Bakterieproducerat tillväxthormon på marknaden 1984

av Putte Kråkström Forum 1982-14, sida 11-13, 22.09.1982

Taggar: Personer: Björn Holmström Teman: biologi

och planeringsfrågor. I det första skedet är man på Orion intresserad av att producera reagenser för mikrobiologisk snabbdiagnostik med hjälp av hybridDNA-teknik.

Bland potentiella intressenter kan ytterligare nämnas Valio, Neste, Kemira, Metsäliitto och Finska Socker Ab.

Mikroberna är våra vänner

Hur kommer hybrid-DNA-tekniken att hävda sig i framtiden? — Som tidigare nämndes var förväntningarna på den genetiska ingenjörskonsten mycket höga, men i brist på industriella tillämpningar har de största optimisterna blivit tvungna att lungna ner sig.

Mycket är dock i antågande. Människans tillväxthormon, insulin och interferon — allting producerat i industriell skala — kan komma ut på marknaden inom något år.

På längre sikt kommer det att finnas ett behov — påkallat av nedsmutsning och energibrist — att ersätta vissa kemiska processer med enzymatiska. Kemikalier kan redan produceras från växtmaterial med hjälp av bakteriefamiljen Costridium. Etanol, mjölksyra, ättiksyra, aceton och butanol är typiska produkter som behärskas av denna bakteriefamilj.

Industriell tillämpning med utnyttjande av Clostridia-bakterierna finns emellertid inte eftersom de inte kan leva av cellulosa och hemicellulosa. Också här erbjuder hybrid-DNA-tekniken möjligheter att ta fram för ändamålet lämpliga kulturer.

Jordbrukets gödselproblem kan också erhålla nya lösningar med hjälp av genteknologi. Konstgödseln kan eventuellt ersättas genom förbättrad kvävefixering hos spannmålsväxter. Försöken att överföra de kvävefixerande generna — nästan 20 till antalet — till spannmålsarter har dock tillsvidare misslyckats. Men det finns andra vägar att gå.

Ett sätt är att utveckla den symbiotiska relation mellan en fritt levande kvävefixerande bakterier och spannmålsväxter. Ammoniakavsöndrande bakterier förser växten med kväve och växten förser bakterierna med kol. Beträffande denna metodik har en del resultat kunnat åstadkommas. Åven SITRA har satsat medel på dylik forskning.

Bioteknologisk revolution? — Kalla det vad som helst, men stora möligheter till nya produktionsmetoder inom vitt skilda områden kommer den nya tekniken förr eller senare att medföra.

Eller med D Perlmans ord: ”Om du tar hand om dina mikrobiska vänner, så kommer de att ta hand om din framtid”. Bjarne Nyman O

Docent Björn Holmström vid KabiVitrum Ab anser att det finns all anledning att satsa på hybrid-DNA-forskning. Som läget nu är kan inte alla läkemedel tillverkas i tillräckligt stor skala pg a råvarubrist.

KabiVitrum Ab, Stockholm:

Bakterieproducerat tillväxthormon på marknade 198 — Det är inte speciellt revolutionerande att använda sig av bakterier vid industriell framställning av tex läkemedel. Hybrid-DNA-teknik innebär i princip att man lär bak terierna producera kemiska substanser sådana som är svåra eller näst intill o framför allt liga att få fra med traditionella metoder, säger Nils Olof Johansson, läkare och chef för central product management vid det statsägda svenska läkemedelsföretaget KabiVitrum

Ab i Stockholm.

KabiVitrum hoppas på att år 1984 kunna registrera bakterietillverkat mänskligt tillväxthormon.

e Ur såväl nordisk som internationell synvinkel är KabiVitrum Ab en föregångare när det gäller att begagna sig av hydrid-DNA-teknik.

— Vi var faktiskt först i världen på att teckna ett industriellt avtal för framställning av klonade bakterier, berättar informationschef Sten Nyqvist. — Det skedde i september 1978 då vi beställde bakteriestam som kunde framställa mänskligt tillväxthormon hGH av amerikanska Genentech.

Köpesumman skrevs till sju miljoner SEK och sju månader senare hade det amerikanska företaget lyckats framstäl la en bakterie som uppfyllde KabiVitrums förhoppningar.

Efter leveransen har KabiVitrum spenderat ytterligare tiotals miljoner kronor på att utveckla sin produktionsprocess, men än lär det dröja ett bra tag innan bakterietillverkat, mänskligt tillväxthormon återfinns på marknaden.

— Enligt våra mest optimistiska kalkyler skall vi ha ett preparat registrerat någonstans i världen under 1984, gissar docent Björn Holmström, chef för företagets mikrobiologiska laborato Tum. )

LL

Sedan 1980 har man vid KabiVitrums forskningsavdelning genomfört laboratorieförsök med den nya bakteriestammen och bl a utvecklat en reningsprocess för att avskilja det åtråvärda växthormonet från cellvävnaden.

Senare i höst utökas proverna vid KabiVitrums nya fabrik i Strängnäs, som kommer att bli den andra produktionsanläggningen i världen där man odlar klonade E. coli-bakterier i industriell skala.

— I Stockholm skedde odlingen i tioliters tankar, men i höst kommer vi att övergå till 1 500 litersbehållare, berätter Sten Nyqvist. — När produktionen i Strängnäs så småningom kommer upp i full skala beräknar vi kunna fylla största delen av världsbehovet på tillväxthormon.

Råvarubrist huvudanledning

Mänskligt tillväxthormon har länge varit en av KabiVitrums viktigaste produkter. Tillsvidare sker tillverkningen genom att man utvinner hormonet ur hypofyser från döda människor.

För sin årsproduktion, som utgör 2/3 av den globala hGH-konsumtionen, har KabiVitrum behövt 150 000 hypofyser.

— Vi medverkar årligen till aw ungefär 5000 personer blir behandlade mot dvärgväxt, men tyvärr har vår kapacitet tillsvidare varit för liten. Bara en sjättedel av de människor som föds med dvärgväxt, mot vilket hGH utgör det enda kända botemedlet, får i dag behandling. Det beror helt enkelt på att vi inte kunnat få tillräckligt många hypofyser för att utöka vår kapacitet.

— Jag vill inte påstå att hybrid-DNAteknik kommer att göra tillverkningen av hGH billigare, men vi får åtminstone en praktisk möjlighet att utöka vår kapacitet så att den täcker världsbehovet, säger Nils Olof Johansson.

Möjligheterna till en produktionsökning kan också medföra en utbredd användning av tillväxthormon. — I framtiden kanske vi också kan sätta in hGH mot t ex svårläkta benbrott, något som tillsvidare varit omöjligt, eftersom hela vår kapacitet gått till att behandla personer som lider av dvärgväxt, förutspår Björn Holmström.

Dessvärre är inte tillväxthormonet det enda läkemedel som inte kan tillverkas i tillräckligt stor skala på grund av råvarubrist. Exempelvis blodplasma, som utgör en viktig beståndsdel i ett stort antal medicinska preparat är nog så svårt att få tag på.

12

Därför tycker Björn Holmström att det finns all anledning att satsa på hydrid-DNA-forskning — Idealet vore naturligtvis om vi kunde klona bakterier till att direkt syntetisera de substanser som industrin måste utvinna ur blodplasman. Ett extremt exempel är väl interferonet, som många tror vara

Europa knappar i kroppens eget antibiotika mot virusinfektioner och som dessutom kan stoppa utvecklingen av vissa cancerceller.

— För att tillverka ett mg interferon behövs tusentals liter blod och i praktiken skulle det vara omöjligt att tillräckligt för att medlet skulle få någon betydelse för den alldagliga sjukvården.

på USA:s försprån e I Europa håller en handfull företag att i rask takt ta in på det amerikanska försprånget inom hybrid-DNA-forskning. I Holland har man redan hunnit introducera ett animaliskt vaccin som tillverkats med hjälp av den nya tekniken. Också schweitsare och engelsmän ligger bra till och i Danmark finns en verklig föregångare, läkemedelsföretaget Novo som kommit långt när det gäller utvecklingen av en tillverkningsprocess för insulin.

Också i Sverige har man satsat åtskilliga miljoner på forskning inom hybrid-DNAteknik. Cardokoncemen i Malmö kan uppvisa två föregångare, Sockerbolaget och växtförädlingsföretaget Hilleshög som tillsammans med statsägda läkemedelsföretaget KabiVitrum äger utvecklingsbolaget KabiGen.

— Vi tror definitivt att vi på sikt kan förbättra produktiviteten i vissa biotekniska prosesser med hjälp av hybridDNA-teknik, säger Svante Wramstedt, YD för Sockerbolaget. Det är ännu för tidigt att säga när vi kan dra nytta av den nya tekniken i vår produktion men vi har några intressanta projekt på gång.

— I dagsläget är det också svårt att säga vilken betydelse hybrid-DNA-teknik kan få för tex den svenska sysselsättningspolitiken. men vi tycker att den svenska industrin ligger bra till och känner oss mogna att ta hand om den nya tekniken också i industriella sammanhang.

— Att läkemedelsindustrierna kan dra nytta av hybrid-DNA-teknik är självklart, hävdar docent Kurt Skagius, ordförande i Stiftelsen för bioteknisk forskning och avdelningschef på läkemedelsföretaget Fortia i Uppsala.

Fortia har, genom dotterbolaget Pharmacia, redan hunnit kamma in en ansenlig mängd kronor tackvare den nya tekniken. Pharmacia tillverkar nämligen hjälpmedel för biotekniska processer och många av dessa produkter kan användas till hybrid-DNA-teknik.

— Vi har en dominerande ställning i världen när det gäller hjälpmedel til separerings- och rengöringsförfaranden vid biotekniska processer och ser en stor marknad i den växande användningen av hybrid-DNA-teknik, berättar divisionschef Nils Ingvar Olsson.

— Så småningom ligger det väl också nära till hands att vi tar upp den nya tekniken i vår egen läkemedelstillverkning.

Tillämpningen av avancerad bioteknik ställer naturligtvis stora krav på samarbete mellan forskningsinstitutioner och industrier. Kloning av bakterier sker exempelvis redan i ett antal svenska universitetslaboratorier och för att man inom näringslivet skall kunna dra nytta av de nya kunskaperna krävs naturligtvis en öppen dialog.

— Våra framgångar på området hade definitivt varit omöjliga utan ett nära samarbete med Uppsala universitet, påpekar Nils Ingvar Olsson. Å andra sidan har också många kemiska industrier kommit långt med sin forskning på området, vilket leder till att också universitetsforskarna har nytta av ett kunskapsutbyte.

— Jag tror också att det i framtiden kommer att växa upp ett antal rena forskningsföretag på området. KabiGen är det första exemplet, men jag tror att vi kanske kan få någon typ av mindre bioteknisk motsvarighet till Scilicon Valley i anslutning till Uppsala universitet.

Trots att läkemedelsindustrierna varit först på plan med att utveckla hybridDNA-teknik för sina tillverkningsprocesser är det kanske inom jord- och skogsbruk vi kan vänta resultat som har den största nationalekonomiska betydelsen.

Man har bla. förhoppningar på att kunna utveckla spannmålsväxter som direkt tillgodogör sig kväve från luften och på så sätt blir oberoende av konstgödsel. Dessutom föreligger försök med att göra växter mer motståndskraftiga mot ingrepp av skadeinsekter och klimatologiska förändringar.

PKO

Forum 14/8 — Vid bl a Umeå universitet, men framför allt i USA, har man däremot kommit långt med försök att tillverka interferon med hjälp av hydrid-DNAteknik.

— Det hela beror naturligtvis också på hur stor effekt interferonet verkligen har och om de mest entusiastiska förespråkarna har rätt kan vi kanske vänta oss något av en medicinsk sensation. I framtiden kanske interferonet kan förvaras i en sprayflaska och amvändas mot vanliga förkylningar.

Byråkratin fördröjde

När man på KabiVitrums laboratorier i början av 1979 ville sätta igång sin — Hybrid-DNAtekniken kommer kanske inte att göra tillverkningen av människans tillväxthormon billigare, men den ger åtminstone en praktisk möjlighet att täcka efterfrågan, säger Nils Olof Johansson vid KabiVitrum.

N försök med hydrid-DNA-teknik var det inte tekniska problem som utgjorde de största svårigheterna. Den svenska regeringen vädjade till företaget att uppskjuta sitt engagemang på området tills riksdagens hunnit författa regler och bestämmelser om hur det hela skulle gå till.

Inspirerade av debatten i USA ville en del politiker fästa uppmärksamhet på att hydrid-DNA-forskning kunde ha eventuella negativa effekter. De varnade för epidemier och genetiska skadeverkningar.

Allmänheten fick snabbt en bild me avancerade skräckscener och en läke- medelsdirektör fick bl a svara på frågan, om det var möjligt att tillverka exakta kopior av Adolf Hitler. — Visst, svarade direktören, trött på denna ty ’ Oliktänkaren Peter Odell:

Oljereserverna är större ä någonsi = Chanserna är stora att realpriset på olja kommer att sjunka stadigt. De effektiva oljereserverna är i själva verket större än någonsin, och ökar stadigt. Talet om ständigt stigande oljepriser och sjunkande reserver är avsett att understöda atom 9 — Oljeindustrin står inför ännu en skiljeväg i sin historia, som måste jämföras med situationen i början av 70-talet, säger professor Peter Odell. Då bröts ju den långa trenden med nedåtgående realpris på olja och de stora oljebolagens kontroll av tillförseln av

Forum 14/8 kraften.

OPEC. Resultatet var de genomgripande förändringar och problem, som vi alla sett under de senaste tio åren.

— Nu förefaller det mig som om det igen kommer att ske rätt genomgripande förändringar. Och först och främst vill jag ge den positiva, oc av frågor, men det finns ingen marknad!

I december 1979 beslöt Sveriges riksdag att forskningen trots allt kunde sätta i gång men den skulle vara bunden till tillstånd från Arbetarskyddsstyrelsen och Koncessionsnämnden.

— I andra länder hade man redan tidigare lättat på bestämmelserna kring hydrid-DNA-forskning och medan ärendet behandlades av de svenska myndigheterna kunde vi göra experiment i samarbete med utländska laboratorier, berättar Nils Olof Johansson.

— Själv är jag övertygad om att varningsropen mot hydrid-DNA-forskning är ogrundade och jag tror att det också gått upp för de svenska myndigheterna.

— De E-.coli-bakterier vi använder kommer från en stam som odlats i isolerad laboratoriemiljö sedan tjugotalet och dessa bakterier kan överhuvudtaget inte överleva utanför våra odlingskärl. Kloningen försvagar bakterierna ytterligare och de bearbetade bakterierna skulle definitivt inte klara sig i konkurrens med andra mikroorganismer.

— Det finns alltså inga som helst möjligheter att använda den här typen av bakterier till t ex bakteriologisk krigföring som ju framför allt kräver stark överlevnadsförmåga.

Putte Kråkström 0

Det är ett urval av de åsikter som britten Peter Odell för fram. Odell är professor vid Energiforskningscentret vid Erasmus Universitet i Rotterdam och en omstridd och oliktänkande oljeexpert.

mycket starka reaktionen på de mycket högre oljepriserna ”skulden” för det. Oljan är nu i runt tal räknat 12 gånger så dyr som för 10 år sedan — alltså i realpriser då inflationen beaktas. De flesta konsumenterna i största delen av värl 13