Billig pirat kan bli dyr

av Christer Ekebom Forum 1987-03, sida 18, 19.02.1987

Taggar: Teman: telefonnätet

En billig pirat kan bli mycket dyr!

Telefonmonopolet luckras upp. Idag ör det tillåtet ort köpa sig en egen telefonapparat och ansluta den till nätet — om oen är godkönd. Men om den inte är det?

Sk pirater säljs idag också hos oss p löpande band.

ppskattningsvis ett tiotusental piratU telefoner är redan anslutna till tele fonnätet runtom i landet. Merparten av dessa har kostat bara några tior. Antalet “laglösa” anslutningar är redan så stort att man kan vänta sig att felfrekvensen snabbt kommer att öka.

Några möjligheter att stoppa användningen av dessa pirattelefoner på laglig väg har telefonbolagen inte. Det enda de kan göra är att uppmana abonnenten att inte ansluta sin pirattelefon till nätet och, om abonnenten inte följer uppmaningen, helt enkelt stänga av anslutningen.

Abonnenten kan inte bötfällas för att ha använt en telefonapparat som inte godkänts, men i de fall apparaten förorsakar skador eller störningar på nätet, står abonnenten självfallet för alla de kostnader detta förorsakar — och det kan bli frågan om rätt betydande belopp.

Dyra samtal

Abonnenten kan lida också annan ekonomisk skada. Dels kan apparaten slå fel nummer varvid abonnenten självfallet betalar för samtalet om någon svarar. I det fallet rör det sig vanligen om rätt små belopp, men det förekommer apparater som av en eller annan anledning inte bryter linjen efter avslutat samtal. Linjen förblir öppen. Om motparten lagt på luren och därmed brutit sin förbindelse, känner centralen av att sän 1 daren fortfarande har linjen öppen och linjen bryts efter en viss väntetid, varefter centralen eventuellt ger felanmälan. Men ringer man till en automatisk telefonsvarare (fröken ur, vädertjänst osv) bryts linjen kanske inte via centralen och om det samtalet var det sista innan abonnenten reste iväg på semester, kommer nästa telefonräkning att bli en veritabel chock.

Se upp för höga spänningar! Vilken är då skillnaden mellan en godkänd telefon och en pirat? Jan-Erik Tallberg på Helsingfors Telefonförening konstaterar kort: kvaliteten. De godkända apparaterna är testade antingen av telefonföreningen eller televerket och de uppfyller därmed alla de krav som telefonbolagen ställer på de anslutna apparaterna. Det betyder bland annat att de väljer korrekt nummer (om abonenten gör det), att deras hörbarhet är god och ljudnivån på lämplig nivå, samt att de är försedda med ändamålsenliga överspänningsskydd.

Den sistnämnda detaljen är inte helt oväsentlig. I synnerhet på landsbygden, där avstånden är långa och förbindelserna för det mesta sköts via luftkablar, kan åskvädren på sommaren inducera mycket höga spänningar i nätet. Om den anslutna telefonapparaten saknar ett tillräckligt överspänningsskydd, förstörs den lätt. Talar man i telefonen då spänningspulsen kommer, ka smällen i örat resultera i hörselskador. I godkända apparater är den maximala ljudnivån för dylika smällar begränsad, men det är inte fallet med piraterna…

Hörbarheten kan vara dålig i vissa piratapparater. Men den kan också vara för bra, dvs ljudnivån är för hög och förorsakar överhöring och störningar på nätet.

Hur kan man gardera sig mot dylika defekter då man köper en pirattelefon? Svaret är enkelt: det kan man inte. Dessa billiga apparater tillverkas normalt någonstans i sydostasien och kvalitetskontrollen är för det mesta totalt obefintlig. Tillverkaren släpper ut hela sin produktion på marknaden oavsett apparaterna fungerar eller inte. Tillverkningstoleranserna är stora. Bland de producerade apparaterna finns sådana vars överföringstekniska egenskaper fyler de uppställda kraven, saligen hopblandade med andra, fullständigt undermåliga exemplar.

Kvalitetskontroilen garanterad

Då en telefonmodell blir typgodkänd, förutsätts det att tillverkaren eller importören entydigt kan påvisa att produktionen är föremål för en sådan kvalitetskontroll att hela serien uppfyller kraven. Men det förekommer att importören försöker komma in “köksvägen” genom att tillställa televerket en serie exemplar, som ”trimmats” för att fylla måttet. Telefonbolagen har, för att undvika detta, ökat antalet testexemplar från fem stycken till 30. Dessutom förekommer det att man helt anonymt går till olika affärer och inhandlar några slumpmässigt utvalda exemplar av samma apparat. Om dessa apparater inte fyller måttet, slopas typgodkännandet omedelbart.

Inget nämnvärt bortfall

Stig Stolt vid Helsingfors Telefonförening framhåller att piraterna i och för sig inte har förorsakat någon ekonomisk förlust för telefonbolagens egen försäljning. Detta beror på att de abonnenter som köper dylika billiga apparater knappast skulle köpa en dyrare modell om de billiga inte skulle stå till buds. Abonnenten skulle förmodligen vara utan sin extra telefon.

Stolt framhåller också att det är fullständigt blåögt att tro att de abonnenter som köper dessa pirattelefoner skulle avhålla sig från att ansluta apparaterna till nätet. Varför köper man en telefon, om man inte har för avsikt att använda dem?

Vems ansvar?

Nu inställer sig frågan: vad händer om abonnenten köpt en godkänd telefon som av någon anledning går sönder och därmed åsamkar skada -på telefonnätet? Jan-Erik Tallberg säger att telefonbolaget i det fallet svarar för kostnaderna. I och med att man godkänt apparaten, tar man också ansvar för de skador den eventuellt kan åstadkomma. Men kostnaden för reparationen a fortsättning på s 2 3/1987 FRUN,