Bilen som sopade rent
av Bo Ingves Forum 2015-03, sida 24-25, 26.03.2015
BILAR tv s År Marg rent
PÅ FORMGIVARENS VILLKOR. Som långfärdsfordon är VW Passat en fin bil att slappna av i, men smäckra linjer är inte alltid optimala för tillgängligheten.
Nya Volkswagen Passat bedömdes av en sällsynt enig bilpress i Finland och i Europa till årets bil 2014.
BO INGVES TEXT
KARL VILHJÄLMSSON FOTO
X Forum ingick i biljuryn i Finland och därför är det logiskt att vi startar en lite bredare bilbevakning med just den här bilen, utgående från en odyssé i Österbotten (se s. 8).
Det var med lugnt sinne jag en mörk februarimorgon styrde bilen mot de snöiga vidderna i Österbotten. Bilen var just hemkommen från tidningen Tekniikan Maailmas krävande vintertest i Lappland där den fick delat guld med Mercedes-Benz C 220.
Bilens första lärdom var att det lönar sig att investera i en fjärrstyrd, bränsledriven, parkeringsvärmare. Med ett tryck på knappen börjar det puttra sakta under bilen och när man efter en stund kliver in i bilen är innertemperaturen behaglig.
Detta alltså till skillnad från blockvärmaren som man på morgonen märker att man glömt koppla på kvällen. Eller att sladden eller eluttaget saknas på främmande ort.
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NP32015
Sprutt. Den provkörda bilen hade enlättkörd och tyst diesel på 2,0 liter som enligt EU-cykeln ska gå på 4,5 liter per 100 km.
Eftersom kördatorerna oftast visar 0,5—-1 liter för låg förbrukning gäller det att ta till andra tricks. Enda tillförlitliga sättet är att tanka fullt, köra så långt som möjligt, sedan tanka fullt igen och räkna hur mycket bilen dragit på 100 km genom att dividera antalet tankade liter med antalet körda kilometrar.
Passaten hade tillryggalagt 1136 km innan jag tankade 56 liter, vilket gav en medelförbrukning på 4,9 liter.
Med tanke på att motorn obesvärat skjuteriväg den 1,5 ton tunga bilen då man trycker på gasen, känns det som en verklig snålmotor. De facto har många nybridbilar svårt att tävla mot den.
På landsvägen är bilen i sitt esse. Den är lugn irörelserna och håller riktningen just så bra som en näst intill premiumbil ska göra. Fjädringen är stabil utan att vara stötig och sätena är bekväma med gott sidostöd. Etapper på 400 km utan paus är inget problem.
Den automatiserade manuella DSG-växellådan växlar omärkligt, men vid precisionsparkeringar knycker det till lite obehagligt, i typisk DSG-stil.
HERRGÅRDSBIL..Som gjord för herrgårdsliv.
I studion. Man kan inte säga annat om bilen än att den är tyst. På vissa underlag hördes de dubbfria vinterdäcken klart, men överlag hördes varken motor, däckljud, sus eller brus. Ett tag knirrade det störande, men det var den lösa cigarrettändaren som låg och skramlade när telefonen laddades i uttaget.
LUFTIGT. Den omdesignade instrumentpanelen är orolig till färgsättningen men annars hur snygg som helst. Pekskärmen är fördömligt lätt och intuitiv att använda.
På tal om telefon är ett minus med bilen att den har dåligt med förvaringsutrymen för småsaker, som just en telefon. Egentligen fanns endast två mugghållare med ett minimalt fack intill samt det obligatoriska lockförsedda facket mellan framsätena som en gång i tiden behövdes för cd-skivor.
Men också utan cd-skivor är ljudutrustningen verkligt bra och ger en musikupplevelse som börjar motsvara hifi.
Bilen hade den högsta utrustningsnivån Highline ä 41500 euro, kompletterad med extra utrustning för 8 600 euro. Bland annat ingick inbyggd dragkrok, bättre pekskärm och audiosystem, dynamiska helljus, parkeringsvärmare och fjärrstyrd baklucka i tillläggsutrustningen.
Don efter person. Eftersom ingen bil är perfekt nämner jag några frågetecken:
Med det adaptiva helljuset blev jag till exempel inte du med. Strålkastarna verkade fladdra lite planlöst hit och dit, och att döma av att många motkommande bilar blinkade, verkade systemet inte fungera klockrent. Systemet känns helt enkelt så mångsidigt att det slår krokben för sig själv.
Att stiga in i baksätet är svårt på grund av takets graciösa lutning. Inne i bilen är det sedan hur gott om utrymme som helst för både huvud och fötter. Även bagageutrymmet är rejält på insidan, men då luckan är liten och tröskeln hög är det svårt att nå längst in. Dessutom stiger golvet upp mot baksätet.
Farmarversionen är den enkla lösningen för den som vill utnyttja det rejäla bagageutrymmet och baksätet effektivare.
Fyra olika material och färger på instrumentpanelen gör att den känns lite orolig. Ljus plast längst ner, en brungrå rand av borstad metall i mitten, luftintagen i ytterligare ett material och ny nyans och överst gråsvart plast. Annars är instrumentpanelen hur snygg som helst och ger ett luftigt intryck.
De digitala mätarna ser analoga ut men hastighetsmätaren är i praktiken svåravläst. Tur att hastigheten även visas med siffror.
Mellan mätarna får man en avbild av infotainmentsystemet, alltså pekskärmen i mitten av instrumentpanelen. Med ett knapptryck blir mätarna som genom ett trollslag mindre och drar sig mot hörnen. Det intressanta var att hastigheten var lättare att se på den mindre mätaren.
Slutomdömet är att bilen genomgående håller hög klass, att sedanen har vissa utrymmesbegränsningar och att man inte behöver välja all tilläggsutrustning.
VOLKSWAGEN PASSAT HIGHLINE 2,0 TDI
Effekt: 110 kW/150 hk/3500-4000 varv Vridmoment: 340 /1750-3000 Topphastighet: 218 Acceleration o-100:8,7 sek. Snittförbrukning (EU) 4,5 liter COz2-utsläpp: 16 g/km Bagageutrymme: 586-1152 liter Mått (L/B/H): 4767/1823/1456 Vikt:1501kg
Dragvikt: 730 kg, obromsat Växel: 6-växlad DSG-automat Pris: 41500 euro
HUVUDBÖJARE. Man ska ha ödmjukt sinnelag för att med krökt nacke stiga in bak i bilen. Väl på insidan är utrymmena hur stora som helst.
Kräver påläsning
Provkörningen visade med klarhet att man ska fullsp ke rma upp s na krävde påläsning innnan det klarnade att värmen kopplades på från spegelreglaget i dörren, inte som vanligt med en knapp på instrumentbrä
Ha till med hjärt klappnir bilen framför vän der till v
Pp tens vakande öga följde med de fram ande bilen som helt korrekt blinkade, höll till vänster och lämnade det bri e kö arthållarens tolkning var do sa E tomatbror Bilarna mig blev de som jag av den omotiverade inbromsningen. Om inte an identen m börja tvivla på säkerheten i morgonda gens robotkörda bilar.
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 3 2015 | 25 |