Avgör ekonomin USA-valet?

av Mats Kockberg Forum 1980-16, sida 12-13, 22.10.1980

Taggar: Orter: USA Teman: presidentval

Avgör ekonomin USA-valet?

De ekonomiska frågorna har trätt allt mera i förgrunden då den amerikanska presidentvalsstriden går in på slutrakan. Enligt en gallup-undersökning skulle merparten av väljarkåren i USA hysa förtroende för Ronald Reagan då det är frågan om att lösa landets ekonomiska problem. Medan Reagan får 40 procent av opinionen bakom sig i denna fråga når president Jimmy Carter upp till bara 18. Den sittande presidenten hoppas nu att tecknen på att recessionen i USA skulle ha nått bottnen stämmer och att väljarna skulle ha detta i minnet då de träder in i röstbåsen om tv veckor.

€ Inflationen, sysselsätlningen, statsfinanserna, beskattningen, energin och andra spörsmål i direkt anslutning till den ekonomiska politiken har blivit huvudfrågor i Förenta Staternas debatt inför presidentvalet den 4 november. Ekonomin har blivit ett begärligt objekt för president Jimmy Carters huvudmotståndare Ronald Reagan. Man har från republikansk sida grävt fram de ylterst konkreta vallöften demokraterna under Carlers ledning kom med under valkampanjen för fyra år sedan.

Carter lovade halvera den 8 procents arbetslöshet han ärvde efter president Jerry Ford år 1976. Budgetunderskottet uppgick vid den tiden till 66 miljarder USD medan inflationsprocenten var 5. Inflationen lovade Carter få ned till 4 vartill budgeten skulle balanseras. Därtill lovade han en genomgripande skattercform.

Kongressen torpederade

Det gick för Carters löften såsom det så ofta går för vallöften. Ekonomin hör till de mera svårbemästrade områdena inom politiken och följaktligen ser statistiken för hösten 1980 inte ut som Carter hade hoppats: i augusti var arbetslöshetsprocenten 7.6 med en benägenhet att stiga under nästa halvårsperiod, budgetunderskottet väntas i år uppgå till 61 miljarder USD medan inflationen upskattas till 13 procent för innevarande år. Skatlereformen blev å sin sida s g s totalt torpederad av kongressen för två år sedan. Det är mot bakgrunden av dessa siffror självklart att man bland republikanerna med förtjusning debatterar ekonomi…

I presidentens läger står man emellertid inte handfallen inför de finanspoli 1 tiska attackerna. Man medger att flera av Carlers planer gåll om intet men skyller detta på obstruerande kongressmän och byråkrater samt den recessionsinverkan som presidenten inte kunnal stoppa. Demokratiska partiets företrädare inom den ekonomiska politiken hävdar istället att Carters ekonomiska reformer är de mest omfattande sedan New Deal!

Frågan om hur lång och djup den amerikanska recessionen är, har inte dryftats av nationalekonomer enbatt i Förenta Staterna. Trots att världsekonomin under 1970-talet utvecklades från eu mer eller mindre bipolärt läge i en allt klarare multipolär riktning återspeglar sig det ekonomiska klimatet i USA fortsättingsvis direkt på världsmarknaderna.

Tecken på uppgång?

På sensommaren fick man de första anlydningarna om att bottnen skulle vara nådd. 1 augusti förbättrades sysselsällningsläget något medan industriproduktionen ökade med 0,5 procent. Också partihandeln och bostadsbyggandet var livligare än på försommaren och dessutom nåddes bättre bilförsäljningssiffror än väntat.

President Carters ekomiska rådgivafe Charles L Schulze och Courtenay Slater, chefsnationalekonom vid ekonomiministeriet var inte sena med att deklarera att detta innebar slutet på recessionen.

De flesta bedömarna i USA torde faktiskt vara ense om att ljusare tider hägnar. Frågan är närmast när vändningen sker — vid årsskiftet eller eventuellt en bit in på 1981.

Den federala regeringen har aviserat en fortsatt åtstramad finanspolitik vilket kan innebära alt botnen näs senare än vad annars skulle vara Fallet, samt att återhämtningen när den väl sätter in blir långsammare. Tillväxten under det första året under tidigare konjunkturuppgångar har varit 6 -8 procent — nu tror mången på 2—-4 under 1981.

Ett orosmoment utgörs av de starka fluktuationerna I prime rate-procenterna. I våras kunde man lägga märke till all räntefoten sjönk från 20 ull IH procent på tre månader — nu har den på sina häll igen börjat uppvisa en stigande tendens och uppgår till 12,25.

Hur mottas nya ”dollargrinen”?

Speciellt orolig är man över de stigande räntorna inom husbyggnadsbranschen, där man väntar sig mycket av nästa år efier de kärva tider man upplevt. En annan kriskänslig industrigren utgörs av bilfabrikerna. Dessa har i dagarna lanserat sina nya modeller, som i jämförelse med modellåret 1980 är betydligt mindre och därigenom energisnålare. På biltillverkarhåll räknar man med att det nu finns ett stort behov hos allmänheten av att förnya vagnsparken, men ännu är det för tidigt att uttala sig om hur konsumenterna reagerar på ”dollargrinens” nya design.

Antalet arbetslösa inom bilindustrin sjönk från 310 000 i juli (40 procent av den totala arbetskraften) ull 280 000 en månad senare. Håller uppgången I sig ålerspeglas detta omedelbart också inom andra branscher, framför allt stlål- och gummidustrin.

En opinionsundersökning gjord i augusti bland medlemmarna i National Association of Business Economists gav vid handen att optimismen höll på att sprida sig bland fackfolket. Prog FORUM 16/8 investeringarna.

nosmakarna var I stort sett överens om att år 1981 skulle kännetecknas av ökad aktivitet. men någon egentlig boom blir det egentligen inte frågan om. De tillfrågade kom i genomsnitt till en inflationsprocent på 9.1 (uppskattad för 1980 ull ca 13,6). De tippade att företagsvinsterna (efter skatt) skulle stiga med 4,6 procent jämfört med i år för industriproduktionens del, där man 1 år väntar få en nedgång med över 5 procent. Inom -husbyggnadssektorn förutspår man en veritabel ökning 30.8 procent. För räntefotens del (prime rate) räknar man med en genomsnittlig nivå kring 10,3 procent medan arbetslösheten väntas öka nägot. d vs överskrida 8 procent.

Strukturspörsmålen träder fram

Vid sidan av den aktuella debatten om utsikterna inför nästa år börjar den amerikanska politiska diskussionen : allt högre grad kretsa kring ett mera djupgående och allvarligt problem då det gäller USA:s ekonomi: den föråldrade näringslivsstrukturen.

Det har blivit uppenbart ati det i Förenta Staterna under de senaste åren skett en nedgång i innovationer och att landet inte längre har samma teknologiska försprång som tidigare. Samtidigt har produktiviteten bland industriarbetare sjunkit.

Följderna har inte heller uteblivit: trots en nära nog otrolig exportframgång i Europa i år p g a dollarkursens utveckling. har den amerikanska industrin tappat marknadsandelar inom flera branscher. Speciellt markant har nedgången varit inom stål-, bil-. verkstads- och den kemiska industrin. Men

FORUM 16/8 enkel avs! betalar lättnader.

Carters huvudmotständare Ronald Reagan bjuder c vningsmodell och dessutom lovar han enskilda skatteDet återstär att se vilkendera kandidat budskap som appellerar mera…

USA står inför betydande ckonomiska problem, den diagnosen ifrågasätter egentligen ingen. Men finner Vita husets herre botemedlen också inom servicesektorn, som under 1970-talet expanderade kraftigt, ser amerikanerna nu sina ställningar hotas. Allt beror givetvis inte på USA och dess industri — bl a den gryende protektionismens inverkan är skadlig – men det torde i alla fall stå klart att landet är moget för en rad reformer ägnade an stärka konkurrensförutsättningarna.

Carter aviserar skattereform

Den 28 augusti presenterade president Jimmy Carter sitt ekonomiska saneringsprogram som tar sikte på a befrämja kapitaltillförseln vill näringslivet. Presidenten vill sänka skattegraden och stimulera investeringarna. I programmet föreslås ett nytt avskrivningssystem (CRD = constant rate depreciation) som skulle förkorta avskrivningsperioden med 40 procent och förenkla deklarationsförfarandet. Dessutom öreslär Carter inalles 4 miljarder dollar för olika åtgärder ägnade at bla befrämja den ekonomiska utvecklingen. omskolningen av arbetskraft och byggnadsrenoveringar i energibesparande riktning samt för att öka forskningsoch utvecklingsanslagen, vilkas andel av BNP i Förenta Staterna har sjunkit. Reagan bjuder en ännu snabbare och enklare avskrivningsmodell och dessutom lovar han också de enskilda skattebetalarna lättnader.

USA — nytt Storbritannien?

Det äterstår att se vilkendera presidentkandidatens budskap som appellerar mera till den amerikanska väljarkåren. Sannolikt är att den som väljs får lov att ge avkall på flera av de principer han under valkampen har utfäst sig följa. Kongressen utgör traditionellt ett problembarn för viljestarka presidenter och slär ogärna in på radikala banor. Mycket tyder emellertid på att den ckonomisk-politiska debatten i USA under den förra hälften av 1980-talet kommer att gälla strukturfrågor kanske en modifierad form av meningsutbytet i Storbritannien under senaste årtionde.

USA står inför betydande ckonomiska problem och diagnosen ifrågasätter egentligen ingen. Botemedlen är det däremot svårare att enas om.

Mats Kockber 13