Bankreglering – politiskt dubbelfel

av Henrik Mitelman Forum 2012-03, sida 18, 29.03.2012

EI FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 3 2012

Sankre

Henrik Mitelman, chefstrateg SEB (2000-2011) och numera oberoende analytiker/föredragshållare och krönikör i Forum och Dagens Industri. Henrik skriver ofta på www. twitter.com/mitelman och nås på henrikomitelman.se.

ering oolitiskt dubbelte

HENRIK MITELMAN Hl STOCKHOLM

Banker är i skottgluggen. an Tidningar världen över jagar bankcehefer och attitydundersökningar visar att hushållen känner minskat förtroende för sektorn. Röstmaximerande politiker har snabbt funnit sig tillrätta, Ju mer bankkritik, desto bättre tenderar det att gå. I allt väsentligt bygger kritiken på missförstånd.

Banker är blodomloppet i ekonomin. De ställer upp med riskkapital till både hushåll och företag och för det tar de ut en marginal. Den varierar över tiden beroende på konkurrenssituation, riskvilja och regleringar. Enkelt är det inte. Däremot är det viktigt.

Ju starkare banker ett land har, desto bättre går det för ekonomin av den enkla anledningen att företag kan startas och investeringar finansieras.

I sin iver att vinna röster utmålar politiker från alla håll och kanter europeiska banker som skurkar. En bombmatta av regleringar rullas nu ut, något som får den direkta effekten att banker tvingas hålla mer kapital. Bankerna blir då mer restriktiva med lån, vilket framför allt kommer att gå ut över små företag.

En välfungerande företagsobligationsmarknad gör att de stora bolagen klarar sig bra även utan bankerna. Både hushåll och livbolag placerar gärna pengar i företagsobligationer. Därför är det lätt för de stora drakarna att få tag på kapital.

Värre är det för de små. De har inte access till obligationsmarknaden och är helt beroende av bankfinansiering. Och när banken stramar åt blir kapitalet inte bara dyrare —- med högre räntor — utan också svårtillgängligt. Det gynnar ingen,

Hur har det blivit så här? Europeiska politiker hämtar näring från den amerikan ska bankkrisen som kulminerade med Lehmans fall i september 2008. Efter år av excesser och omoraliskt beteende, med allt mer komplexa produkter och accelererande utlåning, blåstes bubblan i USA upp till gigantiska proportioner. Ett tag stod finans sektorn för två tredjedelar av alla vinster idet amerikanska näringslivet. Det var så klart ohållbart. Och när skattebetalarna sedan fick ta notan för räddningsaktionen är det knappast överraskande att bankföraktet steg. ”Bank-bashing” blev en del av vardagen.

I Europa är situationen annorlunda. Våra banker har inte ägnat sig åt överdrivet risktagande på det sätt som skedde på andra sidan Atlanten, Det huvudsakliga problemet i Europa är att stater har lånat pengar som aldrig förr, något som bland annat fått priserna på grekiska och portugisiska statsobligationer på fall. Det har fällt en rad banker. Och när systemviktiga banker kollapsar får det spridningseffekter. Därför får vialla betala för de eländiga statsfinanserna isödra Europa.

Det märkliga är att bankerna nu lastas för de politiska misstagen. Och än värre är att medicinen som skrivs ut motverkar sitt syfte. Det är nu Europa behöver billiga pengar, vilket är den primära anledningen till att den Europeiska centralbanken ECB sänk räntan till 1procent och att banker kan ta “Först skuldsätter 3-åriga lån hos ECB till samma ränta, Pro- ig stater h blemet är att ökade bankregleringar och hö- sig st ate oc gre kapitalkrav väger tyngre och att den to- försäkrar sig om tala effekten blir åtstramande. att bankerna

Ur ett politiskt perspektiv blir det därför 00 dubbelfel. Först skuldsätter sig stater och ställer upp och försäkrar sig om att bankerna ställer upp finansierar underoch finansierar underskotten. När stater- skotten. När na inte kan betala tillbaka lånen lämpar de . över skuldbördan på bankerna. staterna inte kan

I allt väsentligt försöker Europas poli- betala tillbaka Ne att fee a statsinansiel kris genom lånen lämpar de att bestraffa den privata sektorn. Det är ett = se .

P över skuldbörda misstag. Och priset kommer att betalas av småföretagare. på bankerna”

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."