Bantningskur för placerare
av Anders Löflund Forum 2015-01, sida 24, 29.01.2015
Anders Löflund är professor i finansiell ekonomi vid Hanken i Helsingfors.
Bantningskur för placerare
Tiden sedan sommaren 2012 har beKONNINT4:g handlat placerare med silkehandskar, jämfört med utvecklingen i den real sektorn. Helsingforsbörsen (OMX HEX-indexet) har stigit från cirka 5 000 till ungefär 7780 poäng i skrivande stund (9.1.) Det motsvarar en årsavkastning på mer än 20 procent - minsann en läcker servering till placerarnas julbord.
Långräntorna har också kommit ner ytterligare. En placering i tyska långa statspapper (”BUND”) har gett en årlig avkastning på omkring 3,5 procent från sommaren 2012, vilket bleknar jämfört med aktierna. Men med tanke på att avkastningen de fyra åren fram till 2012 var i snitt cirka 6,7 procent per år kan ränteplacerarna knappast heller klaga. Då inflationen i Finland legat omkring 2,5-3 procent per år har det blivit realavkastning också.
Förväntningar. Samtidigt har ekonomins prestation varit svag och utsikterna i Europa, Finland medräknat, har försämrats. Värdepappersmarknadernas uppgång har mest handlat om diskontering av ”kommande bättre tider” långt i förväg, stärkt av ECB:s temporära lösningar till eurokrisen.
Vad kan placerarna rimligen vänta sig av år 2015 och framtiden? Det beror naturligtvis på realekonomin. När börjar den ekonomiska tillväxten igen ta fart genom stora och produktiva investeringar och vad händer i eurozonen? För placerarna beror svaret också på värderingsnivåerna. En viss bantning efter jul ser ut att bli nödvändig, men hoppeligen räcker det med en liten januari-dipp till motionssalen, varefter festen kan fortsätta!
Indikator. En populär indikator på börsvärdering är den av Svenska riksbanken år 2013 med ”ekonominobelpriset” belönte professor Robert Shillers så kallade ”CAPE”? -tal (Cyclically Adjusted Price/Earnings-ratio). [1] Indikatorn ligger i skrivande stund på nivån 27,34 i USA, jämfört med medianvärdet på 16. Sedan slutet av 1800-talet har världen sett endast två dyrare tidsperioder; den stora depressionen med start år 1929, och ”teknobubblan” 1997-2000.
Inversen av CAPE ger en ofta använd skattning på kommande realbörsavkastning, som idag blir 1/27,34 = 3,66 procent per år. En annan metod att skatta börsens placeringsutsikter är att bedöma realavkastningen som
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR1201 denlångsiktiga tillväxten (i USA cirka 1,5 Zo p.a.) plus direktavkastningen, som för Standard & Poor’s 500-indexi dag ligger omkring 1,9 procent. Därmed vore börsens realavkastningsprognos 3,4 procent, vilket ligger nära Shillers CAPE 3,66 procent.
Avmagring, Det här skulle innebära cirka två procentenheters nedbantning från aktiernas genomsnittliga långsiktiga realavkastning på cirka 5,5procent per år. Den höga värderingen vittnar om marknadens övertygelse att centralbankerna lyckas stimulera fram robust tillväxt.
Då centralbankerna däremot inte ingrep lika aktivt under 1929-1932 var utfallet depression. Börsvärderingen mätt med CAPE låg på blott 12,5 åren 1934-1939.
Fem år efter teknobubblan, år 2005, låg värderingen fortfarande på höga 26. Förvisso är det lägre än de tidigare nivåerna på omkring 40, men långt ifrån bottensiffrorna år 1934, Den 10-åriga räntan var cirka 3 procent år 1929 och något lägre, cirka 2,7 procent fem år senare. Däremot var den omkring 6 procent i slutet av 1990-talet och nere på 4 procent år 2005 vilket delvis förklarar varför börsvärderingen inte föll mer.
Räntedoping. Då vi i dag har ovanligt låga räntor hela vägen från kortaste till längsta maturitet - 10 -åriga USA-realräntan från 10-åriga TIPS ligger idag på 0,43 procent, för att inte tala om de tyska räntorna - kan det också ses som en support för börsens höga värdering. Det är dock svårt att se värst mycket uppbackning för börsen, ävenifall av ytterligare räntefall. Placerarnas bästa hopp är att värderingarna förblir nästan rekordhöga tack vare en stark ekonomisk tillväxt, kompenserande för att räntorna stiger mot ”normalare” nivåer. Även med detta optimistiska scenario ter sig realavkastningsförväntningarna i nuläget rekordlåga jämfört med historiska nivåer. Det kommer att kräva ökat sparande — den ekonomiska motsvarigheten till bantning - från placerarnas sida för att kompensera avkastningsbortfallet, ifall de vill upprätthålla sina tidigare konsumtionsmål.m [1] På www.caperatio.com kan man få CAPE uträknad för en enskild aktie istället för hela USA-börsen som Shiller fokuserat på. T.ex. AAPL (Apple) har cykliskt-korrigerade P/E-talsmultipeln 50:10. Shillers CAPE finns p wwweconyale.edu/-shiller/data/ie data xls.