Behovsbilisten kräver sänkt bilskatt
av Christian Schönberg Forum 1991-04, sida 21, 07.03.1991
Behovsbilisten kräver sänkt bilskatt
Text: Christian Schönberg
Dagens beslutsfattare negligerar fullständigt behovsbilistens arbetarskydd. Den höga bilskatten i kombination med en fel dimensionerad kilometerersättning tvingar behovsbilisten att köra, ur säkerhets- och arbetarskyddssynvinkel, olämpliga fordon.
FTFC-förbunden i en gemensa appell att samhället också bör ta behovsbilistens arbetarskyddsfrågor i beaktande. Lagen om arbetarskydd ställer entydiga krav på säkerhet, trivsel, arbetsutrymme, arbetsställning och belysning. Däremot ger bilskatten ingen möjlighet för den som använder personbilen som arbetsplats och -verktyg att välja ett tillräckligt säkert, hälsosamt och arbetarskyddsmässigt bra fordon.
Det finns nära 100 000 behovsbilister i landet som så gott som dagligen använder sig av sin rullande arbetsplats. Oberoende av väder och vind. Det är han/hon tvungen till eftersom det gäller det egna levebrödet.
Le inför riksdagsvalet kräver
Nationalekonomiskt dilemma
Ur nationalekonomisk synvinkel är det som känt lönsamt att effektivera arbetarskyddet. Redan skolningen av människan till arbetslivet kostar samhället stora pengar, för att inte tala om den stora utgiftspost som går till pensionsutbetalningar samt till skötsel och rehabilitering av skadade arbetstagare.
F RUN 4/1991
Fem organisationer i Sverige uppvaktade redan förra hösten regeringen för att få till stånd rimliga bilbeskattningsregler för landets tjänsteresenärer, samtidigt som massmedia över hela landet informerades.
Ledaren i ”Säljaren nr 10/90” slår fast att säljarens arbetsplats, d v s bilen. utsätts för en fullständigt orimlig beskattning. I första hand gäller det dem som använder egen bil i tjänsten utan att kunna få skattemässig kompensation för värdeminskning, kapitalkostnader, försäkring och skatter. Förutom att avdragsbegränsningen i Sverige inneburit en allvarlig belastning för många anställda har dessutom företagen drabbats av omfattande kompensationskrav.
Undre gräns 20 000 km/mån
I organisationernas förslag delade man upp hilförarna i tre kategorier, som på olika sätt använder bilen i, eller i anslutning till, sin yrkesutövning. ÅA. De som har kostnader för bilresor mellan bostad och arbetsplats.
B. De som i ringa omfattning använder bil i tjänsten,
C. Den grupp för vilken bilen är ett arbetsredskap (s k behovsbilar).
Organisationerna finner det rimligt att grupperna B och C, utöver de avdrag för sina rörliga kostnader, även får avdrag för den del av de fasta kostnaderna som belöper på tjänstekörningen. Man anser att grupp C skall kunna få avdrag för de faktiska kostnaderna. För att kunna komma i åtnjutande av detta skulle det krävas att man under kalenderåret kan dokumentera minst 20 000 km tjänstekörning. Då skulle bilen kunna klassificeras som arbetsredskap.
Bör jämställas med taxi
De finländska förbunden jämställer behovsbilisterna närmast med taxibilisterna vars bilar klassas som nyttofordon. Den skattemässiga situationen tillsammans med det faktum att kilometerersättningen befinner sig på medelanvändarens nivå gör att behovsbilisterna tvingas hålla sig med ur trafiksäkerhetsperspektiv sett alltför små och svaga bilar. Bilar som i utrustningshänseende inte kan leva upp ens till de mest primära arbetsutrymmesnormerna.
Organisationerna kräver alltså såväl attityd- som konkreta förändringar. Vilket i praktiken skulle betyda skatteklassreduktioner och höjda kilometerersättningar.
Är staten beredd?
Nej, det är staten inte. Men någongång i framtiden då taxibilisternas motsvarande skattefrihet tas bort ligger ju både handelsresanden och taxibilisten på samma nivå.
Det låter rätt hårt och cyniskt men den krassa verkligheten är att staten inte skulle kunna balansera upp det inkomstbortfall en skattereducering av närmare 100 000 personbilar skulle förorsaka.
Regeringssekreterare Heikki Kuitunen säger att dylika diskussioner dyker upp med jämna mellanrum, men hittills har staten inte låtit sig bevekas. Däremot medger Kuitunen att diskussioner pågår med sikte på att om möjligt slopa skatteförmånen för taxibilister, i det fall taxilovslagstiftningen liberaliseras.
— Då skulle alla som använder sina personbilar i yrkesmässig trafik. hamna i samma bås och problemen med användnings- och kilometerkontroll vara bortblåsta.
Regeringssekreteraren ger heller inget hopp om sänkta bilskatter den dag Finland eventuellt blir medlem i EG.
— Någon gemensam allmän överenskommelse om bilskattens nivå kommer knappast att fattas, vilket betyder att Finland har rätt att behålla sin egen linje i frågan. L 21