Bli du med stressen
av Lena Barner-Rasmussen Forum 2011-03, sida 26-28, 31.03.2011
EN FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK
NR 3 2011
Bli du med stressen
Det är inte stressen som är problemet i dagens arbetsliv utan snarare hur vi tacklar den. Med lite Buddha i bakfickan varvat med lämplig återhämtning kan man jobba hårt oc fortfarande må bra.
LENA BARNER-RASMUSSEN TEXT JENNY LUCANDER ILLUSTRATION
X Det är ingen nyhet att dagens arbetsliv är stressigt. Var och varannan vecka kan man läsa om att folk inte sover och har en arbetsbörda de inte klarar av. Men ändå är det inte sagt att vi har så mycket mer stress än för hundra år sedan. Snarare har vi problem med vår attityd till stress och med våra sätt att tackla den.
DAN HASSON, medicine doktor vid KAROLINSKA INSTITUTET och Stressforskningsinstitutet vid STOCKHOLMS UNIVERSITET och en av Sveriges främsta stressforskare, har hittat dokument från 1913 där man frågar sig vad man ska göra åt ”vår tids öfveransträngda”.
”Stress i sig är inget nytt problem”, konstaterar han.
Han påpekar att all stress inte ä av ondo. Man kan också må dåligt av att ha för lite att göra.
”Tänk på äldre människor som stressar i flera dagar därför att de ska gå till banken. Det är inte heller hälsosamt. Man får lätt bilden i dag att all stress är skadlig, men i själva verket är stress livsnödvändigt och hälsosamt i lämpliga mängder, varvat med tillräcklig återhämtning”, säger Hasson.
Stressreaktioner är viktiga då man utsätts för akut stress. Då aktiveras det sympatiska nervsystemet som styr vår kamp- eller flykt reaktion. Då utsöndras stresshormoner såsom adrenalin och kortisol och vår puls blir snabbare och pupillerna större, allt för att hjälpa oss att antingen fly eller fäkta. Efter så sm Dan
Thornto ionin ork minul dana här situationer drog sig grottmänniskan tillbaka till grottan för att vila. Men det gör vi mera sällan nu för tiden och då händer det lätt att stressreaktionen fortgår. Att leva som om man hela tiden stod inför ett akut hot leder till irritation, rastlöshet, aggressivitet, sömnlöshet, försämrad koncentrationsförmåga och sämre minne, smärtor och matsmältningsproblem.
Då stressen blir långvarig och kroppen inte ges en chans att återhämta sig, leder det till att stresshormonerna förblir kroniskt på en för höjd nivå. Man kan fortfarande jobba och vara flitig, eftersom stresshormonerna ger en extraenergi. Men förr eller senare orkar inte kroppen längre producera tillräckligt med stresshormoner och det är då man blir utmattad.
Konstant förhöjda nivåer av stresshormoner i blodet i kombination med ogynnsam livsstil ökar också risken för bland annat depression, typ 2-diabetes, smärta och olika former av cancer.
Det gäller alltså att lära sig att varva ner efter stressiga situationer.
De allra flesta stresshanteringsmetoder medför någon form av förändrad andning”
Dan Hasson uppmanar folk att lära sigintegrera stresshantering i vardagen. Glöm cigaretten och diapamen. Det effektivaste redskapet är receptfritt, gratis och du har alltid tillgång till det. Det är nämligen din andning.
”Redan tre, fyra djupa andetag aktiverar det parasympatiska nervsystemet, vars huvuduppgift är att ta hand om återhämtning”, säger Hasson.
Enligt honom är andnings- och avslappningsövningar särskilt effektiva för att hantera stress.
”De allra flesta stresshanterings metoder medför någon form av förändrad andning?”
Då vi bukandas (det vill säga andas så att magen rör på sig, inte övre kroppen) sänks blodtrycket och hjärtat börjar slå långsammare. Ämnesomsättningen och kroppstemperaturen sjunker, vilket gör att man lättare slappnar av.
Här och nu, Men då tempot är högt kan det vara svårt att stanna upp och ta en andningspaus. Typiskt för dagens människor är att man slår p autopiloten och kör hårt. Vi grubblar EE
HI FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 3 201 ”Med mindfulness kan man lära sig att observera sig själv och då märker man kanske att man inte kan ta emot kritik eller inte har visat empati mot sin kolleger över det viinte fick gjort under dagen och oroar oss för vad som ska hända i morgon. Mer sällan lever man i stunden.
En teknik, eller kanske ett levnadssätt, är att försöka vara medvetet närvarandeitillvaron. På engelska talar man om mindfulness som på svenska kan översättas till medveten närvaro. Centrala element i medveten närvaro är att acceptera det man inte kan ändra, ochinte förtränganegativa känslor utan ge utrymme för dem genom att medvetet konstatera dem på ett värdeneutralt sätt.
”Det handlar om att vara medveten om sina tankar, känslor och reaktioner”, säger ANDRIES J. KROESE, pensionerad professor i hjärt - och kärlkirurgi som har lett kurser i meditation i flera år.
Många tror att meditation går ut på att sitta korsbent och upprepa mantra. Men egentligen är meditation och medveten närvaro samma sak. Meditation är medveten närvaro under en begränsad tid (till exempel genom att fokusera uppmärksamheteninåt och andas) medan man kan vara medvetet närvarande helatiden, vad man än håller på med.
”Med mindfulness blir vi mer observanta med vad som händer runt om oss och inom oss. Det ger oss en möjlighet att stanna upp och reflektera. Vi kan styra själva om vi kopplar på stressreaktionen eller inte”, säger han.
Att vara medvetet närvarande kan hjälpa oss att stanna upp i en stressig situation och sätta stopp för en nedåtgående spiral som slutar i negativa tankar och stress.
”Om man är medvetet närvarandei varje situation kan man följa med hur det känns på något konfliktfullt möte och lägga märke till att man ältar negativa tankar, något som höjer på halten av stresshormonet kortisol i blodet”; säger Kroese.
Kroeses medicin är att stanna upp, betrakta situationen och d känslor den väcker hos en, acceptera det som sker och till sist släppa taget. Det är väsenligt att följa med andningen hela tiden.
”Då man observerar andningsrörelserna blir andningen långsammare och det leder automatiskt till fysisk och psykisk avspänning. Då kroppen blir avspänd blir du det också i sinnet”; säger Kroese.
Om du är observant på vad som händer i nuet finns det heller inte utrymme att gräva ner sig i gammalt groll eller oroa sig över framtiden.
Stress är ångest. Enligt Kroese är stress egentligen en ångestkänsla. Speciellt i situationer där man upplever att man inte är tillräckligt bra händer det lätt att fly eller fäkta-reaktionen aktiveras. Också tävlingssituationer kan föda ångest.
”För mycket tävlan gör en rädd och det uppstår en känsla av att man är ensam och inte med i ett team. Grundproblemet är att man isoleras vilket går tvärt emot ett av människans grundbehov, nämligen att känna sig som en del av något större”, säger Kroese.
Ett ”jag mot alla andra’-tänkesätt gör att man inte känner tillhörighet och då stimuleras det sympatiska nervsystemet och stressreaktionen sätts igång.
Enligt Kroese beror de flesta problem på arbetsplatsen på brist på emotionell intelligens (EQ).
Genom att utöva meditation och träna sin medvetna närvaro kan man förbättra sin EQ.
”Med mindfulness kan man lära sig att observera sig själv och då märker man kanske att man inte kan ta emot kritik eller inte har visat empati mot sina kolleger. Men för att kunna ändra på sig själv måste man först bli medveten om de här problemen?”
Problemchefer har visat sig ha en stor inverkan på arbetsatmosfären. Enligt Kroese är de som dominerar och varken kan ta emot kritik elle t kan du cirklar å “Med mindfulness blir vi mer observanta med vad som händer runt om oss och inom oss. Vi kan styra själva om vi kopplar på stressreaktionen eller inte n minute lyssna ofta helt omedvetna om sina reaktionsmönster.
”Om de kan bli mer medvetna om sig själv och sina reaktioner finns det förutsättningar för dem att ändra sig”
Kroese är angelägen om att få unga människor att ändra på sitt sätt att vara. Om det hela tiden utsöndras stresshormoner kan det ha ödesdigra följder för kroppen. Kroese har under sina karriär som hjärt- och kärlkirurg ofta opererat slanka 40-åringar med hälsosamma levnadsvanor.
”Människor som fysiskt är i toppkondition får hjärtproblem, och det beror på stresshormonerna”
Så finn Buddhan i dig själv. Det betyder inte att du måste byta jobb och ändra livsstil. Börja bara med att observera hur den här tidningen känns i handen och observera din andning. Försök inte vara något, sat saistället på att bara vara. m