Bankernas paradis

av Vesa Turtiainen Forum 1981-04, sida 11-12, 04.03.1981

Taggar: Orter: Hongkong Teman: banker

länder fastslagit kvoter för Hongkongs elektronikexport. Overhuvudtaget strävar man nu till att flytta över tyngdpunkten inom industriproduktionen mer till metallindustrin. Också den tunga metallindustrin är stadd i kraftig utveckling, och skeppsbyggnads- och varvsindustrin är för närvarande den kanske snabbast expanderande sektorn.

Handeln med Kina

Handelskontakterna mellan Hongkong och Kina är ett intressant fenomen. Kina tillgodogör sig de handels- och finansieringstjänster som Hongkong erbjuder. Hongkong är praktiskt taget den enda djuphamnen i hela det sydkinesiska området, och en stor del av Kinas export och import kanaliseras idag genom staden.

— Kina behöver Hongkong eftersom staden på sätt och vis är en neutral mellanhand. Kineserna känner inte tillräckligt väl den internationella handelskutymen, särskilt med västländerna, och Hongkong kommer att få allt större betydelse för Kinas omfattande moderniseringsprocess, framhåller Chapman.

De tjänster Hongkong kan erbjuda är av ovärderlig nytta för Kina när det gäller finansieringen av handeln. Kina får faktiskt hela 40 procent av sina valutaintäkter via Hongkong.

Kina och Storbritannien har ett 99-årigt arrendeavtal som löper ut 1997, och som alltid gett anledning till en viss osäkerhet. Avtalet gäller största delen av Hongkongs lilla areal — de sk nya territorierna. Folkrepubliken Kina har aldrig erkänt arrendeavtalet med motiveringen att bakom det låg 1800-talets kanondiplomati då det ingicks — alltså att Storbritannien som militärt starkare makt kunde tvinga Kina till ett från deras sida förödmjukande avtal.

Under den kinesiska kulturrevolutionens tid tex var man i Hongkong mycket oroad över framtiden. Det förekom ju samtidigt stora kravaller och oroligheter i Hongkong och många antog

Hongkongs industriproduktion har tagit så god fart att många gamla industriländer börjat ty sig till protekiska åtgärder för att skydda sin egen industri mot billigvarornas anstormning därifrån.

att Kina mer eller mindre direkt låg bakom dem.

Idag ser man emellertid relativt hoppfullt på framtiden, inte minst tack vare Kinas politik den senaste tiden. Kineserna har försökt försäkra Hongkong att staden med lugn kan se tiden an.

I själva verket ger Kina i sin praktiska politik exempel på sin vilja att upprätthålla goda relationer till Hongkong och uppenbarligen också på att landet godkänner kolonin. Kineserna håller nämligen på att upprätta industrizoner vid gränsen till Hongkong och har inbjudit industriföretagare att uppföra produktionsenheter där. Hongkongföretagarna har redan visat stort intresse för affärer i Kina: omkring 400 företag från Hongkong är på ett eller annat sätt verksamma i grannlandet.

Norden liten marknad

Också de nordiska länderna finns med inom Hong Kong Trade Development Council’s verksamhetsområde. Organisationen har ett kontor i Stockholm som sköter det nordiska marknadsområdet.

– Norden är trots allt inte för närvarande någon särskilt betydande marknad för Hongkong. Det beror först och främst på att Norden är avlägset, och på att Hongkong fortfarande koncentrerar sig på sina traditionella stora marknadsområden i Europa, speciellt

Storbritannien och Västtyskland, säger Chapman.

Chapman tycker att det inte har varit lätt att främja handelsrelationerna mellan Honkong och Norden. Det skulle behövas mycket mer information om de ekonomiska förhållandena i Norden. Men visst finns det möjligheter till samarbete ändå, framhåller han.

Hong Kong Trade Development Council’s verksamhet i Norden går närmast ut på att arrangera seminarier, göra personliga marketingframstötar, sköta korrespondens 1 affärer samt erbjuda tjänster i samband med rådgivning och affärskontakter.

Huvudsakliga exportprodukter från Hongkong till de nordiska länderna är tyger och kläder, klockor samt olika elektroniska produkter. Exportökningen inom konfektionen begränsas av de nordiska ländernas importkvoter. Störst har ökningen varit för exporten av klockor, men i fråga om elektroniska produkter har exportutvecklingen däremot varit negativ.

Det mesta av Hongkongs import från de nordiska länderna utgörs av papper och cellulosa, och därefter kommer djupfrysta varor och kontorsmöbler samt ADB-utrustning. Handelsbalansen visar för närvarande som helhet ett överskott till Hongkongs förmån.

Vesa Turtiainen

Bankernas paradis

Hongkong tävlar i en helt egen klass när det gäller bankverksamhet: där finns ingen centralbank, ingen statsskuld och myndigheterna kontrollerar varken den cirkulerande penningmängden eller räntenivån. Dessutom har de två stora lokala aftärsbankerna rätt att prägla pengarna.

e Följande siffror beskriver bankverksamhetens omfattning i

FORUM 4/81

Hongkong: där verkar för närvarande II5 banker med fulla bankrättigheter. ca 300 sk Deposit Taking Companies (företag. inte banker, som får ta emot depositioner) och ca 115 olika bankers representationskontor.

De två största och äldsta bankerna syns bäst i Hongkongs bankvärld. De är Hongkong and Shanghai Banking Corporation samt Chartered Bank som båda inledde sin verksamhet redan på 1800-talet.

Det mest intressanta skedet i Hongkongs bankliv upplevdes under åren 1965—-1978. Då existerade ett förbud mot att grunda sk Full Banks, d vs banker med fullständiga bankrättigheter. Förbudet upphävdes i princip år 1978. men trädde igen tillfälligt i kraft år 1979. Under denna period på tretton är uppstod en formlig rush av sk Deposit Taking Companies till Hongkong -— då grundades mängder av dessa företag som fär erbjuda vissa me inte alla former av banktjänster. De största skillnaderna mellan dem och normala banker är att de förstnämnda inte kan erbjuda check- eller sparkontotjänster och de får bara ta emot depositioner vars minimisumma är 50 000 HKD. Hongkong dollar (ca 40 000 FIM).

Därför etablerade sig de utländska bankerna under förbudstiden som Deposit Taking Companies.

Vänd 1

Ledande bankcentrum

Hongkong har tills dags dato bevarat sin ställning som Sydostasiens ledande bankcentrum. trots att Singapore på senaste tiden kraftigt strävat att bli jämnbördig med Hongkong.

Bankverksamhetens omfattning och mångsidighet i Hongkong har i alla fall lett till vissa problem. Nya utvecklingsfenomen har å ena sidan varit regeringens strävan att i viss mån öka övervakningen av bankernas verksamhet. å andra sidan de lokala bankernas rädsla för att förlora marknadsandelar till de utländska bankerna.

Hongkong-regeringen är rädd för en accelererad inflationstakt och vill därför — försiktigt, men dock — begränsa kreditgivningen. Den första åtgärden var det tillfälliga förbudet mot att grunda nya banker som trädde i kraft är 1979. Bakgrunden till förbundet står att finna i det faktum att 41 nya sk Full Banks-enheter fick grundas under åren 1978–79. Kreditgivningspolitiken var myc<et aggressiv I synnerhet bland de nya bankerna. Myndigheterna ville dock inte använda alltför kraftiga åtgärder för att begränsa kreditgivningen. Regeringens åtgärder blestod främst i att förhandla med och konsultera bankerna och dess önskan om att begränsa kreditgivningen syntes under åren 1979.—80 i form av en kraftig ökning av depositionerna mellan bankerna. En följd var att en del medel flyttades bort från den normala kreditgivningen.

Regeringens åtgärder som syftat till att reglera bankverksamheten har hittills varit mycket försiktiga. Chefen för Hongkong and Shanghai Banking Corporation, direktör Patel, framhåller att regeringen nu också gärna skulle bestämma om räntenivån. Det är den lokala bankföreningen Exchange Banks Association — som gör det för närvarande.

Trots att de lokala bankerna klagat över att de förlorat marknadsandelar till de nya utländska konkurrenterna har bankernas avkastning hållits på en mycket hög nivå i Hongkong. År 1979 ökade deras vinster med 30—40 procent i medeltal.

Onekligen ger de utländska bankernas främsta etableringsform — som Deposit Taking Companies -— dem vissa konkurrensfördelar. Då de inte får höra till Hongkongs bankförening ä 12

Hongkong är inte bara ett internationellt handelscentrum, det är också ett paradis för bankerna där myndigheterna varken kontrollerar den cirkulerande penningmängden eller räntenivån.

de också befriade från överenskommelser som gäller räntorna. Dessutom övervakas deras verksamhet om möjligt mindre än de bankers som verkar med begränsade bankrättigheter.

Hongkongs — bankinspektion — Hongkongs Banking Commissioner — kräver månatliga rapporter om Full Banks-enheternas verksamhet. Även om Deposit Taking Companies också ur rapporterings- och soliditetssynpunkt råkat ut för ökade krav från bankinspektionens sida, verkar de dock ännu mycket friare än de egentliga bankerna

FBF och KOP i Fjärran Östern

Ett gemensamt drag för Deposit Taking Companies-enheterna är deras koncentration på internationell ”grossistbankverksamhet”. Som banker deltar de i internationella syndikerade krediter, finansierar export och import samt sysslar med valutahandel.

Två nordiska bankers delägarbanker sköter om det nordiska affärslivets finansiering i Fjärran Östern: Nordic Asia Limited samt Scandinavian Far East Limited. Nordic hör till KOP:s grupp och den är dotterbank till KOP:s Londonbaserade — delägarbank Nordic Bank Ltd. På motsvarande sätt hör Scandinavian till FBF:s grupp och är dotterbank till FBF:s Londonbaserade delägarbank Scandinavian Bank Ltd.

Det är skäl att notera att båda bankerna refereras till som dotterbolag. de kan inte använda benämningen bank eftersom de båda har status av Deposit Taking Companies.

De nordiska bankerna kanaliserar givetvis största delen av sin kreditgivning till nordiska företag som verkar i Hongkong eller Fjärran Östern. Svenskarna och danskarna har redan länge sysslat med business där, senare kom också norrmännen med i bilden och till sist finländarna.

Framförallt svenskarna och danskarna har funnit sig väl i Hongkong, båda har rikligt med försäljningskontor och dotterbolag där. Av finländska företag är det för närvarande bara Finncell och Rauma-Repola som är fysiskt närvarande — den förstnämnda med ett försäljningskontor och den senare med ett eget marknadsföringsbolag.

Sannolikt kommer Hongkong ännu länge att forsätta att vara den internationella bankverksamhetens paradis. Internationella finanskretsar lockas till Hongkong av många orsaker: dess utmärkta läge med hänsyn till internationell handel och business, stabila förhållanden jämfört med många av sina grannar och framförallt de förmånliga beskattnings- och valutabestämmelserna.

Den oerhörda takt med vilken nya banker grundas i Hongkong — 41 stycken under ett år 1978–79 — är också betecknande för dess popularitet so internationellt bankcentrum.

Verkligheten i Hongkong Inte heller framtidsutsiktern tycks bekymra = Hongkongs bankirkretsar i någon nämnvärd grad.

Storbritanniens och Hongkongs än så länge sista hyresavtal som gäller de s k nya områdena -New Territories — löper ut år 1997. Å ena sidan har Kina på senaste tiden i lugnande ordalag låtit de företag och banker som etablerat sig i Hongkong förstå att det inte finns någon orsak till panik, å andra sidan är det skäl att minnas ati Kina självt har betydande Hongkongs bankverksamhet.

Trots att man också i detta bankernas paradis kan skönja ökade tendenser till en mera skärpt kontroll av bankernas verksamhet från myndigheternas sida, är situationen och kommer sannolikt också att förbli en helt annan än i Väst- och Nordeuropa.

Den som är van vid vår nordiska bankverksamhet med dess strikta övervakning kan knappast föreställa sig en situation sådan den är i Hongkong. En stat utan centralbank. utan statsskuld med en rätt så summarisk översyn från bankinspektionens sida — en stat där räntenivån bestäms av bankföreningen och där till råga på allt de två ledande affärsbankerna har rätt att prägla sedlarna.

Det är bankverksamhetens verklighet i Hongkong.

Vesa Turtiaine investeringar i

FORUM 4/81