Bättre transportekonomi med enhetliga lastutrymmen
av Sixten Johansson Forum 1979-07, sida 12-13, 25.04.1979
Bättre transportekonomi med enhetliga lastutrymmen
God ekonomi är A och O inom transportbranschen. Frakterna utgör ofta en mycket stor del av en varas pris, och därfö är en rationell lasthantering av största vikt, med alla de krav den ställer på länkarna i transporteringen — från förpackningstekniska lösningar till skeppsbyggnadskonstruktioner. God transportekonomi har också legat i fträmsta rummet i den forsknings- och projektgrupp, som sedan våren 1977 arbetat med att utveckla förenhetligade konstruktioner i lastbilars och släpvagnars lastutrymmen. Arbetet har nyligen fullgjorts och som bäst tillverkas prototyper utgående från de normeringar man i projektet kommit fram till. De första prototyperna ska stå färdiga till beskådande på den förestående internationella transportmässan i maj.
=—— Projektet startades av Industrins Centralförbund och Finlands Metallindustris Centralförbund på initiativ av Finlands Automobiltekniska Förbund. Förutom de ovannämnda har Handelns Centralutskott, Finlands Lastbilsförbund, Trafikministeriet samt tillverkarna och importörerna inom branschen deltagit i projektet. Mag Jukka Rinne från Industrins Centralförbund, som suttit som ordförande i projektgruppen, berättar att utgångsläget för arbetet var det faktum, att ca 50 000 lastbilar rullar på vårt vägnät, och deras andel i arbetsfördelningen mellan de olika transportmedlen utgör ca 60 procent av de transporterade mängderna. Årligen förnyas och utvidgas lastbilsparken med över 5 000 nya bilar, som i huvudsak importeras. Däremot sker tillverkningen av lastutrymmen och släpvagnar främst i hemlandet.
— Konkurrensen inom branschen är hård, och de utländska släpvagnarna och lastutrymmena utgör ett klart hot mot den inhemska produktionen p g a långt utvecklade produktionsmetoder och därigenom förmånligare priser, berättar han. — Lastbilsmarknaden utgör i detta nu ca 800 Mmk i året, varav lastutrymmen och släpvagnskonstruktioner står för omkring hälften.
Brokig egen produktion
Vår egen produktion av olika kaross-, flak- och släpvagnskonstruktioner visar upp ett brokigt sorti 1 ment. Serierna är korta, med påföljande högt pris på produkterna.
— Brist på tillräcklig produktionskapacitet och höga produktionskostnader har å sin sida ställt hinder för exportverksamheten, säger Jukka Rinne.
I det nu aktuella projektet har man försökt finna de transportekonomiskt förmånligaste lösningarna beträffande materiel, och strävat till långt gående produktutveckling av lastutrymmen och släpvagnskonstruktioner för att främja den inhemska produktionen. I utrymmeskonstruktionerna har man utvecklat en normering som gör det möjligt att använd konstruktioner med förenhetligad mått, som fyller konstruktionskraven och har enhetliga fästanordningar.
Vissa standarder beträffande konstruktionslösningar har föreslagits Ö En standard, som bestämmer lastutrymmets längd, isoleringsegenskaper, innerhöjd, golvbärkraft, chassibredd och totalvikt.
Ö En standard för lastutrymmets fästen, dvs den teknik med vilken flak- eller lastutrymmeskonstruktionen fästs vid fordonet.
€ En standard för fästandet av las Det är av stor transportekonomisk betydelse att finna de förmånligaste lösningarna beträffande lastutrymmen och släpvagnskonstruktioner. Den inhemska produktionen av olika kaross-, flak- och släpvagnskonstruktioner ä brokig.
Standardlastutrymme
Standardsläpvagn
FORUM 7/7 len; de hjälpmedel och konstruktioner som används för att hålla fast själva lasten.
Ö En standard för de olika konstruktionskomponenterna som används till lastutrymmen och släpvagnar. Som exempel kan nämnas olika dörrhandtag, dörrstorlekar, innerbelysning, ventilformat o d.
De föreslagna standarderna är dock avsedda att träda i kraft först efter en period på två, tre år — då man har fått fram resultat av de praktiska tillämpningarna.
Skiftande krav och bestämmelse — Internationellt råder det en tämligen varierande praxis på området, berättar Jukka Rinne. — De mellaneuropeiska länderna har väl hunnit längst, och bland dem först och främst Förbundsrepubliken Tyskland, vars produktutveckling och standarder vårt projekt haft som förebild. Också i Sverige arbetar man på dethär.
I de olika länderna har man fortfarande skiftande krav och bestämmelser också på fordonens beskaffenhet, och det medför att fordon i utrikestrafik ändå kommer att skilja sig i någon mån från fordon i inrikestrafik. På samma sätt måste de konstruktioner som planeras för exportmarknaderna beakta avnämarländernas bestämmelser. I dethär sammanhanget kan de tekniska krav som uppställts till och med ibland konstateras vara gjorda i mer eller mindre protektionistiskt syfte.
FORUM 7/79
Enhetliga konstruktioner ger betydande fördelar
Fördelarna med = förenhetligade lastutrymmen är många och inte enbart av transportekonomisk karaktär. Jukka Rinne räknar upp dem Ö Man åstadkommer lätt utbytbara lastutrymmeskonstruktioner med enhetliga fästanordningar.
€ Floran av fordonstyper reduceras och standardiseras.
Ö Ökad serieproduktion inom lastutrymmes- och släpvagnsindustrin samt längre utvecklad underleverantörsverksamhet.
€ Prisnivån kan hållas fördelaktigare och förbättrar den inhemska industrins konkurrenskraft.
€ Standardiserade grundmått, som ett system med utbytbara karosser förutsätter.
Ö Effektivare service- och reparationsfunktioner.
Summerat för detta med sig betydligt effektivare transportfunktioner och även effektivare verksamhet för tillverkare och försäljare av dylika konstruktioner. Genom = enhetliga grundmått och konstruktionskrav förenklas dessutom «lagstiftningen och möjliggör en förbättrad trafiksäkerhet.
Större flexibilitet
De normeringar som projektet uppställt ska nu alltså utgöra utgångsläget i de enskilda tillverkarnas produktutveckling och kan omedelbart tillämpas i produktionsprogrammen. På grund av de normerade fästanord FN NN SAN Nr ne RN 0 1 2 192 0 JR 2 J ningarna blir det t ex möjligt att utveckla olika lastutrymmen att användas till samma fordon. Tack vare utbytesmöjligheten kan lastutrymmet i större utsträckning planeras för själva lasten, som en förpackning, än för fordonet. Dethär eliminerar fordonens bundenhet till en viss sorts transporter och samtidigt ståperioder pga <säsongbetonade transporter. Jukka Rinne påpekar dock att det här inte är fråga om växelflak i egentlig bemärkelse, d vs sådana som byts på ett par minuter, utan om konstruktioner som är något permanentare, men ändå kan utbytas på några timmar. För de förstnämnda har man för övrigt också uppgjort ett förslag till standard, som för en tid sedan har inlämnats för utlåtande. Förslaget är på många punkter ett komplement till lastutrymmesprojektet.
Bättre exportchanser
Genom normkonstruktionerna och större = serietillverkning kommer också exportutsikterna för denna industribransch att förbättras, anser man. Samarbete mellan tillverkarna ger den för ändamålet behövliga produktionskapaciteten.
Jukka Rinne uppskattar, att de normkonstruktioner som produktutvecklingen ger upphov till kommer att utgöra ca 30 procent av marknaden om fem år, och omkring 70 procent av marknaden om tio år. Den inhemska förädlingsgraden kommer att ligga mellan 60 och 90 procent.
13