Avloppsvatten värmer våningshus

av Peik Österholm Forum 1994-03, sida 18-19, 10.03.1994

Taggar: Teman: avloppsvatten

Bostadsmässan i Jakobstad pionjär:

AVLOPPSVATTE värmer våningshus

Skeppstorgets värmecentral

PT Z Renat avloppsvatten — |

EV

Brineledning. PEH160 PN10,570 m

Elpanna, 315 kW

Cirkulationspumpar

Värmepumpar, 232 kW [4 stj —

Ackumulator 2,5 m?

Utgående fjärrvärme 305 kW

Värmeväxlare, 200 kW

Sl=tlt (I w)

ATL] J NA NA NA LL of

Peik Österholm

Kopplingsschemat gjort av Sixten Fredriksson.

Bostadsmässan i Jakobstad i juli kommer att vara föregångare i energifrågor. Fem våningshus skall få sin värme huvudsakligen från stadens avloppsvatten. Stadens energiverk har nämligen byggt ett unikt system där värme pumpar tar tillvara värmeenergin i avloppsvattnet.

riftstekniker Sixten Fredriks son vid energiverket i Jakob stad beskriver funktionen hos

Skeppstorgets värmecentral på bostads mässoområdet som ett stort kylskåp.

Skillnaden är att man nu inte intressera sig förkylan utan för den värme som strålar ut från slingorna ”bakom skåpet”.

Det som kyls ned under processen gång är stadens kommunala avloppsvat 1 ten. Reningsverket ligger på några hundra meters avstånd från Skeppstorget och med hjälp av en rörslinga under marken låter man en köldbärande vätska cirkulera mellan reningsverket och värmecentralen.

Avloppsvattnets temperatur varierar mellan 4 och 17 plusgrader och köldbäraren i den såkallade brineledningen värms upp till samma temperatur. värmecentralen finns fyra värmepumpar som kyler ned köldbäraren med ca fem grader. Den värmeenergi som kommer från köldbäraren i samband med att denna kyls av förmår värmepumparna mångfaldiga så att de värmer vätskan ien såkallad lågtempererad = fjärrvärmeledning till plus 55 grader.

För att pumparna skall fungera måste de visserligen tillföras 80 kW energi form av elektricitet från elnätet, men ut från värmecentralen kommer 250 kW värmeenergi. Centralens värmefaktor ligger sålunda kring 3. Tekniken tillåter alltså att ett svalt avloppsvatten med minimal tillförsel av energi förser hushåll med både fjärrvärme och varmvatten.

Som reservkraft finns en elpanna om 300 kW.

Byggs u om försöket lyckas VVS-ingenjör Michael Jungell i Jakobstad är initiativtagare till projektet. Sedan år 1990 har han planerat att använda värmepumpar för bostadsmässoområdets fjärrvärme. Han tänkte sig först att utvinna värme ur havsvattnet, vilket föll sig naturligt eftersom bostadsområdet ligger alldeles vid stranden.

— Det visade sig dock att stadens avloppsvatten erbjuder ett bättre alternativ. Eftersom havsvattnets temperatur på området går ner till nära noll grader om vintrarna skulle det ha blivit dyrare att få ut samma värme från havsvattnet, säger Jungell.

Beslutet att i stället använda värmen hos avloppsvattnet fattades i januari 1993 och i år inleds värmeproduktionen för fem våningshus.

Sixten Fredriksson påpekar att det är fråga om ett pilotprojekt där man varit tvungna att satsa mycken möda på att tänka ut olika alternativa lösningar för att slippa göra fel. Planeringen av VVS och el har skötts av Jungells ingenjörsbyrå.

Michael Jungell betecknar projektet som rätt unikt. Det finns tillämpningar där avloppsvatten från industrier utnyttjas för värmeproduktion, men att utnyttja ett kommunalt reningsverk för ändamålet är något nytt.

Del av HIM-projekt

Värmecentralen byggs som en del av ett försöksprojekt som handels- och industriministeriet driver och ministeriet stöder byggandet ekonomiskt. Projektet övervakas av bostadsmässans energigrupp där det finns representanter för HIM, VTT. miljöministeriet, bostadsstyrelsen, energiverket samt mässarrangören. Blir erfarenheterna från försöket goda kan tekniken med värmepumpar komma att byggas ut för flera bostäder.

— I sin nuvarande skala utnyttjar Skeppstorgets värmecentral bara ungefär fem procent av den värmeenergi som finns att hämta ur avloppsvattnet, uppger Fredriksson,

I närheten finns dessutom Wisaforests pappers- och cellulosafabrik som släpper ut stora mängder 20-gradigt vatten vars energiinnehåll kunde tas tillvara. Möjligheterna att i stor skala pro ducera fjärrvärme med värmepumpar begränsas emellertid av att ju större pumparna är, desto mera elenergi måste de tillföras.

Olja och el bestämmer lönsamheten

Driftskostnaderna för värmecentralen varierar med elpriset. Värmepumparna sparar el och kostnader för elektriciteten eftersom de producerar samma värme med mindre el än vad som behövs till exempel för ett elvärmt hus. Fjärrvärmen från pumparna säljs ut till samma pris som värme från oljeeldade pannor.

Lönsamheten för en värmeverk som det i Jakobstad beror därför inte enbart på elpriset, utan också på priset för olja. Så länge elektriciteten är billig och ett högt oljepris höjer kostnaderna för konventionell fjärrvärme, är lönsamheten bättre för värmepumparna.

Sixten Fredriksson på energiverket bedömer att värmecentralen i Jakobstad blir lönsam på sikt. Värmepumparna beräknas hålla i minst 15 till 20 år.

Foto: Peik Österholm

Sixten Fredriksson på energiverket i Jakobstad konstaterar att det är utmanande att arbeta med en såpass unik energikälla som kommunalt avloppsvatten.

värmeverk som sedan hösten 1992 utnyttjar värmeenergin havsvattnet utanför Karleby och han uppger att det fungerat klanderfritt och att det också är ekonomiskt vinstbringande. &

Michael Jungell har ritat och byggt ett

FlexLink” Automationskomponenter

XR — skräddarsydda linjärenheter XC — robust och flexibelt byggsystem XD — kompakt system för automation

Komponentleveranser och färdiga lösningar.

Kontakta:

Flex-Link Systems

Mårdvägen 18/2, 00800 Helsingfors. Tel: 90-788 832. Fax: 90-788 795

Flex-Link Systems