Utgiven i Forum nr 2009-10

Bakterier gör avstjälpnings-platsen till en ekogruva

av Heidi Backas Forum 2009-10, sida 41, 29.10.2009

Taggar: Teman: biologi

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 18 2089

Bakterier gör avstjälpnings platsen till en ekogruva

HEIDI BACKAS

I Finland förs varje år mer än en miljon ton metall haltigt avfall från industrin till avstjälpnings platser. Sinande råvarutillgång, stigande metallpriser och en ökande miljömedvetenhet gör att möjligheten att ta tillvara metallen blir en allt in tressantare fråga för gruvindustrin samt inom järn- och ståltillverkningen.

ELINA VESTOLA på Statens tekniska forskningscentral vTT leder ett projekt som utreder hur man kan använda biolakning för att ta till I KORTHE > ANTENN AV TYG: PATR antenn av böjligt fibe lig satellitkommunikati

Iridium kation tion till en central. Ant förmedlar användarens en kan bland annat användas av räddningspersonal. > BÄTTRE SATELLITNAVIGERING: Den 1

EU-kommissionen startsigna tringssy’ gänglig med GPS/SB. lagare. Eg transpondrar ter och markerna från h ger en posi neter, medan enbar i kare utvecklat. Deras prototyp ett stort f komm de strikta vätskerestriktionerna på flygplan.

”Ibland vinner en kanal över de andra och du ser Mona Lisas leende, ib land tar andra kanaler över och du ser inte leendet” Luis Martinez Otero på institutet för neurovetenskap i Alicante förklarar i New Scientist at våra ögon sänder blandade signaler till hjärnan om Mona Lisas leende.

vara till exempel koppar, zink och kobolt ur stålindustrins restprodukter och avfall. Forskningen är finansierad av TEKEs och ingår i det så kallade Symbio-programmet vars syfte är att förnya industriella processer med bioteknologi. Biolakning är en biologisk process som innebär att man utnyttjar mikroorganismer för att utvinna metaller från malm, eller i detta fall från avfall. Under optimala förhållanden ‘gnagar’ mikraberna på avfallet så att metallerna löses upp. Metallerna kan sedan fällas ut genom att man förändrar pH-värdet i vattenlösningen. Industriellt används biolakning i dag till exempeli gruvan i Talvivaara, men att använda me toden i avfallssammanhang är en ny tillämpning. “Materialet i avfallshögarna är mycket mera heterogent än malmen i en gruva och det ställer större krav på biolakningsprocessen? “Processen måste optimeras så att biolakning blir billigare än att föra avfallet till avstjälpningen. I dag är det så billigt för industrin att föra avfall tillavstjälpningsplatsen att det inte har motiverat till att utveckla nya hanteringsmetoder! Orsaken till att man studerar biologiska metoder är att det är svårt att separera metaller ur avfallet med dagens fysikaliska och kemiska metoder. Dessutom är biologiska metoder i allmänhet billigare och tär mindre på naturtillgångarna.

H H - Fyrljuset

Navigering före befner s o 44,5 m öve marken och

G PS-åldern Fresner- kan ses p 3 40 km avstånd

Dagens fartyg förlitar sig huvudsakligen på satellit- ute till havs navigationssystem, men hundratals ljusbojar och fyrar visar fortfarande vägen i farliga och dolda Sände passager. bllxtske var nittiond sekund

Floridas Jupiterfyr (1860)

Exempel! på hur fyrteknologin i stort sett var färdigutvecklad i slutet av 1800-talet

Gjutjärnsbalkong

Utgiven i Forum nr 2009-10

Sidan är OCRad från en scannad tidning. Rikta feedback till Affärsnätverket Forum på LinkedIn eller @forummag_fi på Twitter.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."