Avfallsved ny råvarokälla

Taggar: Teman: skogsindustrin

FORUM 12 : 75

Dethär talar man o 2 -.–inom skogsindustrin

Avfallsved ny

Skogsindustrin jagar råvara.Trots dagens avsättningssvårigheter väntar man att efterfrågan på papper och skivprodukter inom de närmaste decennierna ökar kraftigt på våra viktigaste marknads områden.

Det är de outnyttjade råvaruresurserna som skall möjliggöra en produktionsökning. Fem miljoner kubikmeter skogsavfall — försiktigt räknat — torde det redan idag vara möjligt att använda.

Riksomfattande träproduktionsprogram har avlöst varandra sedan början av sextiotalet.

Mest har de sk MERA-programmen, som gäller finansieringen, uppmärksammats.

MERA III förutsätter att avverkningen detta år skall stiga med två miljoner kubikmeter, och till år 2000 öka med öve tio miljoner.

WP” Riktigt bra har det nu inte gått tills vidare. MERAs målsättning för detta år har inte helt förverkligats, och trots effektiverad skogsvård har antalet stammar för skogsindustrins bruk inte ökat som planerat. Man är mera optimistisk när det gäller genomförandet av målsättningen för år 2000. Fortfarande eldar man upp en del dyrbar råvara — liksom man gör med oljan! — men tex fastigheternas förbrukning av brännved beräknas minska med 70 procent fram till år 2000.

De egentliga råvaruresurserna finns dock i avfallsved, i skogs- och industriavfall. Avfall från såg- och fanerindustrin (utom barken) används redan nu till 70 pro cent inom massa- och skivindustrin. Planerade produktionsutvidgningar kommer inom en snar framtid att använda allt användbart industriavfall. Detta skall i slutet av 70-talet enligt beräkningarna uppgå till ca åtta miljoner kubikmeter.

Både privata och statliga forskare tampas hårt med skogsavfallet. Med den avverkning man nu har uppstår årligen ca 13.5 miljoner ton råvara i form av grenar, rötter, stubbar och barr. Omräknat i obarkade kubikmeter cirka 35 miljoner. Hälften grenar och kvistar, en tredjedel stubbar och rötter.

Allt kan man omöjligt ta till vara. Ännu har man inte ens delvis genomfört = helträds bärgning i alla hyggen. Däremot kan man separat bärga kvistar, stubbar och eventuella rötter. Hela mindre träd tas till vara vid rensning och gallringshuggning. Nuvarande teknologi klarar helt enkelt inte att separat bärga stubbar och kvistar vid gallringshuggning.

Inte bara teknologin begränsar totalanvändningen av trädet. Olika processtekniska problem måste lösas, innan helträdsflis kan användas inom massa- och skivindustrin. En produkt gjord på helträdsflis har annan sammansättning och andra egenskaper än produkter av konventionell träråvara. Den här skillnaden kan minskas om man finner användning för barr och blad utanför de råvarukäll egentliga skogsindustrin. Så kunde också separat bärgning göras ekonomisk lönsam.

När hela trädet bärgas, ändras skogens karaktär. Det har påståtts att skogen utarmas och att växtförmågan på lång sikt t om försvagas. Vid Finlands Skogsindustriers Centralförbund anser man sig ha fullgoda skäl att förneka sådana påståenden. Huvuddelen av den näring som är bunden i trädets biomassa finns i bladen och barren. Vid helträdsbärgning i lövskog, vid en tidpunkt då träden bär löv, är det bara ett enda års avfallsnäring som går till spillo. Odlar man lövträd med 20 års omloppstid försvinner endast 5 procent av avfallet på 20 år. Tall- och granbarr förnyas på fem år.

Oo