Ballongflygning

av Peter Nordling Forum 1984-20, sida 12-13, 13.12.1984

Taggar: Teman: sport

FRIN ee FRUN Ballonger och luftskepp framtidens melodiför reklam och transport

IB Att flyga ballong är ingalunda någon ny företeelse. Tvärtom var detta ett sätt att färdas i luften långt innan mänskan lärde sig flyga med farkoster som är tyngre än luften. Den första kända varmluftsballongen för transport av mänskor konstruerades redan år 1783 av bröderna Montgolfier i Frankrike, Tidigare samma år gjordes experimentflygningar med djur som passagerare, De absolut första som flög var en anka och ett får. Redan följande år gjorde varmluftsballongen entré i Finland. Då flög apotekaren Johan Julin en ballong i Uleåborg.

År 1799 flög den engelske vetenskapsmannen Edward Daniel Clarke i Enontekis. Clarke var ute för att studera samekulturen och han använde ballongen för att väcka Enontekisbornas nyfikenhet och få så många som möjligt av dem att komma till landningsplatsen. Det här lär ha fungerat perfekt och händelsen betraktas numera som ett tidigt exempel på ballongens reklampotential.

Våghalsiga pionjärer

Vid den här tidpunkten var flygning med varmluftsballonger något av ett vågspel. Man visste inte ens enligt vilka principer man flög. De första ballongerna var gjorda av papper och runt öppningen nertill byggdes ett slags plattformar för resenärerna. Men redan under ballongflygningens första år kom passagerarkorgarna av rotting och vide. Ballongerna fylldes med varmluft ovanför stora brasor av hö och fårull, som gav rikligt med rök vid förbränningen. Man trodde nämligen att det var röken som gav ballongen lyftkraft. Man visste alltså inte att ballongen flyger enligt Archimedes lag genom att den varma luften inne i ballongen är lättare än den omgivande. Under flygningen hade resenärerna också med sig en liten brasa för att ballongen skulle hållas längre i luften.

Konstruktionerna gjorde att ballongerna var synnerligen lättantända och bränder var rätt vanliga. Många av den tidens flygpionjärer fick också sätta livet till då ballongen helt enkelt brann upp under flygningen. Andra miste livet p g a att kunskaperna i fysik och fysiologi inte räckte till. I tron att syret förslog i hela atmosfären flög man för högt och dog av okänd orsak, som det hette på den tiden.

Via gas till dagens utrustning

Också efter att flygplanet uppfunnits i början av 1900-talet användes olika bal Ballongflygning är en sport på stark frammarsch. Nya tekniska innovationer gör det möjligt att konstruera starkare och därmed säkrare ballonger. Också i Finland har sporten fått ett uppsving under de senaste åren och nya klubbar har bildats.

Många tror säkert att ballongflygning är dyrt och exclusivt och endast utövas av lyxlirare. Sanningen är dock den att ytterst få ballonger helt finansieras av flygarna själva. Det vanliga är att ballongen har en eller flera sponsorer som får tillgång till enor ma flygande reklampelare.

longtyper ungefär fram till andra världskriget. Varmluftsballongerna slogs emellertid småningom ut av ballonger som fylldes med vätgas. På 1920- och -30-talen togs de stora luftskeppen, zeppelinarna i bruk för att transportera mänskor. Men redan under första världskriget användes luftskepp i patrulluppdrag både av engelsmän och tyskar.

Efter Hindenburgolyckan och andra världskriget var såväl ballonger som luftskepp mer eller mindre bortglömda till slutet av 1950-talet. Då fick amerikanen Ed Yost statsstöd för att utveckla gasballonger som kunde användas för transport av propagandamateriel till östblocket. Det här utvecklingsarbetet ledde tämligen snabbt fram till dagens utrustning för flygning med varmluftsballonger.

Sportflygning

Officiellt föddes varmluftsballongen på nytt i oktober år 1960. Då flög man för första gången med en ballong av nylontyg. Numera används också polyester. Som bränsle användes propan som brändes i specialtillverkade brännare. Korgen var och är fortfarande på traditionellt sätt flätad av rotting och vide.

I och med den här utvecklingen blev både tekniken och utrustningen betydligt säkrare och ballongsporten började breda ut sig.

I USA, som kan betraktas som den moderna ballongflygningens hemland finns idag ca 3.500 varmluftsballonger. England, med sina omkring 600 registrerade varmluftsballonger har de nästflesta ballongerna. Sporten har också fått ett starkt fotfäste i Norden. Framför allt gäller detta Sverige som har de flesta ballongerna i världen i förhållande till invånarantalet.

Till Finland kom sporten på allvar år 1978 då Suomen kuuma-ilmapallokerho (Finlands ballongflygarklub) bildades i Helsingfors.

Finland idealiskt för ballongflygning

Under de senaste åren har ballongsporten brett ut sig också till Österbotten där det nu finns två klubbar, Pilvenveikot i Lappo och en alldeles nygrundad klubb i Brahestad. Sammanlagt förfogar klubbarna över 7 ballonger.

Peter Lindholm, en av landets mesta ballongpiloter berättar att det nu finns sex personer med certifikat för ballongflygning i Finland. Entusiasterna är dock fler, mellan 30 och 40.

— Hittills har sporten brett ut sig tämligen långsamt, konstaterar han. Det har emellertid sin naturliga förklaring. Ballongflygningen har inte fått någon nämnvärd PR och några större jippon i finländsk regi har inte ännu ordnats.

Men det skall det snart bli ändring på. I februari arrangeras de första FMtävlingarna i Österbotten och i mars ordnar de finländska ballongentusiasterna en internationell ballongträff i Lappland. en tillställning som Lindholm hoppas blir ltradition.

Lindholm betonar att Finland är ett ypperligt land för ballongflygning.

— Speciellt vintertid, då luften är kall, har vi idealiska förhållanden. Då kan man också landa mjukt i snön och de frusna sjöarna utgör goda landningsplatser. Men också sommartid finns det gott om landningsplatser, t ex åkrar och ängar. framhåller han.

En annan orsak till att ballongflygningen inte ännu fått det definitiva uppsvinget hos oss är sannolikt att utrustningen är förhållandevis dyr om man måste betala den själv.

Stort reklamvärde

Peter Lindholm betonar dock att detta inte är ett oöverstigligt hinder. I de flest €&

Framför allt i USA och på den europeiska kontinenten har företagen fått upp ögonen för ballongernas reklamvärde. Detta är sannolikt den viktigaste laktorn som bidragit till att sporten kunnat breda ut sig.

fall får ballongägarna någon form av sponsorhjälp. I bland äger t o m ett företag ballongen. som då sytts i företagets färger och med dess logo. På den europeiska kontinenten har den kommersiella ballongflygningen redan spridit sig lavinartat.

— Allt fler bolag inser att en ballong är något mera än en stor säck som fyllts med varmluft. Med en diameter på 18 meter och en yta på över 1.000 kvadratmeter är ballongen ett effektivt sätt att presentera ett bolag eller en produkt. förklarar Lindholm. Enligt honom är en ballong, trots att den fullt utrustad kostar ca 100.000 mark, en investering som lönar sig för företagen.

— Ballonghöljet håller i genomsnitt för 300 timmars flygning och på den tiden är det ett betydande antal mänskor som hinner se dess reklambudskap.

— En flygande ballong drar till sig blickarna och tilltalar fantasin. Den är ett romantiskt sätt att resa. Man fängslas av den färggranna giganten som formligen flyter fram i luften och stannar för att se, vinka och fotografera. Dessutom är det vanligt att nyfikna mänskor följer efter ballongen till landningsplatsen, förklarar Lindholm.

Kommersiella ballongflygningar ordnas i allmänhet över områden som är intressanta för sponsorn/ägaren och vid uppvisningar i samband med t ex mässor Ballongen används också ofta i filmer och TV-program och dessutom som blickfång i annonser.

Ett av de finländska företag som nappat på ballongreklamen är Biopta Oy. Bolagets VD, Jarmo Kammonen anser att ballongalternativet är jämförelsevis billigt. — För ballongens årliga kostnader skulle vi t ex få endast en reklamsnutt på 30 sekunder i TV, säger han. Fullt lika billigt kommer dock andra firmor knappast undan. Dels har Biopta köpt en begagnad ballong, dels finns det flygintresserade bland personalen som flyger utan extra betalning eftersom det är en hobby för dem.

Peter Lindholm tror starkt på den kommersiella ballongflygningen. För ungefär ett år sedan grundade han reklamföretaget Archi-Media som bl a sysslar med ballonger [se Forum nr 14/84), Företaget importerar och säljer varmluftsballonger och andra flygande och uppblåsbara tingestar, bl a blimpar, ett slags gasfyllda miniatyrzeppelinare, som kan förses med reklam.

Av PETER NORDLIN — Hittils har affärerna varit rätt blygsamma. Men det finns alldeles säkert en marknad för de här produkterna. Det svåra är emellertid att öppna marknaden och få folk att inse vilka möjligheter det finns, säger Lindholm.

Som stöd för sitt påstående nämner han att det i Sverige redan sålts hundratals reklamblimpar och stora mängder uppblåsbara reklampelare under en tid av fem år. Under en ännu kortare tid har en engelsk fabrikör haft avsättning för över 1.000 blimpar på den europeiska marknaden.

Ny generation luftskepp

Också de stora luftskeppen har kommit tillbaka, nu som flygande reklampelare. För några år sedan besöktes Finland av gummiföretaget Good Years zeppelinare, I England hållerAirship Industries på att utveckla luftskepp. För tillfället pågår arbetet med modellen Skyship 600, som har en lyftkraft på 3 ton och kan ta 24 passagerare. Också Good Year håller på med produktutveckling.

Men det är inte bara för reklamens skull den här produktutvecklingen pågår. Det sannolika är att luftskeppen kommer att få en renässans som transportmedel.

Peter Lindholm, som följt med den här utvecklingen, är övertygad om att luftskeppen blir ett billigt sätt att transportera stora volymer i framtiden.

— Det finns nu så täta material för höljet att gasspillet blir obefintligt och bränsleåtgången blir minimal om man flyger tillräckligt högt för att dra nytta av jetvindarna som blåser i västöstlig riktning. förklarar han och tillägger att långtgånde planer utarbetats både i England och USA.

Ett luftskepp kan, enligt gjorda beräkningar, flyga bakvägen från Europa till USA på tio dygn.

Man har också skissat upp olika hybridlösningar. Tänkbara alternativ är t ex att koppla samman flera luftskepp och att bygga ihop ett luftskepp med några helikoptrar. Då luftskeppet byggs ihop med helikoptrar blir farkostens totala vikt nästan likamed noll. Och det betyder att helikoptrarnas lyftkraft helt kan utnyttjas till att lyfta lasten i stället för att på konventionellt sätt ödsla kraft på att bära upp helikopterkonstruktionen.

Än så länge finns de här planer endast på ritbordet och om de förverkligas blir det sannolikt först i början av nästa årtusende. C

HO — — — — — —- - - === 11 = ==H£HiKOXH “—.— iQ 0Q— = 1]-—-—— — — — —- 212=—=——-— = — — | mmmmmm—— rr soo 1 13