Blockchain för radikalt

av Mikael Johnson Forum 2017-04, sida 11, 27.04.2017

DEBATT

Skicka din debattartikel til feedback&forummag.fl.

Blockcechain för radikalt

X I ett debattinlägg (Forum 24.2.2017) menar Arcadaforskarna Nylund och Westerlund (N-W) att blockkedjan kan befria kvalitetsjournalistiken. Jag vill belysa affärsperspektivet kring tidningshusen och blockkedjan. Om tidningshusen tar i bruk blockkedjan som sådan avslöjas också affärshemligheter, vilket märkbart begränsar blockkedjans potential.

I analysen pekar N-W på många viktiga utmaningar som tidningshusen står inför: reklamintäkter och prenumerantantal krymper samtidigt som Google, Facebook och andra sociala medier har bättre kontaktyta till läsarna och därmed får en större del av reklamintäkterna. Det stora utbudet av gratisnyheter bidrar till att digitala prenumerationer inte säljer som väntat.

Från mikrotransaktioner till -prenumerationer. En lösning vore mikrotransaktioner. NYW noterar tre varianter av idén: mikrotransaktioner kan skötas enskilt, läggas på hög och faktureras som ett större belopp, eller samlas till en månadsbetalning ä la Spotify. Få tidningshus har infört mikrotransaktioner, men problemen är inte tekniska utan affärsmässiga. Försäljning av enskilda artiklar är för liten business för tidningshusen och få läsare orkar göra upprepade köpbeslut medan de läser.

En utredning (se https://goo.gl/XwsiuX) visar att den största potentialen finns hos så kallade mikroprenumerationer på 2-5 euro. Då får läsarna inom sin budgetram en möjlighet att skräddarsy en egen tidningshelhet, till exempel genom att välja fem stycken 4 euros paket. Försäljning av enskilda artiklar är viktig som ”inkastningsfunktion” och utgör ett första steg till mikroprenumerationer, som på sikt kan leda till större prenumerationer.

Nackdel: ladda plånboken. En lösning för mikrotransaktioner som N-W belyser väl är blockkedjan ochtekniken bakom, men de glömmer nackdelarna med den mest centrala aspekten: ”Då läsaren laddar en artikel/ webbsida kontrolleras via blockkedjan att läsarens digitala plånbok innehåller tillräckligt med medel” Testerna med mikrotransaktioner (jämför APE Kukkaro) visar tydligt att läsarna är ovilliga att ladda upp pengari en digital plånbok. Däremot är många villiga att köpa på kredit, alltså betala i efterskott.

Föratttidningshusen ska dra nytta av mikrotransaktioner bör de nå ut till en stor publik. Just nu är det bara en marginell andel av Finlands befolkning som har testat Bitcoin och Blockchain, vilket innebär att tidningarna får vänta (flera år) på att tillräckligt många läsare tar i bruk Blockchain.

Om tidningshusen förbiser dagens läsares ointresse för blockkedjan och ändå tar tekniken i bruk kan man tänka sig en automatisk koppling som lösning. Då kunde tidningshusen skapa en anonym Blockchain-plånbok för varje läsare som kopplas till deras användarkonto på tidningen. Sen sätter tidningshusen in en slant i läsarnas Blockchainplånböcker, fakturerad via kreditkort eller annat betalningssätt som läsarna har tagit i bruk och registrerat.

Men för att det ska vara någonidémed automatiska anonyma konton på blockkedjan så behövs smarta kontrakt och avtalsplattformer, som N-W nämner.

Smarta kontrakt avslöjar affärshemligheter. Smarta kontrakt finns i en variant av blockkedjan som heter Ethereum. Där går att öka automatiseringen av transaktionen genom att maskinellt fördela transaktionsvärdet på författare och tidningshus. Fördelen med smarta kontrakt, enligt N-W, är att ”mediehus och författare i allmänhet har en gemensam avtalsplattform och kunderna enbart behöver hantera ett betalningssystem”

Problemet är att produktionskedjan öppnas, trots att läsarna förblir anonyma. Vem som helst kan spåra all trafik som registrerats i kedjan. Det innebär att en enskild användare kan följa sin egen transaktion i blockkedjan då användaren känner till sin ”plånboksadress” (Vore plånboksadressen okänd via automat genererade konton kan enskilda köpare ändå leta reda påsin plånboksadress genom att utföra ett unikt köpmönster.)

En öppen produktionskedja innebär att läsarna kan få reda på hur många procent tidningshusen ger i royalty till skribenterna och andra mellanhänder. Ytterligare kan läsarna via skribentens plånboksadress ta reda på hur mycket en enskild skribent skriver och vad. I dagens läge är sådan information känsliga affärshemligheter.

Ur tidningshusens perspektiv avslöjar en dylik tillämpning av blockkedjan alltför mycket information. Detta kan hindras genom att tidningshusen tar ut produktionstransaktionerna ur blockkedjan. Men då tappar man samtidigt nyttan med avtalsplattformen och (den lilla) fördelen att hantera enbart ett betalsystem. Och då är vi tillbaka på ruta ett.

Blockkedjan räddar inte marknaden för kvalitetsjournalistik, men mikroprenumerationer och samarbete kring så kallade innehållsvertikaler har stor potential både för tidningshusen ochläsarna. (Mer omdettaienlängre version av detta debattinlägg på forummag.fi) m

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 42017

Mikael Johnson är CTO vid startupen Pressdoor, IT-konsult och postdoktoral forskare vid Aalto-univer sitetet.

”Läsarn kan via skribentens plånboksadress ta reda på hur mycket en enskild skribent skriver och vad. I dagens läge är sådan information känsliga affärshemligheter.”