Båtbranschen: Framtidstro - trots motvind för exporten

av Håkan Nylund Forum 1982-02, sida 08-09, 03.02.1982

Taggar: Teman: båtindustrin

Båtbranschen:

Den finländska båtindustrin seglar idag i motvind. Läget är kärvt på exportmarknaderna och värdet av exporten har sjunkit även om volymen inte gått så kraftigt tillbaka.

Inom branschen tror man dock där varvenas överlevande int istället anpassa sig och bevara fotfästet på världsmarknaden eftersom intresset för båtliv på

Framtidstro —trots motvind för exporte e — Tiderna är utan tvekan bistra, säger Bjarne Nordgren, VD för Båt- och motorföreningen i Finland, Finnboat. Främst syns det i exportsiffrorna. År 1979 var ett toppår, då exporterade vi ca 14 000 båtar till ett värde av 255 miljoner mark. 1980 gick dåligt, volymen sjönk till omkring 11 000 båtar medan värdet änu inte sjönk så kraftigt. I år minskar volymen inte så mycket, från januari till november har vi sålt 10 174 båtar mot 10 451 under samma tid i fjol. Men värdet av exporten har istället sjunkit med drygt 36 miljoner mark under samma tidsperiod. Exporlen har alltså blivit mer småbåtsbetonad.

— Läget förvärras av att den ekonomiska situationen i våra två huvudavnämarländer, Sverige och Förbundsrepubliken Tyskland, förefaller att fortgå svag, konstaterar Nordgren. Sverige har ännu bevarat sin förstaplats bland våra köpare både volym- och värdemässigt, medan Västtyskland i båda avseendena gått tillbaka. Däremot ät det glädjande at! våra satsningar både i USA och Storbritannien burit frukt och exporten till bägge länderna har ökat. Man måste dock komma ihåg att ganska få tillverkare är involverade på dessa marknader, varför deras betydelse för helheten inte är så stor, påpekar Nordgren.

Småbåtar till USA

Ett intressant undantag från regeln att båtarnas storlek växer i takt med avståndet till exportlandet är Korpivaara Oy:s export av småbåtar till USA. Båtarna exporteras i delar och fogas sedan samman på platsen. — Verksam heten startar i dagarna i Rhode Island, berättar marknadsföringschef Pentti O. Heimolainen på Korpivaara. Exportsiffrorna räknar vi med att skall vara tusental. Vi har redan sedan 4 år tillbaka ett liknande samarbete med skidfabrikanten Elan i Jugoslavien, som också är en betydande båttillverkare. Dit har vi exporterat ca I 000 enheter i året.

Företaget exporterar också småbåtar i delar till England och planerar att efter USA gå in på marknaden i Kanada på samma sätl.

Trots de dystra exportsiffrorna och det faktum att vissa företag varslat om permittering råder det dock ingen domedagsstämning inom branschen. — De flesta företagen anser att svackan är temporär, säger Bjarne Nordgren. Hemmamarknaden har också utvecklats hyggligt och vissa tillverkare, jag understryker vissa, har kunnat kompensera exportbortfallet på marknaden här hemma. Men det gäller inte alla och kan heller inte kompensera exporten. Branschens produktion är också så mångskiftande att det äl svårt att generalisera för hela branschen. Om man jämför produktio att nedgången är temporär är hotat. Man försöke sikt förefaller att öka.

nen med landtrafiken så kan man säga att vi tillverkar allt fråm mopeder till Roll-Royce, påpekar Nordgren.

Exakta siffror över totalproduktionen av båtar är också svåra att hitta. I industristatistiken är båtarna uppspjälkta under många rubriker, varför det är svårt att räkna ut en siffra för totalproduktionen. Enligt direktör Nordgren brukar Finnboats medlemsföretag tillverka ca 25 000 båtar, under de bästa åren t o m över 30 000. — Siffran brukar hålla sig över 20 000 båtar, säger Nordgren.

Gott grepp på marknaden

Exportnedgången beror inte på att vi har tappat marknadsandelar utan på det allmänna ekonomiska läget. Alla tillverkare kämpar med samma problem och många har det betydligt värre, understryker Bjarne Nordgren. Finland ligger bra till, våra produkter är internationellt kända och vi har ett ganska gott fotfäste på den internationella marknaden.

På hemmamarknaden dominerar de

Finlands båtexport 1979—8 1981 januari+november

Per land antal Mmk Sverige 6753 59,0 BAD 156 18,2 Danmark 558 4,1 Storbritannien 76 21,0 Norge 2347 11,0 Frankrike 24 9,7 Italien 13 8,8 USA 5 33,9 Schweiz 49 5,4 Nederländerna 23 1,7 Övriga 124 24,7 Totalt 10174 197,5

Källa: Tullstatistike 1980 1979 antal Mmk antal Mmk 7 807 90,9 9565 592,0 295 29,2 295 33,0 462 7,1 1696 22,3 45 20,1 64 141 1893 15,3 1866 11,7 36 11,4 30 10,5 26 13,6 14 8,7 48 21,3 36 21,3 113 11.2 125 9,9 95 4,1 188 6,5 135 24,2 145 24,5 10955 = 248,5 14 024 255,0

FORUM 2/8 lingen skulle slå ut motorbåtarna finns dock inte.

inhemska tillverkarna nästan helt. År 1979 importerades knappt 2000 båtar medan importen år 1980 steg till drygt 3 400 båtar. — Generellt sett är importen liten och täcker omkring 10 procent av marknaden, berättar Bjarne Nordgren. I vissa klasser och kategorier av båtar har importen dock en stark ställning. På segelsidan är det vissa svenska och danska båttyper som är starka. På senare tid har också fransmännen kommit med i bilden. Bland motorbåtarna är det vissa norska och svenska båtar som kommit in på marknaden.

– Konkurrensen är sund och det är bra med import, anser Bjarne Nordgren. Detta inte minst för att vi tidigare anklagats för att det är omöjligt att komma in på den finländska marknaden på grund av importrestriktionerna. Sådana fanns visserligen tidigare, men anklagelserna kom också sedan de avskaffals.

Däremot är importbehovet stort på utrustningssidan. Motorerna importeras nästan helt sedan Valmet lade ned sin tillverkning av utombordare. År 1980 importerades ca 23 000 båtmotorer till ett värde av omkring 60 miljoner mark. Beträffande beslag är Finland rätt långt självförsörjande när det gäller beslag för små och medelstora båtar, medan specialbeslag för stora båtar måste importeras. Instrument och elektronik är i huvudsak importvaror så när som på kompasser där Svunto Oy har en stark ställning. Konfektionsindustrins produktion av kläder för båtliv är också betydande, men importen är också stor.

Arbetlsbåtarna är en sektor som man inom branschen tror är på kommande. — Arbetsbåtarna är en sektor som inte är så konjunkturkänslig då köparna ofta är olika myndigheter, anser YD Nordgren.

FORUM 2/82

Ett växande intresse för segling kan skönjas bland finländarna. Men någon risk för att sog Ä

Men där har vi ännu mycket ogjort på grund av bristande resurser. Vi borde kunna differentiera marknadsföringen av arbetsbåtar och fritidsbåtar mer än hittills, eftersom köparna är helt olika.

Plasten dominerar

Pristrycket på = råvarusidan har minskat då oljepriserna stabiliserats. — Glasfiberarmerad plast är och kommer troligen att förbli det dominerande materialet, tror Bjarne Nordgren. Lättmetall vinner terräng som båtbyggnadsmaterial men är ännu inte särskilt betydelsefullt. Utomlands bygger man också större båtar av lättmetall, men i Finland används det främst för småbåtar. — Betong och trä är också marginella material, anser Nordgren. Träet har handikappet att inte lämpa sig för långa serier, men trots det har träbyggandet piggnat till på ett glädjande sätt. T ex i Summa i sydöstra Finland har tio små träbåtsvarv slagit sig samman för att satsa på export, berättar Nordgren.

Avgörande för branschens framtid är förstås att ha riktiga produkter och utveckla dem på rätt sätt. — Här förefaller det att gå vägen, säger Bjarne Nordgren, på båtmässan i Helsingfors kommer att ingå ett imponerande antal nyheter. Enligt honom är det dock svårt att peka på några särskilda trender, utbudet av typer och storlekar är så varierande att man inte kan dra några generella slutsatser. — En trend för både motor- coh segelbåtar är dock ökad mobilitet, dvs båtar som kan flyttas med en trailer. Bristen på båtplatser är uppenbar överallt, och därför går det allt mer till att folk krokar båten efter bile och kör till närmaste vatten, säger Nordgren.

Trend mot seglin — En viss trend gentemot segling kan också skönjas. Motorbåtarna dominerar ännu hos oss och trenden är inte så stark att den skulle slå ut motorbåtarna, anser Nordgren. Det beror inte så mycket på de stigande bränslepriserna som på ökad utbildning- och upplysningsverksamhet, tävlingsframgångarna i OS och andra tävlingar och ett allmänt ökande intresse för sport. Men motorfolket är nog energimedvetet, påpekar han, det syns på valet av både båtar och motorer. Detta har också lett till en sund utveckling, där de värsta överdrifterna och utväxterna i båtfloran rensats bort.

— Båtmässan i Helsingfors är givetvis viktig för vår marknadsföring och den har nog redan internationell status, säger Bjarne Nordgren. Mässan har vuxit i omfång hela tiden och årets mässa är trots de kärva tiderna den största hittills. Platserna såldes slut redan i november. Vi försöker ytterligare internationalisera mässan, och detta måste man komma ihåg då mässan kritiseras för at vara alltför lyxbåtbetonad. Då mässan är internationell måste där också finnas sådana båtar som kanske inte är så gångbara här hemma, påpekar Nordgren. Dessutom är de stora båtarna blickfång och trots allt kanske bara ca 50 av ungefär 400 båtar.

Egen exportombudsman önskas

Konkurrensen mellan mässorna är hård: samtidigt som båtmässan i Helsingfors pågår hålls det också båtmässor i både Göteborg och Köpenhamn. Ett skräckexempel på nordiskt samarbete.

De flytande utställningarna med möjlighet till provsegling och -körning som ordnas för utländska fackpressjournalister är en annan viktig verksamhetsform. — Den senaste resulterade i ca 100 sidor text i fackpressen, berättar Bjarne Nordgren. Nästa utställningen ordnas i skiftet maj —juni vid Runsala.

– För att främja exporten vore det också viktigt att möjligheterna till exportflinansiering förbättrades, säger Nordgren. Här har vi gjort olika framstötar till myndigheterna. Dessutom anser vi att exporten är så stor att vi vore värda en egen exportombudsman på heltid på Utrikeshandelsförbundet. Den nuvarande ombudsmannen är visserligen energisk, men han har också andra branscher att sköta vid sidan av båtarna.

Håkan Nylund