Bilbältet en ellips
av Kai Finell Forum 1975-19, sida 27, 26.11.1975
FORUM 19 : 75
Belysningen skall var anpassad till miljön
Förnuftigt planerad och använd belysning utnyttjar belysningsanordningarna optimalt i förhållande till den förbrukade elenergin. Det är att belysa ändamålsenligt vid så låg energi förbrukning som möjligt.
ge Då ljuset används effektivt riktas det mot objekt och områden där det i första hand behövs för arbetsprestationer, varudemonstrationer, trygg trafik, övervakning mm. Ljus behövs inte på en belysningsarmaturs inaktiva ytor, men det skall via armaturens reflektor eller genom riktade ljuskällor koncentreras där ljuset gör nytta.
I dagens läge avstår man från artificiell belysning när den inte är nödvändig. Det gäller också att utnyttja dagsljuset effektivare än tidigare, vilket bl a kräver rena och dammfria fönsterrutor på samma sätt som rengjorda lampor och belysningsarmaturer.
Summarisk inskränkning av belysningen är inte en riktig metod att undvika onödig energiförbrukning. Även vid en strängt genomförd sparkampanj skall rimligt goda möjligheter att se säkerställas då dagsljuset inte räcker till. Främst är det fråga om arbetsplatser, butiker och utomhusområden, men också hemmen skall ha sitt minimum av ljus för att fungera. Det har sitt intresse att konstatera att hushållen i vårt land enligt Elbladet nr 3 1975 använder ca 2 procent av sin totala energiförbrukning för elbelysning.
Följande redogörelse för olika ljuskällors egenskaper ur ljus- och energiekonomiska synpunkter motiveras av i praktiken framförda belysningsproblem.
Hur använda glödlampor ekonomiskt och effektivt?
Lampans påstämplade spänning skall motsvara användningsplatsens nätspänning. Är nätets spänning sålunda i medeltal 225 volt använder man lampor stämplade 220—230 volt. I dethär fallet skulle en lampa stämplad 230—240 volt få för låg spänning och sålunda arbeta med låg verkningsgrad. Den skulle m a o förbruka onödigt mycket energi i förhållande till det presterade ljusflödet (i lumen). Stora glödlampsenheter har bättre verkningsgrad än små. En glödlampa p 100 watt utstrålar i det närmaste lika mycket ljus som två 60 watts glödlampor.
Enligt en hos den lampköpande allmänheten förekommande missuppfattning skulle standardglödlampor med klar kolv utstråla mera ljus än motsvarande matterade lampor. Kolvens matterade yta suger emellertid inte upp ljus eller förbrukar ljus. Den endast fördelar det av glödtråden utsända ljuset över hela kolvytan och motverkar bländning.
Lysrörets ljusekonomi i förhållande till glödlampans
Ett 40 watts lysrör med varm rödaktig färgton, som med beaktande av förkopplingsdonets effektbehov förbrukar totalt 50 watt, utsänder ungefär fyra gånger så mycket ljus som en 40 watts standardglödlampa. Ett 40 watts lysrör med vit färgton har samma ljusflöde som en 200 watts glödlampa. Det krävs inte färre än sju 40 watts glödlampor me sammanlagt ca 280 watts effektbehov om man med dessa små lamperiheter skall åstadkomma samma ljusflöde som med ett enda lysrör.
Lysrörens brinntid och inkopplingsfrekvens
Lysrörens livslängd är i medeltal ca 10 000 timmar vid 3 timmars brinntid och förkortas inte radikalt vid ökad inkopplingstrekvens. Det lönar sig inte att förlänga brinntiden genom att låta lysrören stå inkopplade då de inte gör nytta. Ljusflödet hos överåriga lysrör har redan minskat vid oförändrad elförbrukning. Den inte ovanliga missuppfattningen att lysröret förbrukar mera energi då det tänder vid inkoppling leder ofta till att röret får stå inkopplat i onöden. Elenergi förbrukas till ingen nytta, och samtidigt förkortas lysrörets nyttobrinntid omotiverat.
Vänd!
Strålningsspektrum med våglängderna I nanometer (10—? m): A, B och C speciallampor inom ultravloletta området. D dagsljus vid 4800 Kelvin färgtemperatur, E ögats känslighetskurva, F glödlampa, G värmelampa (infralampa) H retlexlonskurva för grönt tomatblad.