Beskattning av näring läggs delvis om
Forum 1976-18, sida 31-32, 17.11.1976Taggar: Teman: beskattning
FORUM 18 - 7 31
Beskattning av näring läggs delvis om
Att stifta skattelag i Finland är besvärligt och kompromissfyllt. En mångårig skattelag bör som känt omfattas med 2/3 majoritet i riksdagen och en ettårig lag med enkel majoritet.
Mödosamt bildade regeringar med inre motsättningar, täta regeringsbyten och regeringarnas allmänna ovilja att erlägga det pris, som oppositionen förväntar sig vid medverkan till en mångårig skattelag, försvårar och fördröjer lagstiftningsarbetet.
Förutsättningarna för en helhetsplanering på lång sikt av vårt skattesystem är följaktligen små.
I Finland är exempelvis långtidsplanerad, successiv skatteomläggning under rådande politiska förhållanden knappast möjlig. I Sverige gjorde socialdemokraternas långvariga maktposition det möjligt att planera på lång sikt och vid behov snabbt och smidigt följa upp sin skattepolitik medelst lagstiftning.
yyÖ I vårt land har det blivit allt vanligare att tillgripa nödlösningar på kort sikt och från fall till fall i form av en ettårig skattelag i anslutning till budgeten. Dylika ettåriga undantagslagar avsedda att ha engångseffekt medför långvariga menliga följdverkningar.
En blick på 1976 års skattelagstiftning visar igen att det blir mera ökad skatteuttagning på kort sikt än en “målmedveten skatteplanering på lång sikt. Högre skatter, intesifierad skatteindrivning och skärpt skattekontroll kan givetvis ses mot bakgrunden av det statsfinansiella nuläget. Mera genomgripande, principiellt betydande förändringar på längre sikt har däremot lagstiftningen inte medfört. Kanske med ett undantag: Vissa beaktansvärda ändringär i näringsskattelagen (NSL) är att vänta. Regeringen har gett en proposition (nr 103/76) där man föreslår en skärpning av NSL på ett flertal punkter, så att de luckor, som har konstaterats i lagen avlägsnas. I den allmänna motiveringen till propositionen anförs ”Lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (360/68) har i stort sett oförändrad varit i kraft sedan början av år 1969, Allmänt taget kan konstateras, att de mål för en reform av näringsbeskattningen som uppställdes när lagen stiftades, har nåtts. Det har dock observerats, att vissa av lagens stadganden har lett till förfaringssätt som inte kan anses godtagbara från skattetagarnas synpunkt sett och inte heller alltid företagsekonomiskt motiverade”. (reg.prop. nr 103/76 s. 1).
6 Kedjebeskattning
Det första ändringsförslaget avser stadgandet om förebyggande av sk kedjebeskattning. I NSL 6 $ 5 p stadgas om skattefrihet för dividender och räntor på andelskapital, som inhemskt aktiebolag eller andelslag erhållit av annat inhemskt aktiebolag eller andelslag. Stadgandet har intagits i lagen i syfte att förhindra sk kedjebeskattning, däremot inte sk dubbelbeskattning.
Med dubbelbeskattning avses, att inkomsten först beskattas hos samfundet samt därefter i form av skattepliktig dividend- eller ränteinkomst hos inkomsttagaren. Viss lindring i dubbelbeskattningen föreligger genom den rätt till avdrag för utdelad dividerad: oc ränta, som aktiebolag och andelslag enligt NSL 18 $ 4 p och NSL 61 $ har. Därutöver har fysiska personer och inhemska dödsbon rätt till ett 500 mk stort sk dividendavdrag i stöd av IFL 34 $. Man talar om kedjebeskattning, då dividend- eller räntetagaren är ett annat aktiebolag eller andelslag, som i sin tur utdelar dividend eller ränta. Emottagaren i detta led kan i sin tur vara aktiebolag eller andelslag. Då kan det hända att samma inkomst blir föremål för både tre- och fyrdubbel beskattning. Detta har man velat undvika.
0 “”Spargrisbolag”
Stadgandet i NSL 6 $ 5 p gör det möjligt att bilda särskilda ”spargrisbolag”. Det är holdingsbolag, som innehar aktier och an delar i andra inhemska aktiebolag eller andelslag. De på grund av aktie- eller andelsinnehavet erhållna dividenderna och räntorna utdelas inte till holdingbolagets aktieägare, utan ackumuleras hos bolaget i fem är, varefter bolaget upplöses och bolagets tillgångar utskiftas till aktieägarna i förhållande till bolangsandelarna. Då aktierna ägts i mera än fem år kan bolagsandelarna utskiftas skattefritt.
I den här situation blir stadgandet i NSL 6 $ 5 p inte, såsom avsett, ett instrument för förhindrande av kedjebeskattning, utan i ställer ett användbart instrument för undvikande av dubbelbeskattning. I propositionen föreslås därför, att stadgandet skulle ändras så, att huvudregeln blir, att dividender och räntor på andelskapital, som dessa bolag erhåller från inhemskt aktiebolag eller andelslag, skulle vara skattefria endast i den mån holdingbolaget delar ut motsvarande belopp till sina aktieägare.
0 Avdrag
Vidare föreslås vissa ändringar i NSL 61 &$. För att lindra effekten av dubbelbeskattning vid utdelandet av dividend och ränta och för att befrämja finansiering genom aktieeller andelskapital och därigenom förbättra
Vänd 32
FORUM 18 » 7 finansieringsstrukturen hos företagen intogs i NSL 18 $ 4’p ett permanent stadgande om rätt “för aktiebolag och andelslag att från sin inkomst få avdraga 40 procent av det belopp, som aktiebolaget eller andelslaget utdelat i dividend eller ränta på andelskapitalet, likväl minskat med erhållna skattefria dividender och räntor. För att ytterligare stimulera till finansiering genom aktie- och andelskapital intogs ett interimistiskt stadgande i NSL 61 $, varigenom samfund under viss tid har rätt att beakta utdelade dividender och räntor p > sk nytt kapital till 100 9/0 som avdrag.
Då storleken av dividend och ränta, som enligt NSL 61 $ får avdras till 100 procent, inte är bunden vid årsvinsten eller vid storleken av aktie- eller andelskapital, är det möjligt att från samfundets skattepliktiga inkomster göra stora tom mycket stora avdrag, tex i situationer, då tidigare års ackumulerad vinst utdelas ett bestämt år.
“0 Nytt kapital
Eftersom avdragsrätten för utdelad dividend och ränta på sk nytt kapital är förmånligare än på sk gammalt kapital, är det möjligt att avdragsrätten stimulerar till utbetalning av stora — måhända överstora — dividender och räntor på andelskapital för att man därigenom skall kunna erhålla ytterligare avdragsförmåner ett bestämt år. Detta kan även tänkas ske för att tex underlätta en ny förhöjning av aktie- eller andelskapitalet genom betald emission och inte genom uppskrivning (fondemission), vilket kanske eljest hade varit det naturliga. Genom betald förhöjning av aktie- eller andelskapitalet säkras -den i NSL 61 $ stadgade 100/9 avdragsrätten,
Avsikten med avdragsförmånen i NSL 61 $ var i första hand att tillföra däri avsedda samfund nytt kapital och inte att undandra dessa samfund kapital, vilket kan bli fallet då omotiverat stora dividender eller räntor utbetalas, Det föreslås därför att avdragsrätten begränsas till maximalt 20 procent per skatteår av det i NSL 61 $ avsedda aktie- eller andelskapitalet. Begränsningen avser inte själva rätten att utdela dividend eller ränta, utan endast rätten att i beskattningen få göra avdrag för dylik dividend- eller ränteutbetalning. Avdrage skulle i likhet med tidigare endast gälla vid statsbeskattningen. I regeringens proposition 103/76 föreslås vidare ett tillägg till NSL 52 $, varigenom fusionsvinst och fusionsförlust inte skulle beaktas som skattepliktig inkomst respektive avdragbar utgift. Det kan konstateras att stadgandet i NSL 52 $ i dess mivarande utformning på ett mindre fullständigt sätt Forts på sid 38
DEBAT forum
Energiförbrukning = levnadsstandard ?
TD Anders Palmgren, driftschef vid Lovisa kärnkraftverk, har nyligen gjort ett uttalande för tidningspressen, ett uttalande som, jämfört med tex STS och TFiFs beryktade skrivelse till statsministern senaste vår, framstår som ett mönster av återhållsamhet och objektivitet.
Det finns egentligen inte mycket att invända mot Anders Palmgren: O M man glömmer bort avfallet och O M man talar enbart om normala driftstillstånd och-O M vi ska fortsätta på den obegränsade energiförbrukningens väg, så är säkert kärnkraften det bästa vi kan satsa på idag.
Ännu för några år sedan trodde vi, som annars ställer oss tvivlande till kärnkraftens välsignelser, att den primitiva fissionsenergin skulle kunna bli den smala, tillfälliga och farliga bron till billig och praktiskt taget outsinlig fusionsenergi. Men tyvärr visar det sig allt tydligare, att det inte kommer att bli så. Billig och allmän fusionsenergi är mycket längre borta än man har trott och bridreaktorn, den ”snabba alstraren”, som skulle lösa fissionskraftens problem i mellantiden, har tydligen råkat ut för allvarliga bakslag.
På grund av den ohämmade exponentiella tillväxten av såväl mänsklighet som förödande mänskliga aktiviteter kommer våra resurser knappast att räcka till för att fusionskraftens löften skall kunna infrias. I stället för att inträda i det förlovade landet, vilket -vi ser ut att missa bara med några tiotal år, måste vi med stor sannolikhet falla tillbaka på något slag av naturhushållning, ett moderniserat lågenergisamhälle.
Det säger sig självt, att denna omställning kommer att bli oändligt mycket plågsammare och tyvärr finns det stor risk för att mänskligheten därvid förintar sig själv med hjälp av sina mångdubbelt överdimensionerade förråd av högeffektiva vapen.
Vi kan emellertid på ett avgörande sätt minska denna risk, om vi redan n börjar förbereda oss genom att söka bättre formler för vårt välstånd än det mytiska likhetstecknet mellan levnadsstandard och energiförbrukning. Detta sökande befrämjas inte genom att bygga nya kärnkraftverk, utan genom att vi börjar koncentrera våra begränsade resurser på sådant, som verkligen kommer att betyda något: En slutlig och total nedskrotning av rustningsindustrin; en samhälls- och trafikplanering som bygger på något annat än tjugovåningshus och åttafiliga personbilsmotorvägar; en industri som utnyttjar växande naturtillgångar med minsta möjliga ekologiska störingar; ett lantbruk som fungerar både tekniskt och ekonomisk utan konstgjord andning.
Finland befinner sig — ännu — i en all deles särskilt fördelaktig situation här vidlag e Vi har ännu kvar en stor erfarenhet av naturhushållnin e Vår energiförbrukning per invånare är lägre än i de flesta i-lände e Vår forskning och teknologi kan lätt anpassas för att bearbeta och lösa problem av denna ty e Våra insatser för internationell avspänning är kända och erkänd e Vi har ett gott anseende även utomlands som planerare och miljöskyddare.
Inte utan skäl säger tidskriften ”Tek niikka” i nr 11/76: ”Ingenjörskonsten ä för finländarna ett nog så lämpligt ex portobjekt även på miljöskyddets om råde.”
Det borde alltså ligga ganska nära til hands för finländska beslutsfattare at ta ett avgörande steg: I stället för at betrakta lågenergisarnhället som någo slags hippieideal eller miljöskyddarhys teri borde man se det som ett vettigt al ternativ för framtiden — i själva verke det enda alternativet för en framtid, so ligger närmare än vi i allmänhet är vil liga att tro. Philip Hildén