Bankerna börjar hålla hårdare i pengarna
av Janne Salonen Forum 2012-12, sida 06-07, 18.12.2012
EH FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 12 2012
NYA TIDER, Bankerna har redan nu blivit mera återhållsamma med att bevilja lån. Den konkurrens om kunderna som fanns ännu för ett par år sedan verkar vara i det närmaste bortblåst.
Skicka dina kommentarer tilladressen: feedbackOforum.f
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 12 2012
Bankerna börjar hålla hårdare i pengarna
Basel lll-reglerna kan komma att hämm bankernas utlåning framöver. Det i sin tur ka bidra till att återhämtningen i ekonomin sker långsamt.
JANNE SALONEN TEXT
Xx Känslan börjar breda ut sig att det ”Det bli nog värsta av eurokrisen kan ha passe- ooh 0 Je rats. Bland andra EU-kommissionen nödvändigt förutspår en modest återhämtning att också för hela EU under nästa år. Också ECB låter Nordea kom med en för Finlands del a .
rätt positiv tillväxtprognos där man sin stumuförutspår en tillväxt på 1 procent un- lanspolitik der nästa år. Talande för eurokrisen fortgå h är att även en sådan anspråkslös tillväxt börjar låta som en positiv nyhet.
Risker för bakslag under 2013 kommer inte att saknas. USA driver mot den så kallade fiskala avgrunden, där automatiska skattehöjningar och nedskärningar träder i kraft om kongressen och administrationen inte kan komma överens om en ny budget. Och läget verkar så pas låst mellan demokraterna, som under president BARACK OBAMAS ledning styr administrationen, och republikanerna som behärskar Representanthuset, att en kompromiss kanske inte fås till stånd.
I Europa orsakar Greklands situation fortsatta bekymmer: förr eller senare blir det nödvändigt med en nedskrivning av de grekiska skulderna, vilket då även ger förluster för Finland. Frågan är också om bland andra Spanien kan fortsätta låna på marknaderna till nuvarande acceptabla räntenivåer, eller om man formellt tvingas söka stöd från EU, vilket då också bäddar för stödåtgärder från centralbanken ECB.
SILVIO BERLUSCONIS meddelande att han åter försöker bli premiärminister i Italien har i Europa tagits emot med bestörtning, och fick genast de italienska låneräntorna att stiga. Under sin långa premiärministertid gjorde Berlusconi ingenting för att få Italiens enorma stats skuld (120 procent av BNP) att börja minska. Under MARIO MONTIS ledning har Italien äntligen försökt få bukt med statsskulden och utsikten att Monti efter valet i vår kanske efterträds av Berlusconi har inte varit uppmuntrande.
Men ifall dessa risker inte materialiseras fullt ut, finns det trots allt goda utsikter för att ett modest uppsving börjar ta form i Europa och i världsekonomin. I USA har uppsvinget redan varit på gång, men hotas nu av den ”fiskala avgrunden?
Det verkar dock allt sannolikare att det som många har befarat också förverkligas: att finanskrisen åtföljs av en rätt lång period med svag tillväxt, i synnerhet i de industriella ekonomierna men äveni hela världsekonomin. Risken är en period som påminner om de många åren med låg tillväxt som Japan har genomgått.
Finanskrisens sviter, till vilken eurokrisen hör, kommer att göra si påminda ännu en lång tid framåt. Professor VESA PUTTONEN vid Aaltouniversitetet förutspår en period av låg tillväxt som rentav räcker i 2030 år.
En faktor som riskerar bidra till att återhämtningen blir mycket svag, är den broms som Basel III-överenskommelsens ändrade soliditetsregler medför för bankernas utlåningsverksamhet.
Basel III-reglerna träder i kraft vid årsskiftet. De flesta banker strävar i första hand till att uppnå sina soliditetsmål genom att krympa balansräkningen och därmed utlåningsverksamheten, och inte genom kapitalökningar.
Redan nu rapporteras bland annat i Finland om stigande räntemarginaler för nya lån, och att bankerna har blivit mycket mera återhållsamma med att överhuvudtaget bevilja lån. Den konkurrens om kunderna som fanns ännu för ett par år sedan ver kar varaidet närmaste bortblåst. Och detta är kanske bara början. I Finland kan dessutom utformningen av bankskatten ytterligare hämma utlåningsverksamheten.
Basel Ill-reglerna kommer att hämma bankernas utlåning globalt, och medverkar till att tillväxtutsikterna för nästa år förblir modesta. Dettaställer då stora krav på centralbankerna: De måste vara mycket noga med att låta sina nuvarande stimulansåtgärder verka länge och inte börja dra dem tillbaka alltför tidigt. Detta misstag har Japans centralbank gjort sig skyldig till flera gånger, vilket har förlängt den utdragna japanska deflationsperioden. Federal Reserve i USA verkar vara fast beslutet att låta sin stimulans fortgå åtminstone ännu i ett par år. Det bli nog nödvändigt att också ECB låter sin stimulanspolitik fortgå, och kanske ännu tvingas komma med nya stimulansåtgärder.
I KORTHET
Huawei grundar center för produktutveckling i Helsingfors
Det kinesiska telekomföretaget Huawei investerar 70 miljoner euro i ett forsknings- och produktutvecklingscenter i Finland. Centret är inriktat på utveckling av mjukvara för bolagets mobiler och pekplattor, både inom Android och Windows Phone 8. Enligt Huawei kommer Helsingforscentret att få en globalledarroll när det gäller att utveckla användarupplevelsen för bolagets mobila apparater.
Inledningsvis ska centret sysselsätta cirka 30 personer men inom fem år räknar man med att ha över 100 anställda. Av dem som börjar jobba på centret från starten är cirka hälften redan rekryterade.
“Finsk telekomindustri har i decennier visat sin styrka. Det vill vi vara en del av, både dra nytta av det och bidra till det”. säger Kenneth Fredriksen, biträdande chef för Huawei i Norden och Östeuropa.
Huawei, som grundades 1987, sysselsätter i dag över 150 000 personer världen över.
Programvarubranschen ser ljust på framtiden
Programvarubranschen har i cirka tre decennier varit den snabbast växande branschen i Finland. Också under de kommande åren väntas branschen växa snabbare än genomsnittet, enligt ett pressmeddelande från Arbets- och näringsministeriet.
Enligt den småföretagarbarometer som ministeriet, Företagarna i Finland och Finnvera låtit utföra, ser företagen inom programvarubranschen i huvudsak ljust på den kommande ekonomiska utvecklingen. Nästan hälften av de programvaruföretagare som besvarade enkäten väntar sig att omsättningen växer under det kommande året. Vart tredje företag i branschen trodde att orderingången ökar.
Företagen var dock mer försiktiga när det gäller investeringar. Endast 18 procent av dem som svarade trodde att de kommer att investera under det kommande året. Nästan en fjärdedel planerade att rekrytera nya arbetstagare.
Programvarubranschen är liksom de andra företagstjänsterna mycket starkt koncentrerad till Nyland. Där arbetar 60 procent av de anställda i branschen och där genereras nästan 67 procent av branschens omsättning.
Hanken fick ny styrelse
Svenska handelshögskolans universitetskollegium har utsett en ny styrelse för högskolan. Styrelsen har tio medlemmar, varav fem är anställda vid högskolan, fyra är externa och en representerar studenterna. Medlemmar under den treårsperiod som börjar 1.1.2013 är: Interna medlemmar Johan Knif, Kicka Lindroos, Charlotta Niemistö, Tore Strandvik, Susanna Taimitarha, Rasmus Savander (studerande). Externa medlemmar Philip Aminoff, Jannika Fagerholm, Johanna Tidström och Björn Wahlroos.
Styrelsen är högskolans högsta beslutande organ.