Bankreglering hotar tillväxten
av Topi Manner Forum 2013-03, sida 10, 28.03.2013
DEBATT
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 3 2013
Kommentera debattartikeln genom att skicka epost till adresse feedbackQforum.A
Bankreglering hotar tillväxten
X Den15 september 2008 var en dyster dag för den globala ekonomin. Då ansökte den amerikanska investeringsbanken Lehman Brothers om konkurs, vilket blev startskottet för den globala finanskrisen. Efterdyningarna av krisen orsakar fortfarande problem runt om i världen, även i Finland. Sedan dess har lagstiftare överallt i världen, och i synnerhet i Europa, försökt finna lösningar genom vilka motsvarande kriser kan undvikas i framtiden.
Finanskrisen utlöstes av flera orsaker, av vilka en del berodde på bankerna, såsom en alltför stor riskexponering och en otillräcklig riskhantering. Lagstiftarnas åtgärder efter finanskrisen har främst riktats mot banker, vars reglering stramats åt radikalt under de senaste åren.
Regleringen av banksektorn är förvisso inte bara av ondo. Det är till exempel bra att regleringen harmoniseras, eftersom det skapar lika verksamhetsförutsättningar för bankerna. Men regleringen borde bygga på måttlighet, eftersom den alltid orsakar kostnader för bankerna. En alltför strikt reglering höjer kostnaderna så mycket att den börjar bromsa upp den ekonomiska tillväxten och medföra negativa samhällskonsekvenser. Det är det som håller på att ske. I dag planeras hundratals olika regleringsprojekt, men de goda avsikterna hotar att hamna i skuggan av de negativa konsekvenserna. Regleringen av banksektorn håller på att få oregerliga proportioner, och de pågående projekten överlappar delvis varandra. Risken är att ingen snart har en uppfattning om hurdana effekter den nyaregleringen har på företagen, hushållen och hela ekonomin. Banksektorns anpassning till de
Lagstiftarna borde setillatt regleringen inom banksektorn åstadkommer mer nytta än skada. Det skriver Topi Manner i sin debattartikel.
”Lagstiftarna borde nu ta timeout för att bedöma konsekvenserna av bankregleringe - både de positiva och de negativa nya regelverken har redan orsakat stora kostnader, vilket resulterat ihögre avgifter och räntemarginaler för konsumenter och företag.
Därför borde lagstiftarna nu ta timeout för att bedöma konsekvenserna av bankregleringen - både de positiva och de negativa. De nya regelverken borde införas kontrollerat som en helhet. Dessutom borde bankerna ges en tillräckligt lång övergångstid för att anpassningen till regleringen ska orsaka så små negativa samhällskonsekvenser som möjligt.
Det är särskilt viktigt att avstå från lokal tilläggsreglering, eftersom det omintetgör de fördelar som eftersträvas genom den europeiska harmoniseringen av regleringen. Den finska bankskatten är ett exempel på sådan skadlig nationell tilläggsreglering som för sin del ökar trycket på de finländska bankernas prissättning. Det är klart att banksektorn måste bära ett visst ansvar för finanskri sen. Likaså måste bankerna förstå det missnöje som riktas mot bankerna på grund av misstagen och som åtminstone ur ett europeiskt perspektiv är rätt motiverat.
Å andra sidan borde lagstiftarna undvika att ställa alltför hårda krav på bankerna och försäkra sig om att regleringen åstadkommer mer nytta än skada. I Finland borde lagstiftarna dessutom beakta att de finländska bankerna agerat på ett hållbart sätt och att de inte är skyldiga till de negativa konsekvenser som finanskrisen medfört för Finlands ekonomi.
I Finland är det i sista hand hushållen och företagen som lider när bankerna tuktas, eftersom bankernas möjligheter att finansiera deras behov minskar på grund av lagstiftarnas åtgärder. Detta borde man också kommaihåg iden offentliga debatten om bankregleringen.
Topi Manner är direktör för Nordeas retail bankverksamhet i Finland.