Betongfasader kan också vara vackra

av Bjarne Nyman Forum 1993-05, sida 12-13, 08.04.1993

Taggar: Teman: byggbranschen

BETONGFASADER KAN OCKSÅ VARA VACKRA

Bjarne Nyman

Kantiga och sterila betongfasader i förstadsmiljö är det som folk vanligen förknippar med betongelement. Ännu i dag byggs höghus med fula fasader, trots att det finns vackra och tilltalande alternativ. | Tekniken att göra hur utsirade och läckra fasader som helst i betongelement är tillgänglig, men i stället vandrar vi oftast vidare i gamla fotspår och bygger höghus i den socialistiska realismens anda…

Men inte alltid och inte överallt.

Al

AA >

Pd

YS DE BD D +? D pe

J oa BR

PPI RP B ep b 2 .

DB HD PPRRPD v 4

BHDHLOPSDHaN I

DNR aa

VD > BB

SR DD DA D > rd

Db D ev PDÖY-DB D le

A 12

Partek Morin-projektet Palactio D’Abraxas, detalj. Arkitekt: R. Boffill.

det i betongelementet är fås gen om titta på hur stor del av all producerad cement åtgår till element. Hos oss ligger andelen över 40 procent, medan motsvarande siffra för exempelvis USA är omkring 10 procent. Det betyder att en stor del av de fasader vi dagligen umgås med är gjorda i betongelement.

Betongelementens = 40-procentiga andel av cementkonsumtionen beskriver läget före den ekonomiska kollapsen, Situationen idag när byggverksamheten ligger nere är säkert en annan, men i sig ointressant, eftersom mängden offentliga byggnadsprojekt knappast är tillräcklig för att en bedömning skall vara relevant.

För betongelementindustrin kom den ekonomiska nedgången mycket olämpligt. T.ex. Partek Concrete Ab i Muijala hade investerat stora summor i kunnande och teknik för att rationalisera elementtillverkningen och samtidigt ta fram nya lösningar för formtillverkningen. På den vägen har man kommit långt innan lågkonjunkturen kom och tillintetgjorde den goda avsikten. Det började finnas både teknik och kunnande att tillverka behagliga och utsirade fasader med olika typer av hållbara och vackra ytor, olika alternativ till de platta och färglösa fasadlösningarna.

Allt kan inte skyllas på lågkonjunkturen

Den ekonomiska depressionen kan visserligen läggas till last för att ny formtillverkningsteknik idag inte har speciellt stor efterfrågan. Men också

E: mått på hur populärt byggan Partek Morin-element är materialet i Picassos Arenas nära Paris. Arkitekt: R. Boffill.

a under boomen i slutet av 1980-talet existerade tekniken, men den utnyttjades endast sparsamt. Huvudorsaken är att det inte existerar tillräckligt intimt samarbete mellan byggherrar, konstruktörer och materialleverantörer.

Det här har enligt elementindustrin 1 första hand att göra med det system för offentligt byggande vi adopterat i detta land. För ett större byggnadsprojekt är planeringsprocessen följande: Byggherren beställer först arkitektplaneringen och därefter konstruktionsberäkningarna. Sedan tävlar byggfirmorna om totalentreprenaden och den firma som tar hem entreprenaden väljer sina underentreprenörer.

I det skedet är alla detaljer relativt noggrant fastslagna och elementtillverkare har inget att säga till om. Det är oftast det billigaste alternativet och de billigaste ytmaterialen som vinner gehör hos byggfirman, om det inte från början har ställts speciella krav på fasaderna.

Och det har man traditionellt inte gjort i Finland, där vi mera sett till funktion och effektivitet i byggandet än utseende och estetik. Det har också varit fråga om att snabbt få nybyggnation till stånd, bostadsområden för det vanliga folket. Hållbarheten på lång sikt har man inte ägnat större uppmärksamhet, vare sig från byggherrens eller byggfirmans sida. Det ligger något av ”efter oss syndafloden” över det hela.

Den rigoriösa reglementeringen av byggandet är en annan sak, som sätter käppar i hjulet för bättre fasadlösningar. Ett exempel: När byggnadsrätten fastställs är det byggnadens yttre dimensioner som gäller, men när bostäder eller kontorslokaler säljs är det den inre golvytan som ligger till grund för försäljningspriset. Ytterväggarna och fasaderna är med andra ord inte

T.h. detalj av SWIFT I-La Hulpe nära Bryssel, nedan SWIFT II, båda Partekprojekt. Arkitekt: A.v.Acker.

prissatta. En byggherre eller byggfirma som med denna regel för ögonen satsar på estetiska fasadkonstruktioner tänker knappast rationellt.

Liknande aspekter kan ställas på fysisk planläggning, byggnadstillstånd och byggnadsöversyn, där regelverket hos oss är väldigt omfattande och därmed begränsar valmöjligheterna för alla involverade parter.

Annati länder med lång byggnadskultur

Inom elementindustrin är man övertygad om att estetiskt tilltalande fasader inte nödvändigtvis behöver kosta mera än de fula och monotona. Det är bara vår byggnadskultur och sättet att genomföra byggnadsprojekt, som lett till tron att det grå och monotona alternativet är billigast. Med mera samarbete mellan parterna i byggbranschen kan även estetiskt tilltalande fasader uppföras till rimliga kostnader. Betongelementen och tillverkningstekniken sätter inga hinder i vägen.

Att så är fallet kan konstateras beträffande Partek Concrete, som ute i Europa, framför allt i Frankrike och Belgien, utnyttjat betongelement och fått till stånd arkitektoniskt högklassiga och tilltalande fasader.

Men i dessa och andra länder med lång byggnadskultur är utgångspunkten en annan än hos oss. Samarbetet mellan involverade parter är intimt och fasadmaterialen begrundas redan I initialskedet av ett byggnadsprojekt. Slutresultatet är fasader, där ytbetongens färg varierar och själva ytan är exempelvis patinerad eller slipa med modern teknik. Elementen tillverkas dessutom i varierande storlekar, vilket ger arkitekten större frihet att utforma fasaderna.

Hos oss favoriserar byggherrarna och byggfirmorna stora och tunga, bärande sandwich-element som med sina breda fogar fått representera betongelementkunnandet i Finland nära nog helt och hållet. Byggherrarna lever i tron att dessa element är överlägsna kostnadsmässigt och byggfirmorna har ju redan det tekniska kunnandet att sätta dem på plats. Så varför bråka med något nytt och främmande?

Sandwich-element tillverkas överhuvudtaget inte vid Parteks fabriker ute i Europa, eftersom det inte finns någon egentlig efterfrågan. I stället produceras skalelement i olika storlekar, där friheten att visuellt utforma fasaderna är många gånger större.

Komponentbyggandet har kommit för att stanna

Det finns egentligen inget alternativ till att använda olika typer av kompo nenter — tegel, hålbjälklag, stenblock, stockar, skivor, betongelement 0.S.y. — inom byggbranschen. An vändningen av komponenter har långa traditioner och går tillbaka t.ex. till den tiden när man försökte sig på konststycket att uppföra Babels torn. Försöket misslyckades som vi vet, men sedan dess har ju tekniken gått framåt.

Också beträffande betongelementtekniken kan vi förvänta oss nya tekniska lösningar, som ger större valfrihet än nuvarande. På materialsidan kan själva betongens tryckhållfasthet redan nu ökas från det normala värdet på omkring 30 Mpa till det dubbla och mer. Elementen i sig blir därmed smäckrare och möjligheterna till arkitektoniska finesser blir större.

På tillverkningens område är det ofta otillräckligt utvecklad formteknik som begränsat variationerna. Med modern datorstyrning och formkonstruktion, av den typ Partek Concrete satsade på före byggkollapsen, är det möjligt redan nu att ta fram snillrika och nya lösningar, vilket företagets verksamhet ute i Europa visar.

Men för att den nya tekniken skall leda till resultat hos oss är det kanske skäl för myndigheter och övriga involverade att ta sig en titt på de nuvarande överliggande strukturerna i byggbranschen, Först därefter har vi en chans att komma närmare betong- och betongelementindustrins mål, dvs att konstruktioner och fasader skall stå sig i minst 500 år. Med detta mål för ögonen är det givet att byggnaderna inte får se ut hur som helst.

13