15 9/9 årlig tillväxt, skulle antalet förlorade arbetstillfällen intill början av 1975 ha varit 48 000. Ett annat praktiskt försök att uppskatta bla automationens sysselsättningseffekt har gjorts i Finland. (Niemi) Sålunda har Niemi undersökt automationens sysselsättningseffekter vid finska anrikningsverk och deras laboratorier. I sammanfattning synes de primära effekterna i båda fallen peka på kvoter kring 1:1 eller möjligen något mindre.
De tertiära effekterna
Exemplen visar hur man i praktiken i första hand strävat till att uppskatta för ändringen av arbetstillfällen inom enskilda företag eller sektorer. Utöver detta vore det värdefullt för samhället att kunna uppskatta sysselsättningseffekterna även utom den automatiserade sektorn. Det skulle gälla att kunna uppskatta automationens inverkan på den totala sysselsättningen räknad dels inom den automatiserade sektorn, dels inom övrig industri. Praktiskt har problemet formulerats av bla Rothman & Mosmann och av Prognosinstitutet vid SCB, Statistiska Centralbyrån i Sverige. Rothman & Mosmann finner frågan ”obesvarbar” och Prognosinstitutet har lovat återkomma. (R&M sid 217, IPF 1974:2 sid 85 och 1975:1 sid 3)
Utöver de primära och sekundära effekterna gäller det att uppskatta den ökning av arbetstillfällen som förorsakats av produktionen av automationsutrustningen. Det gäller att uppskatta den sysselsättning som sammanhänger med FoU, produktion, transport, försäljning, installation, användning och underhåll av den nödvändiga utrustningen. Vanligen uppträder effekterna, som vi skall kalla tertiära, utanför de företag eller den séktor där auvomationen kommer till användning.
För att uppskatta de tertiära sysselsättningseffekterna noterar vi att värdet av automationsmedlen måste vara lika med kostnaderna för de vid produktionen nyttjade produktionsfaktorerna, arbete, råmaterial och kapital. Automationen innebär sålunda en utgift som motsvarar ett visst arbete — sysselsättning — på annat håll.
Utan anspråk på numerisk noggrannhet, . skall jag försöka att principiellt belysa förfarandet med hjälp av ett exempel. Vi skall därför analysera användningen av en enklast möjlig apparat — en tvättmaskin, en tvättautomat.
Tvättautomaten
Vi skall analysera tvättmaskinens användning i en familj med två barn. För att uppskatta den primära effekten antar vi att man utan maskin skulle tvätta 3 gånger i veckan å 1,5 timmar per gång. Med maskin skulle varje tvätt
Forts på sid 25