Big data – big deal?
av Henry Clay Ericsson Forum 2014-06, sida 10-11, 19.06.2014
OCEANER AV DATA. Det analoga tidningsståndet står som en anakronism omgivet av den dataspäckade omvärlden i New York där allt är stort, även data.
Big data - big deal?
Precis som luften vi andas.
Varje dag använder vi massiva mängder data som flyter omkring i etern, framför dina ögon och fingerspetsar.
HENRY ”HEFFE” CLAY ERICSSON TEXT
Xx Big Data är redan här. Din ridgeback-rashund har nyss vunnit första pris på utställningeniTallinn. Med din mobiltelefon knäpper duen bild på den nöjda vovven med medalj runt halsen.
På nolltid lägger du upp plåten i din statusruta på Facebook. Inom några minuter får du 98 ”gilla” av klicktivister bland razorback-fans över hela klotet, medan 14 fejankompisar kommenterar jyckens hållning och frisyr.
Allt detta tar dagens ”digital natives”, digitala infödingar, som en självklarhet.
KK somumrön sonowa och TEKNIK MES 2014
Men hur är det möjligt? Hur kan hundratals miljoner Facebookare betjänas samtidigt, med rasande fart?
Svaret lyder: Big Data, en modern teknik för att snabbt hantera enorma mängder information, i form av ettor och nollor.
Du ska köra hunden hem till kenneln i Jeppis. Du kollar vädret på norska appen yr.no. Jaha, regn i östra Finland, bäst att köra Björneborgsvägen. Men hur var det med vägarbetet i Närpes? Du kollar appen för trafikstockningar. Nähä, inga problem, trafiken löper.
Men hur kunde dina appar veta så mycket, om läget just nu, i realtid? Svaret är: Open Data, myndigheterna ger frivilligt och gratis ifrån sig väder- och trafikdata. Open Data är en viktig förutsättning för att Big Data skall vara intressant.
Hörnstenar för Big Data. Först gäller det att få tag på data. Information om rådan de väder samlas in globalt på stationer som automatiskt mäter temperatur, vindstyrka, vindriktning, lufttryck med mera.
Detta görs kontinuerligt, ochloggasiöppna databaser, tillgängliga för alla som är intresserade av vädret. Myndiga meteorologer och frifräsande väderfirmor kastar sig över rådata, masserar dem i sina prognosprogram, och publicerar vindsnabbt prognoser på sina sajter.
En myriad av sensorer av olika slag, placerade tätt över hela klotet, behövs för att Big Data skall flyta in.
Det gäller att lagra oceaner av data. Räddareni nöden är professor Stuart Parkin, som nyligen fick Millenniumpriset. Hans teknik Spintronics rör sig på atomnivå, där man kollar åt vilket håll varje atom tvinnar runt sin axel.
”Good guys” har polen uppåt, de räknas som ettor. ”Bad guys” har polen nedåt, de ä > VAD ÄR BIG DATA = Big data är information i massiv storlek (terabyte och petabyte) som uppstår i realtid och lagras omedelbart.
= Big data kani praktiken inte bearbetas med traditionella databaser.
= Behovet av informationslagring per capita har fördubblats var 40:e månad sedan 1980-talet. År 2012 skapades dagligen 2,5 exabyte (triljoner, 18 nollor) data.
= Big data-metoder tillämpas allmänt inom fysik, meteorologi, miljöforskning, trafikstyrning och e-hande = Big data-tekniken är central inom sociala media samt lagring och återgivning av bilder, film och video.
nollor. Med ett ultrafint magnetiskt läshuvud kan man kolla atompolernas läge, alltså läsa data, och dunka atomerna i skallen så polerna vrids åt motsatt håll, och skriva om data. Med tätt stuvade atomer går det snabbare att hitta hundbilden på Facebooks dato rer, och hundvännerna får snabbare respons.
Internet of things. Nästa utmaning för Big Data blir M2M, maskin-till-maskin kommunikation över internet.
Några pionjärer är redan i gång med det ta. Konecranes samlar trådlöst in data via sitt Truconnect-system från globalt utspridda kranar för att snabbt kunna åtgärda störningar i kundernas motorer.
En krasslig Wärtsilä- dieselmotor på Sydatlanten kan själv ringa in till varvet i Kapstaden för att boka service och reservdelar.
Ju vanligare M2M blir, desto mer Big Data visslar omkring i cyberrymden.
Tänk dig när din automatiska dammsugare Roomba tar sig en städpaus för att snacka med din automatiska gräsklippare Heffe (jo, det är ett amerikanskt märke). Vilket snarvel av ettor och nollor!
Ju fler maskiner som är nätkopplade, desto mer Big Data uppstår. Internet-guruna har redan gjort sig klara för att lägga till en siffra eller två i IP-adresserna på nätet.
Vinnare och förlorare, Big Data är en disruptiv, eller omruskande teknologi. Nya system tasibruk, medan gamla sätt läggs ner. I framkant, det vill säga cutting edge, för Big Data går nördarna som klurat ut det nya tänket för att ordna och visa datamängderna som vällerin.
Gurun på området har det väl funna namnet Doug Cutting, somm inorn Big Data är Linus Torvalds motsvarighet inom operativsystem.
ARR IVÄL “Your recent Amazon purchases, Tweet score and location history makes you 23.520 welcome here.”
Han utvecklade år 2007 programvaran Hadoop, som snabbt togs i bruk av Facebook för snabba sökningar i ”Fejans” 30 petabyte av text och bilder. (Vänner av IT-trivia kan notera att Hadoop är döpt efter sonens mjukiselefant). Till den puttrande alfabetsoppan kan läggas databaserna NoSQL och MongoDP.
Till kommande vinnare hör även traditionella företag som hoppat på Big Data tåget i tid. Finsk-svenska datajätten Tieto är auk toriserad representant 9 för Cloudera, och har utbildat 40 experter inom
Big Data. Ju fler maskiner
Ett kallt fysiskt klimat och ett stabilt politiskt dito, samt snabba fiberkablar och billig el avgjorde etableringsorten till Finlands fördel.
Vem förlorar på Big Data? På slaktbänken ligger i första rummet byråkratiska mellanchefer, som vant sig att tjuvhålla på data inom sina inskränkta imperier. Kravet på öppna data kommer att frånta dem makten och degradera dem till ”chiefs of nothing”.
Denna process kommer att gälla både stat, kommun och myndigheter i vårt post-tsaristiska land. Estland ligger ljusår före Finland när det gäller
En synlig och kun- som är nätkopplade, öppen samhällsdata.
nig branschguru är Matti
Hur går det för oss van Vakkuri, som deltar i ex- desto mer Big Data liga bilförare och hundä pertutredningar för DIGILE och Trafi. Nokia Siemens Networks, med enheten Here som redan har bred erfarenhet av geografisk positionering, ligger även väl till inför Big Data-eran.
Till de överraskande vinnarna hör orter som Summa, Mäntsälä och Dalsbruk, där sökmotorfirmorna Google och Yandex klämt in datafarmer i rymliga övergivna fabriker.
uppstår.
gare? Kommer Big Brother att spana över vår axel och följa våra rörelser för att klämma ut maximal väg- och hundskatt? Kommer polisen och försäkringsbolagen att följa med vår körstil, för att sedan belöna oss med böter och sänkt bonus?
Mera om integritetsfrågorna i en kommande artikel om det stora och heta ternat Big Data.
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 62014 | an |