Biodiversitet kan frodas bland de döda
av Johan Svenlin Forum 2021-03, sida 36-37, 08.04.2021
Oo Oo Oo N todiversitet
Människan har orsakat stora skador på den biologiska mångfalden, men med god vilja och gröna investeringar kan vi återskapa friska biotoper. Planeringen bör dock skötas av proffs, annars finns risk för nya klåfingrigheter, som att inplantera invasiva främmande arter.
JOHAN SVENLIN TEX < Många växt- och djurarter trängs undan av mänsklig aktivitet och kämpar för sin överlevnad. En sjätte massutrotning hotar, men samtidigt kan biodiversitet hittas på oväntade ställen. Nyligen överraskades ett internationellt forskarteam av den artrikedom som de hittade i gravlundar i Hubeiprovinsen i Kina. I en artikeli Scientific American berättas att forskarna undersökte 199 familjegravgårdar med en snittareal på 55 kvadratmeter, omgivna av stora områden med intensiv veteodling, och fann att de alla fungerar som fristäder för en mångfald av lokala växter och djur.
”De här begravningsplatserna ligger öde största delen av tiden. Vi är imponerade av särprägeln och av mångfalden av växter. Det var mycket oväntat”, säger Jan Axmacher, biolog vid University College London och en av författarna till studien.
I samma artikel berättas om ett fyrtiotal kyrkogårdar i Illinois, där prärievegetation har bevarats i århundraden, i motsats till övriga Nordamerika, där nybyggarnas jordbruks EJ AFFÄRSMAGASINET FORUM NR 3202 metoder format om landskapet.
”De här kyrkogårdarna är värdefulla tidskapslar, som visar oss en lite befläckad version av hur landskapet såg ut när de europeiska bosättarna anlände. Det finns helt klart mer pollinerare här än på de omgivande odlingsåkrarna”, säger Angella Moorehouse på Illinois Nature Preserves Commission, till Scientific American.
Kvaliteten avgör. Susanna Lehvävirta, forskare på Helsingfors universitet, är inte överraskad över att begravningsplatser i Kina och Illinois hyser biodiversitet.
”Det kan hittas biodiversitet överallt. Till och med i sprickorna på Helsingfors domkyrkas trappor finns det spirande växter. Sedan är det en annan fråga vilken kvalitet biodiversiteten har”, säger hon.
Biodiversitet med hög kvalitet kännetecknas av bredd på tre plan: den genetiska variationen mellan individer av en art, antalet arter och diversitet av ekosystem.
”När man bygger eller underhåller ett ekosystem är det viktigt att se till att varje art som ingår i ekosystemet har genetisk variation, snarare än att de är kloner med exakt samma gener. Ju smalare genetiskt arv desto sårbarare är arten.”
Biologisk mångfald kan återskapas. Arterna ska vara många och varierade i ett starkt ekosystem, där de bildar en näringskedja som ger föda nerifrån upp.
”Sedan behövs också olika typer av livsmiljöer, som skogsområden, ängar, naturstränder och våtmarker för att biologisk mångfald ska uppstå och utvecklas.”
Mänsklig aktivitet har trängt undan arter och förstört biotoper under lång tid, men enligt Lehvävirta är det möjligt att skapa och återskapa biologisk mångfald.
”Naturen är en levande komponent som inte helt och hållet kan förutbestämmas på förhand, men våra studier visar att en stor del av växtarterna kommer spontant när de bereds en gynnsam miljö och snart följer också djurarter.”
Alla kan bidra. Insektshotell var fjolårets fluga och den visade att allmänheten gärna hjälper till för att främja biodiversitet. På senare år har även vegetativa tak blivit allt vanligare i stadsmiljöer och det finns en rad olika pro dukter och knep för var och en som vill bidra till för att främja den biologiska mångfalden i de egna kvarteren.
”Utgångspunkten bör vara att man planerar och bygger för arter som har förlorat sina egna habitat. Sedan bör man undvika både plastmaterial som sprider mikroplaster och leca-grus och andra produkter som tillverkats med hjälp av fossila bränslen.”
Och framför allt bör man undvika att plantera in ännu mer invasiva arter. Varje sommar blossar diskussionen upp om vilka problem de främmande arterna ställer till med. En snabb koll på Nobanis (European Network of Invasive Alien Species) webbplats visar en karta var arter hör hemma och var de inte hör hemma.
”Tumregeln är att man inte ska plantera någon art som kan bli ett problem. I trädgårdsbutiker säljs fortfarande växtarter som borde vara förbjudna utifrån biologiska kriterier.”
Lehvävirta efterlyser en större medvetenhet bland alla som jobbar med växter och djur eller har intresse för naturen.
”Vikundeihögre grad anlita naturskyddsbiologer och experter på biologisk mångfald. När elarbeten ska utföras krävs det en certifierad elektriker. Jag tycker vi kunde ha samma modell för planering av trädgårdsarbeten. Det utbildas ständigt nya biologer i Finland och en del av dem kunde anlitas för att planera hur biologisk mångfald ska byggas upp.”
Vill du annonser itidningen?
Ring 09-1253558 eller skicka e-post till annons(Qhblif ksfmedia.fi
HBL Känor
VN ÖN
JÖPUN