Billeasing

av Christer Ekebom Forum 1985-20, sida 18-19, 18.12.1985

Taggar: Teman: personlig ekonomi

Carlzon river pyramide fortsättnin ment filter mellan dem som skulle leda verksamheten och dem som skulle göra verksamheten.

Ute i samhället har avståndet mellan toppen och botten minskat, och därmed den automatiska aktningen för överheten. Så icke i företagen! hävdar Carlzon. Där placerar man unga människor med hög kunskapsnivå och tillgång till information på botten av en föråldrar hierarki och säger: Lyd!

Det är bäddat för katastrof — eller åtminstone besvikelse, stress, ineffektivitet och brist på motivation. Carlzons Nya Människa accepterar inte att okritiskt genomföra åtgärder någon annan beslutat om

Chef eller Ledare?

Carlzon konstaterar, att den traditionella Chefen styr med instruktioner — regler om vad man inte får göra. Instruktionerna begränsar handlingsfriheten och förkväver kreativiteten.

Den Nya Ledaren överlåter den gamla tidens chefsskap — dvs ansvar och betogenheter — till dem som arbetar ute i verksamheten. Information är kunskap om möjligheterna. Och därmed motsatsen till instruktion, amen!

För att företaget skall kunna verka framgångsrikt i en miljö som är förändrad, måste den gamla Chefen bli Ledare — och mellanledens sk chefer bli verkliga chefer, men ute i verksamheten.

Och med Chet avser Carlzon en person som har ansvar och befogenheter att “göra verksamhet” — analysera ett problem, ha en idé om hur det skall lösas, fatta beslut om åtgärder och se till att det beslutade blir utfört.

Med Ledare avser Carlzon i stället en person som skapar förutsättningar för att verksamheten skall kunna bli gjord. Ledarskap är att analysera helheten, utveckla en affärsidé, ange mål och strategier, skapa en organisation och fördela ansvaret på ett sätt som gör att man kan genomföra strategin och nå målet.

Att våga vilja Den Nya Ledare Carlzon skisserar upp måste kunna och kan övertyga alla företagets anställda och intressenter om att den strategiska ledningens helhetssyn är den riktiga — eller åtminstone användbar. Han måste kunna framställa sin vision så att målen känns logiska och trovärdiga. Detta förutsätter — inte oväntat — en upplyst diktator som ställer sig upp och säger: ”Så är det! Detta kräver jag av er!” Nyckelprincipen är att han måste övertyga.

Carlzon gör eftergiften att det teoretiskt (!) kan finnas mer än en tänkbar strategi att jobba efter, men konstaterar att någon doc 1 måste välja — och att de som tycker något annat inte ostört kan få arbeta åt sitt håll. Han anser att de som inte kan omfatta den strategiska linjen bör dra konsekvenserna av det och hoppa av. Eller fås att hoppa av.

Om alla arbetar åt samma håll utvecklas en enorm kraft. Öm en av tio går åt andra hållet skapas en uppbromsande effekt. Det kan tids nog visa sig befogat att välja nya vägar, men alla måste slå in på den nya vägen samtidigt.

Att föra ut beslutsfattandet där verksamheten görs, har av Carlzons kritiker ofta misstolkats totalt. Carlzon framhåller att det inte går att använda politiskt-demokratiska modeller i företagsledningen: det kan inte bli fråga om att rösta fram en strategi eller affärsidé. Styrelsen utnämner VD till despot med uppgift att fastställa, presentera och driva en linje. När ledaren fattat sitt beslut och kommunicerat det, skall han börja delegera ansvaret för delarna.

Den Nya Människan

Carlzons definitioner på Den Nya Männi skan är tankeväckande och värda att läsa med öppet sinne. Han hävdar bl a €& Människor vill inte leva kravlöst eiler bli omhändertagna. Vi vill ta ansvar för vårt arbete, vår roll och vårt liv.

$ Den Nya Människan kan inte styras med order och instruktioner. Ge henne i stället information om målet och om vägen dit. Ge henne ansvar och befogenheter.

9 Den Nya Människan är trygg, välutbildad och i stort sett befriad från akuta ekonomiska problem. Det gör henne beredd att åta sig ett mer kvalificerat och ansvarsfullt uppdrag.

Den Nya Människan kan inte motiveras bara med löneförhöjningar. Det är en större belöning att få ett väl definierat ansvar och att andra visar förtroende. Man måste kunna vara stolt över sitt arbete.

Det viktiga är, att förekomsten av Den Nya Människan skapar behov av Den Nya Ledaren. Som kan kommunicera en vision, ett mål för verksamheten.

Carlzon avslutar boken med historien om de två stenhuggarna. Båda stod och högg fyrkantiga block i granit. På en fråga om vad de höll på med svarade den ena trött — Jag hugger dehär stenblocken fyrkantiga.

Och den andre svarade entusiastiskt — Jag är med och bygger en katedral.

Lycklig den Ledare, vars medarbetare bygger katedraler.

Ragnhild Artimo 9

Jan Carlzon: Riv pyramiderna! (Bonniers, mk 119125)

LEASING en helhat med flera fördela lar på tre olika sätt, det vanligaste sätte idag är leasing. I vissa fall köper företagen sina bilar med lånemedel och i några få fall med egna vinstmedel.

För en privat person är leasingalternativet definitivt en olönsam lösning, men för företaget är situationen en annan. Det är inte svårt att gissa sig till att detta faktum beror på beskattningen.

Om ett företag köper en bil, kan maximalt 30 procent avskrivas i det aktuella årets bokslut. 70 procent av den penningsumma som gått åt till bilköpet finns således kvar i bokslutet som beskattningsbara medel. Om företaget lånar pengar för ändamålet, kommer avdragen att öka en aning beroende bland annat på räntekostnaderna, men i vilket fall som helst kan företaget sällan dra full nytta av avdragsrättigheterna.

| princip kan ett företag anskaffa sina bi Lindrar beskattningen Leasingalternativet ger företaget möjligheter att direkt avdra leasingkostnaderna I bokslutet. Detta beror på att leasingutgifterna är jämställda med hyresutgifter. Dessutom betalar företaget ut precis de penningsummor som kan avdras och ingenting annat. Det hela handlar kort och gott om att disponera företagets Iikvida tillgångar på ett vettigt sätt. Med vettigt avses i det här fallet att företagets verksamhet inte lider av åtgärden mer än absolut nödvändigt.

Lån eller egna kassamedel bör satsas på företagets produktiva verksamhet och inte på bilar.

Det går inte att ge allmängiltiga direktiv för företagen i den här frågan. De tre ovannämnda huvudalternativen kan inte ens direkt jämföras med varandra. En mängd olika företagsekonomiska faktorer spelar nämligen in. Om företaget är mycket lönsamt, och har råd att pruta på kapitalets produktivitet, kan ett direkt köp vara fördelaktigt Om företaget har hög kreditvärdighet och inte inom en alltför nära framtid har behov av stora lån, kan ett köp med lånemedel vara ett vettigt alternativ, Men då måste man beakta att det lånade kapitalets kostnader kan vara rätt höga.

Det finns också fall då företaget absolut inte borde välja leasing. Om företaget inte ger särskillt hög vinst av sin rörelse, är leasing ett oförmånligt alternativ eftersom be 20/1985 FÖRUN,

Det billigaste alternativet behöver inte alltid vara det förmånligaste. Den sanningen gäller inte minst då ett företag besluter om anskaffning av företagsbilar. Leasingalternativet kan verka dyrt, men är änd oftast det vettigaste alternativet.

4 skattningen ändå är låg eller rentav obefintlig. Då kan leasingalternativets skatteavdrag givetvis inte heller utnyttjas. Tyvärr är det här en situation då det enda realistiska alternativet är just leasing. Egna kassamedel finns inte tillgängliga och lånekvoter bör utnyttias för den produktiva verksamheten.

Tänk på helheten!

Av det ovanstående kan man dra slutsatsen att det definitivt inte lönar sig att enbart titta på de direkta utgifterna för billeasingen. Dessa siffror bör ställas i relation till helheten och de olika tillbudsstående alternativen bör noga vägas mot varandra. Sist och slutligen är det ändå bokslutets resultat som avgör vilket alternativ som är fördelaktigast.

FÖRUN, 20/198 2 i

För att göra det hela ännu mera invecklat, kan vi konstatera att leasing inte är en enhetlig och klart definierbar produkt. Det går leasa en bil på många olika sätt beroende på villkoren i avtalet, bilens beskaffenhet och möjligheterna att lösa in den.

Idag kan man skilja på i huvudsak fyra olika slag av leasing. Serviceleasing är den klassiska formen och samtidigt också den mest fullständiga. Med detta menas att affären som leasat bilen står för alla kostnader och risker. Kunden behöver ”bara” betala. Fördelen med detta system är att företaget hela tiden exakt vet vilken kostnad leasingen medför. Samtidigt som kostnaden är fastslagen är den emellertid också hög. Om kunden vill spara på de direkta kostnaderna, kan han ingå ett avtal om finansieringsleasing, I det fallet är bilen mer ”egen”, dvs kunden bär ett större ansvar för den, Han har också större möjligheter att sälja bilen vid leasingtidens slut med en viss vinst

Begagnat Sparleasing är en tämligen ny variant, som närmast har kommit till för att ge bilföretagen en ny möjlighet att omsätta sina lager av begagnade fordon. Det går idag utmärkt att leasa en begagnad bil och i det fallet kan man ytterligare välja mellan full sk serviceleasing och finansieringsleasing.

Ännu en ny produkt är minileasing, som närmast kan jämföras med ett normalt hyreskontrakt. Minileasing är speciellt lämpligt för kunder som av en eller annan anledning önska utöka sin bilpark för en kort tid. En sådan situation kan förekomma exempelvis om företaget anställer tillfällig extra personal för ett visst projekt.

Värdegaranti

När kunden är ett företag, kan villkoren också vid direkt köp vara annorlunda än för privata kunder. VEHO har infört ett system med “värdegaranti” för köpta bilar. Om ett företag köper en bil, kan det ingå ett avtal med säljaren i vilket man kommer överens om ett visst bytesvärde för den aktuella bilen. Man besluter exempelvis att den gamla bilens inbytesvärde vid bytestidpunkten motsvarar 60 procent av den nya bilens pris. Vilken procenten blir beror bland annat på hur länge bilen kommer att användas innan den byts ut och i vilket skick den beräknas vara.

De bilar Forum har provkört och kort pre-, senterat under höstens lopp, är alla lämpliga som företagsbilar. De flesta betraktas också av säljarna som produkter som i huvudsak företagskunder är intresserade av, även om några bilar vad priset beträffar ligger på en sådan nivå att också privatpersoner kan köpa dem. :

Som leasingbilar kommer säkert de flesta av de provkörda modellerna att förekomma i läsekretsens företag. En redogörelse över leasingvillkoren och priserna för de olika modellerna är trots detta inte meningsfull. Dels dikteras företagens beteende inte enbart av priset och dels är det slutliga avtalet rätt långt en förhandlingsfråga.

Christer Ekebom 19