Bankerna, företagen och konkurrensen

av Ragnhild Artimo Forum 1994-05, sida 12, 14.04.1994

Taggar: Teman: konkurrens

et första placeraren måste inse är att de erbjudna avkastning arna sjunkit över hela fältet av placeringsalternativ. Bankdepositioner har inte nödvändigtvis blivit sämre alternativ för att räntorna på högräntekonton sjunkit med närmare 1090 från toppnivån. Om avkastningarna för andra alternativ sjunkit i motsvarande grad kan bankdepositioner vara lika goda placeringsalternativ som förra året.

Att köpa aktier bara för att man upplever att räntan på bankdepositioner sjunkit är inte vettigt. Då aktieplaceringarnas förväntade avkastning sjunkit får man i år kanske rentav en mindre ersättning för den ökade risk man påtar sig genom att placera i aktier. Relativt aktieplaceringar kanske bank depositioner — blivit lönsammare? Bankdepositioner!

Kan vi på fullt allvar rekommendera att man placerar i bankdepositioner med räntor som även i bästa fall är under 490? Ja, för vissa placerare är bankdepositioner även med dagens räntor det bästa alternativel. De är säkerligen inte det bästa alternativet för alla. Varje placerare har sina egna behov och preferenser, som han bör skräddarsy sin egen placeringsstrategi efter.

Avkastning är inte allting, avkastningen måste förstås alltid vägas mot risken. En placerares inställning till risk är den första hörnstenen som bestämmer vilket alternativ passar honom bäst. År han beredd att påta sig högre risker i hopp om stor avkastning?

Likviditeten?

Placerare varierar också med hänsyn till önskemålen om likviditet. Om man sätter undan för sämre dagar när man kanske behöver pengarna vill man förstås ha pengarna placerade så att man vid behov snabbt kan få ut dem, utan alltför stora kostnader. För den som sätter undan pengar för sina pensionärsdagar eller för något annat mål en viss tidpunkt långt in i framtiden är likviditeten av mindre betydelse.

Enkelt, helst…

En faktor som ofta ignoreras av placeringsanalytiker är bekvämlighet. De flesta placerarna föredrar placeringsalternativ som är möjligast enkla för dem själva. De vill inte ägna mycket td åt att sätta sig in i komplicerade = placeringsvillkor. De vill inte ägna tid åt att fylla i blanketter när de placerar eller realiserar sina placeringar 10

Mika Koskinen & Roger Wessman

SMÅSPARARENS

FICKGUIDE

Var skall en småsparare i dag placera sina pengar? Oberoende vart han vänder sig är avkastningarna lägre än vad de va under förra året. Räntan på bankdepositioner har rasat och beskattas hårdare. Någon chans till en lika dramatisk börsuppgång som vi såg 1993 finns inte.

Vart skall placerarna nu vända sig eller vid skattedeklarationstider. För en småsparare kan den här attityden motiveras rent krasst ekonomiskt. Om du har 20 000 mark att placera betyder en procent högre avkastning 200 mark mera per år. Om du måste ägna redan några få fler timmar varje år åt att sköta dina placeringar för att få en procents högre avkastning blir timlönen ganska blygsam.

Dividend, tack!

En annan sak placeraren bör fundera på är om han vill ha en årlig direkt avkastning i form av t.ex. räntor eller dividender eller nöjer sig med en värdestegring. I princip borde det här inte vara en särskilt viktig fråga. Om man t.ex. har placerat i aktier som ger stor värdestegring men relativt liten avkastning och man vill ha kontanter kan man alltid i princip sälja en del av sitt innehav. För en småsparare kan det dock vara både dyrt och relativt arbetsdrygt att realisera en del av sin placering. Därför kan en högre dividend som kommer direk1 in på kontot vara att föredra.

Av skatteskäl är värdestegring i regel att föredra. I övrig har kapitalskattereformen dock gjort att beskattningen spelar en allt mindre roll vid val av placeringsobjekt. Skatteprocenten är densamma för alla placerare och alla placeringsalternativ. Skatten styr därmed inte längre placerarnas beteende i samma utsträckning som förr.

Riskfritt ett plus

Varför placera i bankdepositioner? — Bankdepositioners stora nackdel är som sagt den lågaräntan. I alla övriga avseenden är depositionerna dock mycket goda alternativ. De är Tiskfria, så länge vi alla som skattebetalare garanterar banksystemets stabilitet. Detta i sig är inte en tillräcklig motivering ör att hålla pengarna på banen. Statsobligationer ger en klart högre avkastning och även deras återbetalning garanteras av skattebetalarna.

Till depositionernas fördelar hör också att de är enkla och bekväma. Bankerna erbjuder en uppsjö av olika kontotyper, bland vilka man kan välja det alternativ som passar en bäst. Man kan välja placeringens ängd så att pengarna finns tillgängliga exakt vid den tidpunk man behöver dem. Bankerna erbjuder också olika möjligheter med vilka man kan få högre ränta utan att binda sina pengar för en bestämd tid.

Till bekvämligheten hör att det i bästa fall kan vara mycket enkelt att realisera sin placeringar. Med ett kort telefonsamtal, som kan ringas t.ex. klockan 7 på kvällen, kan man få pengarna direkt in på sitt brukskonto. Måhända inte ett särskilt spännande alternativ, men desto bättre för den som vill undvika all onödig spänning och onödiga bekymmer.

Masskuldebrev

Betydligt högre ränta blir man idag utlovad för att placera i masskuldebrev. En femårig statsobligation erbjuder i skrivande stund en 7926:s ränta. Nackdelen är förstås den långa placeringstiden jämfört med bankdepositioner. Det finns kortfristigare masskuldebrev men de erbjuder i motsvarande grad lägre avkastningar.

Man behöver naturligtvis inte sitla med ett masskuldebrev tills det förfaller. Till skillnad från tidsbundna bankdepositioner kan masskuldebrev säljas. Frågan är bara till vilket pris man kan hitta en köpare. De flesta masskuldebrev köps i Finland för att hållas till förfallodagen, och handlas inte särskilt aktivt.

För alt snabbt hitta en köpare kan man vara tvungen att sälja skuldebreven betydligt under gängse pris. Marknadsvärdet varierar också med räntenivån. Fastän statsobligationer är riskfria i den bemärkelsen att de säkert betalar ut de markbelopp som utlovas, så utsätter man sig för en risk om man planerar att sälja före förfallodagen.

Vad beträffar återbetalningsrisk kan masskuldebreven delas i tre grupper. Statsobligationer, bankgaranterade masskuldebrev och övriga. Vad beträffar de två första grupperna är risken för att man inte får sina pengar tillbaka närmast obefintlig. Masskuldebrev utan bankgaranti kan däremot vara förknippade med en betydande konkursrisk, och man är tvungen att utvärdera låntagarens kreditvärdighet. I gengäld kan dylika masskuldebrev utlova en betydligt högre avkastning.

Statobligationer

Bankgaranterade masskuldebrev erbjuder i regel en högre avkastning än statsobligationer med motsvarande löptid. I gengäld är statsobligationer oftast lättare att få sålda. Statsobligationer är därmed att rekommendera framför allt för dem som vill bibehålla möjligheten att vid behov snabbt reali