Bonuskort för turisterna?
av Håkan Nylund Forum 1985-03, sida 20-21, 20.02.1985
Kan ett bonuskort locka turister till Norden?
Av HÅKAN NYLUND
Turistindustrin utpekas av många som en framtidsbransch med goda tillväxtutsikter. År 1983 beräknas turismen, affärsresorna inräknade, ha omsatt ca 100 mrd USD och fått 300 miljoner människor i rörelse, och tillväxtkurvan pekar klart uppåt.
För Norden är utsikterna inte så ljusa. Vi reser visserligen flitigt ut, men folk från andra håll är inte lika ivriga att komma hit. För att råda bot på detta föreslår den svenske kreditkortsveteranen, Finlandsvännen och nordisten Erik Elinder att man lanserar ett nordiskt turistkort, som berättigar till ett kännbart bonus vid inköp av varor och tjänster och som ger andra förmåner.
EH Inget av de nordiska länderna, utom kanske Danmark, är något stort turistmål. Länderna ligger på sidan om allfartsvägarna, sevärdheterna är förutom naturen inte så märkvärdiga och klimatet är under stora delar av året föga lockande. Resorna är dyra, eftersom billiga charterresor hit ordnas i mycket liten utsträckning. I stället reser nordborna ut i stora skaror, och resebalansen är i normalfall negativ. För Sveriges del är siffrorna speciellt dystra, medan Finland ligger bättre till.
Sveriges Turistförening fyller i år 100 år, och inför jubileet har man där grubblat över problematiken. Erik Elinder som deltagit i arbetet presenterade för ett par veckor sedan tankegångarna folk inom resebranschen och handeln här i Finland. Elinder hoppas på att idéerna kunde tilllämpas på nordisk bas, uppmuntrad a den marknadsföringssatsning i VästTyskland för Norden som turistmål som ingår i de nordiska finansministrarnas handlingsplan.
Turismen är priskänslig
Elinder bygger sin analys på de goda utsikter som förutspåtts för turistindustrin och på det nuvarande otillfredsställande läget. Enligt hans beräkningar var turistinkomsterna mätta enligt invånarantalet i Sverige år 1983 bara 42,7 USD per capita, medan Finland kom upp till 88.6 USD/cap, Norge 87 och Danmark till nästan 150 USD per capita. Statistiken toppas av Österrike med 370 USD/cap. Hotellens kapacitetsutnyttjande är låg i Sverige — och även i andra nordiska länder — och handeln jagar en stagnerad köpkraft hos kun derna. Den onda cirkeln kunde brytas genom kraftfulla satsningar på att locka mer turister till Norden.
—Turismen är en ytterst priskänslig bransch, där den enskilda konsumenten bestämmer suveränt, säger Erik Elinder. Ett lands klimat, sevärdheter och läge förändras inte, eller gör det mycket långsamt, men prisnivån kan förändras.
Som exempel tar Elinder den svenska turismen till England. som vuxit mycket kraftigt då valutakurserna gjort England till ett billigt land. Liknande trender hittar Elinder i Finlands utveckling, men han tillstår att Sverige inte för turismens del haft några fördelar av sina devalveringar. — Där har det brustit i marknadsföringen, säger han.
Turistbonus i stället för devalveringar
Bättre marknadsföring är en metod att få fler turister. och här hoppas Elinder för Sveriges del på att statsmakten skall göra större ekonomiska satsningar. — Idag är det främst trafikföretagen som betalar för marknadsföringen, säger han. I Sverige lade färjrederierna ut ca 400 milj SEK på marknadsföring, medan flyget, främst SAS, satsade 500 miljoner. Ändå är det staten som tjänar mest på turismen i form av direkta och indirekta skatter. Bensinskatten, moms, alkohol samt skatter på turistindustrin och dess anställda gav 1983 ca 8 mrd SEK, vilket är mycket om man räknar att vi hade 8 miljoner övernattningar i Sverige och kalkylerar med utlägg på totalt 1000 SEK per natt.
Tyngdpunkten i Erik Elinders planer lig ger dock på prissidan. Eftersom devalvering är ett för tungt instrument att tillgripa för turistfrämjande och fördelarna av en sådan efter en tid äts upp föreslår han att man skulle gå in för att bevilja turisterna bonus eller rabatt på t ex 10 procent vid inköp av varor och tjänster. Återbäring av oms eller moms tillämpas ju redan för utomnordiska turister, men systemet är svårt att marknadsföra och administrera. Tillsammans med turistbonuset skulle det emellertid bli fråga om en kännbar förbättring av priskonkurrenskraften.
För att hantera systemet vill Erik Elinder. gammal kreditkortsman som han är. lansera ett kreditkortsliknande turistkort, i skisserna kallat “Win Card”. Kortet skulle inte vara ett kreditkort. men skulle då det uppvisas ge turistbonuset på t ex 10 procent plus för utomnordiska turister mormsavdraget på hotell, restauranger, i affärer mm. Dessutom kunde det berättiga till andra förmåner i stil med dem som Stockholms- och Helsingforskorten ger — Kortet skulle säljas för exempelvis 100 SEK eller FIM vid bankernas valutaväxling. stora varuhus och trafikbolagens biljettkontor, säger Erik Elinder. En del av priset skulle användas för att täcka försäljningskostnaderna och hanteringen av systemet, medan resten skulle användas för nordiskt turistfrämjande. Missbruk som att kortet ges vidare åt andra personer för Resultaträkning 1.1—31.12.1984 (1.000 mk)
Ränpteintäkter oosssseeesssere sera Räntekostnader ..
144.985 — 91.33 53.650 30.22 83.873 — 68.023
RÄNTEBIDRAG .. Övriga intäkter ….
INTÄKTER TOTAL Övriga kostnader ….. DRIFTSBIDRAG 15.850 AVSkrivDingar oosso oso oss s sosse 8108 RÖRELSEVINST sosoossooon osar 7.742 66 — 145 6.950
Rolf Widén Styrelsens ordförand hindras genom normala säkerhetsåtgärder såsom att kortinnehavarens namnteckning och passnummer finns på kortet och vid behov kan kontrolleras.
— Målgrupperna för kortet skulle för det första vara de existerande turisterna och affärsresenärerna som kommer ändå, men som man kunde få att stanna längre och kanske ta familjen med, förklarar Erik Elinder. En annan grupp vill jag kalla nya turister: vänner och bekanta utomlands. samt kunder och anställda hos de internationaliserade exportföretagen. Den tredje gruppen är de internationella kredit- och betalkortens innehavare. Kortföretagen är säkert intresserade av att kunna erbjuda kortinnehavarna extra förmåner, och med tillgång till deras register kan stora kundgrupper nås.
Positivt mottagande av förslaget
Den första frågan är förstås om hotell. restauranger och affärer är beredda att tumma på sina marginaler genom att bevilja rabatter. För handelns del pekar Elinder på de väldiga belopp som handeln lägger ut på reklam och extrapriser för att i huvudsak locka kunder från varandra. — Eftersom köpkraften knappast ökar kraftigt måste det vara intressant för handeln att i stället för att jaga den existerande in hemska köpkraften importera ny från utlandet, tror han.
För hotellens del presenterar Elinder en kalkyl på reell grund, som visar att rahaten är lönsam. Han får medhåll av Frank Moberg, chef för Hotell Hesperia: — Visst har branschen råd med rabatten. I fjol var den genomsnittliga rabatten från listpriset hos oss 13,2 procent genom olika grupprabattter. corporate rates etc. Det är en ganska låg siffra, eftersom genomsnittsrabaten för hotell i samma klass i Helsingfors i några fall steg till närmare 30 procent på istpriset.
Direktör Bengt Pihlström på Centralen ör turistfrämjandet känner till förslaget och ser positivt på det. — Det lönar sig att noga överväga alla sådana metoder som kan locka mer turister till Norden, och bonuskort är attraktiva, konstaterar han. Eftersom turisterna ofta besöker flere av de nordiska länderna under samma resa vore det viktigt att skapa ett nordiskt system.
Pihlström berättar att frågan i korthet varit uppe på Nordiska turistrådets, som är samarbetsorganet för de officiella turistfrämjande organen, direktörsmöte i januari i år. — Saken är nu under vidare beredning inom den kommitté som marknadsföringsdirektörerne bildar, konstaterar direktör Pihlström, Samma kommitté arbetar också med planeringen av den tilltänkta turistsatsningen på VästTyskland.
| ENE
AKTIVA
Finansieringstillgångar
Kassamedel .
Specialdepositionr I Finlands Bank . Fordringar hos andra banker . Krediter till allmänhete Övriga finansieringstillgål Omsättningstillgångar .-. Investeringstillgångar .. 45.302 Anläggningstillgångar 272.642 Värderingsposter …. - 9.88 1.102.790 62.298 21.46 1.766.324
HELSINGFORS SPARBANK
Balansräkning 31.12.1984 (1.000 mk)
PASSIVA
Fräromande kapital Depositioner av allmänheten Skulder till andra banker Debenturelån … Övriga skulder . Resultatregleringar Reserveringar … Eget kapital …. Räkenskapsårets vinst ..
1,405.098 131.687 30.000 32.504 32.450 52.394 75.24 1.766.324
Ansvarsförbindelser 310.390
Kristian Gestrin Chefdirektör