Boende, ekonomi och teknik

av Bengt-Vilhelm Levón Forum 1994-06, sida 22, 28.04.1994

Boende, ekonomi och teknik

Bengt-Vilhelm Levå alla — presenteras ideer och nytänkande me syftet att aöra boendet lättare för oss alla. Har det varit brist på nytänkande eller rentav på tänkande inom bostads- och byggsektorn et finns ca 2,2 miljoner bostäder i Finland. Att bygga dem har krävt ett väldigt pro sktionsmaskineri. Nu är byggandets årstakt nere i ca 1 20 och diskussionen om ökade eller minskade byggvolymer är inflammerad. Bostadsbeståndet diskuteras inte. Kanske boendet bara är en fortgående konsumtion, jämförbar med att äta fisksoppa? Någon Gter mera och någon mindre, någon avstår, det finns laxsoppa, vardagssoppa och fiskallergier, damtidningarna ger nya sopprecept, och mera än så är det inte?

Bygga för boende

Det är mera än så. Boendet har en avgörande inverkan på människors liv och välbefinnande, på integritet, hälsa, trygghet och rörlighet. Företag, fackfolk och myndigheter har dessvärre inriktat sig på bygg ‘ocessen mer än på boendet samti p ggandets hellre än på boendets teknik och ekonomi.

Husets bruksskede är längre, viktigare och faktiskt långt mera kostnadskrävande än byggskedet. Produktionsmässigt lyckat byggande kan ge misslyckade ramar för boendet. Våra tomma bostäder var nyligen ca 8 2 av bostadsbeståndet. Vi har proportionellt flere sjukhusplatser, personer med invaliditetspension och institutionsboende äldre än nästan alla andra länder.

Byggmyndigheter, byggherrar och byggare här försummat boprocessen. Sveket är oerhört; det betalas nu och i framtiden av skattebetalarna, kommunerna och de boende själva. En bostad är inte fisksoppa. Bostadens kretslopp fortgår och skall av miljöskäl fortgå hundratals år. Min bostad överlever mig säkert. Bostäder är inte engångsprodukter; inom boendet är hälsovådlig och illasmakande soppa svår att avveckla och en påtvingad diet dyrbar.

Vi har trösklar, avsatser och trappor i våra bostäder och i våra hus; ca 45 000 trapphus med minst tre bostadsvåningsplan saknar hiss. Många planerare och myndigheter anser att det så skall vara. Man har glömt eller inte brytt sig om barnvagnar, äldre och rörelsehindrade människor. Vi saknar ledstänger i trapporna, stödhandtag

Skribenten Bengt-Vilhelm Levån är arkitekt med egen konsultbyrå inriktad på byggi och bostadsforskning.

2 i duschrummen och tillräcklig plats för hjäl re eller rullstol i bad- och foalettrummen.

i har fått statslån Hill bilplatser oc lägenhetsbastur men inte till hissar i nya trevånings bostadshus.

Bygga för vem?

Av miljömässiga och nationalekonomiska skäl är den enda realistiska bostadspolitiska målsättningen en bostadsmiljö för alla. Principen bör tillämpas både inom nybyggandet och inom utvecklandet av befintlig boendemiljö.

Kanske detta borde skötas av sjuk- och socialvården? Ingalunda! Det är inte förstahjälpsklinikens personal som sandar trottoarerna eller polisen och Röda korset som utvecklar bilbromsar. Däremot bör byggfolket rådgöra med sjuk- och socialvården, polisen och Röda korset; här finns betydande kunskaper som byaggtolket aldrig hört talas om eller inte velat lyssna på.

Experter på ekonomi och teknik säger vad vi har råd med. Det satsas stora summor i vårt land på integrationsutredningar, avseende olika intressen och rörlighet i Europa. Olika åldersgruppers intressen eller rörlighet i bostadsmiljön avses inte. I dag har vi råd med årliga sjukhuskostnader på totalt ca 400 miljoner mk vid enbart brott på lårbenets överdel. Vi har inte råd med bostadsforskning kring olycksfallsförebyggande, ör att inte tala om förebyggande byggande. Vi har inte råd att bygga hissar I nya trevåningshus; detta skulle ha kostat ca 120 miljoner mk (år 1992). Vi har råd att — ofta med statsstöd — bygga lägenhetsbastur för ca 600 miljoner mk er år lungefärlig siffra år 1992). Sjuk- och hälsovården kostar i Finland ca 40 miljarder mk per år. Vi har råd med en bisarr ekonomi.

Hissar eller vårdplatser?

En ny hiss i ett gammalt bostadshus kostar totalt ca 450 000 mk, dvs ungefär lika mycket som en vårdplats ett år på ett centralsjukhus. En typisk orsak till institutionsboende är att den boendes hus saknar hiss. Våra bostadsbolag betalar årligen ca 100 miljoner mk för lagstadgad rutinmässig hiss teriör från en tvårummare på iggör möbleri ligt egna behov.

service utöver eventuella hissreparationer.

I Finland sker totalt i genomsnitt ett olycksfall med gödlig utgång vart sjunde år i personhissar. IT trapphusen i våra flervånings bostadshus inträffar 50-100 olycksfall med dödlig utgång per år; resurserna har inte räckt till exakt statistik eller t.ex. till montering av ledstänger vid trappornas bögge sidor. En realistisk målsättning är 20 ö00 nya hissar i vårt lands hisslösa trapphus; då skulle vart tredje trevåningstrapphus och alla högre trapphus få hiss.” Senaste år gav statens 30 24 stöd till ca 70 nya hissar i gamla hus; om denna hissbyggnadstakt fortgår ohejdad har vi uppnått värt mål år 2279 på senhösten.

Institutionsboendet i Finland trappas ned, av humanitära och nationalekonomiska skäl. Det enda alternativet är en bostadsmiljö för alla. Byggbranschen var nöjd då den årliga byggtakien var 3-4 24 av bostadsbeståndet. Nu och framgent kommer bostadsbyggandet att utgöra 1,0-1,5 26 årli en

På underhåll, förvaltning och uppvärmning av hus borde man årligen satsa 3-4 2 av deras värde, på boendetunktionella förbättringar kanske ytterligare 1 26. Dessa arbetsuppgifter kan inte skötas med bara bokföringskunnande; våra tusentals vanskötta fastigheter och illa fungerande bostäder är drastiska bevis på detta. Boendefunktionsvetande och byggkunnande behövs för att ha hand om hus och för att förbättra boendemöjligheterna i husen. Detta innebär nya strålande möjligheter till långsiktsansvar, arbete och förtjänster för byggsektorns företag och fackfolk. «&

Litteratur:

Ekman—Keriluoma—Levån: Uudet hissit koörjaushankkeissa, H:ki 1992, Asuntohallitus

Ellisaari, J.: Harmaan vyöhykkeen ratkaisut. Laitoksista asuntoja — aatekilpailun lite, H:ki 1993

Korpi, J.: Oikeus sopivaan asuntoor. Kynnys 1/93

La äss bo midt i livet! Oslo 1987, Husbanken

Levån, B.-V. fred.]: Asumisen uudet mahdollisvudet. Pohjoismainen tutkimuskatsaus asvinym päristön kehittämiseen kaikille eli myös lapsille, ikäihmisille ja vammaisille soveltuvaksi. H:fors 1994, STAKES Levån, B.-V.: Användbara badrum; VSS värme: och sanitelsteknikern-tidskriften 1/1993

Ranten, K.: Beligplan og brugsvaerdi. Harsholm 1991, Statens byggeforskningsinstitut

Tiainen, $.; Åsuntojen perusparantaminen kannattaa. Joensuu 1993, Pohjais-Karjalan seutukaavaliitto