Bidrag till renare luft och vatten

av K E Westerlund Forum 1974-19, sida 26-27, 27.11.1974

Taggar: Teman: miljövård

Bidrag till renare luft och vatter

Man har nu i många år talat om den miljöförstöring, som Industrin genom sina utsläpp förorsakar. När man i Finland nämner ordet industri, associerar man det av naturliga skäl med cellulosa och pappersbruk. Det är främst under de senaste åren som den petrokemiska industrin byggts ut i vårt land. Metallindustrin anses inte vara miljöförstörare i lika hög grad som ovan nämnda industrigrenar.

Industrins utsläpp har idag noggrant kartlagts och man har även ogjort stora framsteg då det gäller att minska utsläppen. Man har insett, att många avgaser och föroreningar kan renas och den utvunna produkten användas på nytt i produktionen.

En sådan produkt är svaveldioxiden (SO2) som finns i stora mängder i avgaserna från värmekraftverk, oljeeldade ångpannor och svavelsyraanläggningar. Gasmängden, som behandlas för utvinning av SO», kan variera mellan 200 och 15 000 Nm?/min. SOz-utsläppet reduceras då med 97—99 9/0. Davy Powergas’ Wellman-Lord-process för avskiljning av SO» har fått erkännande inom industrin. Processen baseras ’ på natriumsulfit/bisulfiteykeln. De reaktioner, som äger rum, kan kortfattat beskrivas enligt fölajnde:

ABSORPTION: SOe + Na2SOag + HO — 2NaHSOzs REGENERERING: 2NaHSOs —> NazSOg + + SO: 4 + H20

Frånsett dessa två huvudreaktioner bildas NazSO4, som inte är regenererbart i normalprocessen. NasSO4 bildas i absorptionskolonnen till följd av lösningens kontakt med syre och svaveltrioxid:

NaoSOg + !/2 Oc — NagSO4 och 2NaoSOg + SO; + H2O — Na2oSOs + 2NaHSOzg

Det på detta sätt bildade natriumsulfatet kan hållas nere på en nivå av ungefär fem viktprocent i absorptionskolonnens tillflöde. Detta åstadkoms genom kontinuerlig ävtappning ur systemet.

2 e Gasen måste tvättas

Då SOz avskiljts från den koncentrerade lösningen, bildas sulfitsaltet, som snabb når sitt mättnadsvärde och kristalliserar ut. I själva verket avlägsnas vid regenerering lösningens komponent (nåtriumsulfit) från jämvikten. Alltså kan regenereringen genomföras med en konstant hög halt av bisulfit i lösningen, varigenom åtgången av avdrivningsånga avsevärt minskas. SOo-anläggningarna återfår gaser till svavelsyra eller Claus-anläggningar respektive utnyttjar den i en särskild svavelsyraanläggning. — Konstruktionsarbeten pågår vid en anläggning med vidsträckt användbarhet, i vilken SO» reduceras till rent svavel. För ett värmekraftverk är svavelsyra och rent svavel de mest logiska slutprodukterna. Aktuella kostnader för tvättning av gas från värmekraftverk och SOzs-återvinning varierar avsevärt beroende på den speciella — tillämpningsformen. Lokala förhållanden och anpassningssvårigheter kan förorsaka stora kostnader. Det är mycket vilseledande att jämföra beräkningar som är utförda med olika förutsättningar.

9 Då kanske barrträden trivs igen…

Både kol och brännolja innehåller svavel, som förbränns till svaveldioxid och som går ut i atmösfären med de övriga förbränningsgaserna. Svaveldioxiden förenar sig med luftens fukt, faller med regn ned på hustak och på marken och förorsakar anfrätningar och korrosion då en oxidationsprocess förvandlar sulfiten till svavelsyra. I framtiden kommer miljövårdarna säkert att bestämma en maximal SO2-gräns för avgaser, och då korroderar inte våra plåttak längre och kanske barrträden åter börjar trivas i våra storstäder.

I Finland tillverkas årligen mer än 2 miljoner ton papper, som innehåller 0.4—2 9/0 stärkelsederivat. Vid tillverkningen av skriv- och tryckpapper sam falskartong och kraftpapper används nästan uteslutande stärkelse som bindemedel, Stärkelsen som tillsätts den malda cellulosamassan kallas holländerstärkelse och stärkelsen, som pappersytan bestryks med kallas ytlimningsstärkelse. De två nämnda huvudtyperna av stärkelse har hittillts förorsakat stor skada för våra vatten. Ända tills för ca tio år sedan användes som enda bindemedel i massan den så kallade pregelatinerade stärkelsen. Endast 50—60 9/0 av den doserade mängden blev kvar i papperet. Man säger på fackspråk, att stärkelseretentionen är 50—60 9/0. Resten gick genom viran med vattnet, som till en del cirkuleras och ‘används på nytt, och till en del leds ut i vattendragen.

60 Inte ens stärkelse är ofarligt

Genom att stärkelsen ansetts vara ett helt ofarligt ämne, har man inte fäst der vikt vid stärkelsen som miljöförstörare som man borde ha gjort. Det är sant, att stärkelsen är ett livsmedel och inte ett gift, men tar man i beaktande skadegörelsen i vattendragen, måste man kalla stärkelsen för djur- och växtdödare.

Stärkelse, som leds ut från pappers- och kartongfabriker i vattendrag, konsumerar oerhört mycket syre innan den bryts ner till koldioxid och vatten. Detta leder till att vattnen blir syrefattiga och olämpliga för djur- och växtliv.

Som exempel kan nämnas, att då man tillsätter 1.5 9/0 klassisk holländerstärkelse till pappersmassan, är syreförbrukningen i avloppsvattnet (BOD-5) ca 75 mg Oc per liter.

e Större bindeffekt ger 90 procent mindre utsläpp

Idag har man stärkelsederivat med större bindeffekt än den gamla holländerstärkelsen och vars retention (kvarbliven mängd i papperet) är — om inte 100 9/0 — så 99 9/9. En sådan ny produkt

Forum 19/7 är stärkelsefosfatestern, som doseras till massan på samma sätt som holländerstärkelsen, men mängden är vanligtvis 40—50 9/0 mindre. För att kunna jämföra BOD-talet ovan antar vi dock, att doseringsmängden (räknad på torr massa) är 1.5 9/0. Då är syreförbrukningen (BOD-5) för stärkelsen i utsläppet 8 mg, alltså ca 90 9/9 mindre än för den klassiska stärkelsen,

Många av våra vattendrag hålls redan idag renare tack vare riktiga, moderna stärkelsederivat.

9 Nya stärkelsederivat för ytlimning

Ytlimningsstärkelserna är inte lika farliga som massastärkelsen för vattendragen, då de inte kommer i direkt kontakt med processvattnet. En del av ytlimningsstärkelsen kommer dock i ett senare skede in i massasystemet. Pappersbanan trimmas alltid ner till en viss bredd. De avskurna sidoremsorna, som är ytlimmade, används på nytt och stärkelsen hamnar i processvattnet. Ofta händer det, att papperskvaliteten som producerats inte uppfyller fordringarna, och då blir det rejekt, som malas på nytt och rejektets ytstärkelse kommer in i systemet och därifrån till vattendragen.

Det finns sedan någon tid tillbaka på marknaden utmärkta stärkelsederivat för ytlimning, som har en hög retention även som ytlimmade rejekt. Med andra ord stannar stärkelsen i papperet på viran även efter malning. Vi skall hoppas, att dessa stärkelser slår igenom och används i högre grad än vad nu är fallet.

Vår industri har glädjande nog insett sitt ansvar. Detta bevisas speciellt väl av den geniala lösningen att ta tillvara sulfitcellulosaavluten. Proteinerna tas ut genom en jäsningsprocess. Ligninet tas tillvara för tillverkning av lim för faneroch spånplatteindustrin. Resten bränns. Resultatet blir, att avluten, som tidigare leddes ut i vattendraget, har förvandlats till en viktig råvara, som ger en önskad och välkommen ekonomisk vinning. (K E Westerlund)

Forum 19/7 ”Annorlunda” på Idea M 75

Förutom fackbetonat program, inriktat på reklam och försäljning, kunde deltagarna i idédagarna I oktober välja programpunkter som så att säga vidgade vyerna. Det gemensamma programmet var av detta slag, och här ingick president Urho Kekkonens och statsminister Kalevi Sorsas anföranden, som utförligt refererats i tidningspressen.

Men också under gruppsesslonerna förekom det rikligt med ”annorlunda” programpunkter, av vilka jag här valt att i korthet referera fyra.

Mr R. G. Wilson från British Engines Ltd. i London hade som tema ”Practical Aspects of Inflation Accounting”. I United Kingdom har revisorsorganisationerna utarbetat ett standardiserat sätt (Standard Accounting Practice) att göra balans- och resultaträkningarna mera informativa under inflationstider.!) Bokslutsposterna omvärderas från historiska värden till bokslutsdagens värden med hjälp av något allmänt omfattat index, s s levnadskostnadsindex.

Det så omarbetade bokslutet publiceras av börsnoterade företag försett med revisorernas utlåtande om att omvärderingen skett i enlighet med de normer som Accounting Standards Steering Committee omfattat den 17 januari 1973. Givetvis publiceras också de enligt konventionella normer uppgjorda boksluten.

Mr. Wilson sade också att man vid uppgörandet av investerings- och priskalkyler borde ta hänsyn till inflationen. Han visade med exempel hur anskaffning av en ny anläggning blev det lönsammaste alternativet om man räknade med extra avskrivningar påkallade av inflationen. Likviditetssvårigheterna, som = många brittiska företag dras med och som bla i fallet Rolls-Royce har lett till ett tragiskt slut, kan åtminstone delvis härledas till att företagen i sina priskalkyler inte observerat inflationen. Kalkylern 1) Jmf. Jägerhorn, R., Inflationen vattnar ur företagens rapporter, Forum, 16/74, ss. 30—31.

borde därför justeras med påslag för inflationens inverkan på anläggningarnas, lagrets och finansieringstillgångarnas värden,

Ett annat annorlunda inlägg kom från ordföranden i Finlands Kommunistiska Parti, Aarne Saarinen. Trots att han inte trodde sig kunna omvända någon på Idea M 75, diskuterade han fördelarna med central planering av samhället. Trots att företagen ofta kan tjäna som mönster i planmässigt handlande, ansåg han att den enskilda arbetaren och arbetarrörelsen upplever näringslivet som helhet som fullständigt kaotisk. Han pekade på arbetarens bristande identifikation med sin arbetsplats, på hans otrygghetskänsla och hans bristande tilltro till näringslivets och statsmaktens möjligheter och vilja att bemästra inflationen och de stegrade betalningsbalansproblemen.

Professor Oiva Laaksonen pekade på skillnaderna mellan äldre och yngre personers värderingar och på vad detta innebär för företagsledningen. Framförallt föreberedde han åhörarna på att den generation som nu växer upp inte kommer att kritiklöst acceptera de beslut som den äldre generationen önskar fatta. Skolstyrelsens generaldirektör Erkki Aho kom också in på samma tema. Han såg som skolans uppgifter att fostra medborgarna att bli uppbyggande kritiska. Som skräckpropaganda betecknade han påståendena om att grundskolan kommer att medföra en sänkning av kunskapsstandarden. Lärarna kommer ju att vara de samma som hittills, men de kommer att ha bättre läromedel till sitt förfogande, arbeta med mindre undervisningsgrupper och déssutöm kommer lärarnas fört- och vidareutbildning att skötas mycket bättre än hittills varit fallet. Generaldirektör Aho efterlyste ett mera intimt samarbete mellan skola och näringsliv, så att skolan skall kunna fostra medborgarna i de färdigheter som morgondagens näringsliv har nytta av. Utan den reform av skolväsendet som nu genomförs skulle näringslivet ha stora svårigheter att få arbetskraft att sköta de allt mera krävande uppgifter och de allt mera avancerade hjälpmedel som nästa decennium för med sig, hävdade han. (Henrik Calonius 27