Utgiven i Forum nr 2013-04

Bostadslån kan bli problem

av Henrik Palmén Forum 2013-04, sida 43, 25.04.2013

Taggar: Teman: bostadslån

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 4 201 finansiell ekonomi på Hanken i Helsingfors.

Bostadslån kan bli problem

Det blir inget lånetak på bostadslånen har regeringen av allt att döma beslutat. Finansinspektionen förespråkade det och Finlands Bank har upprepade gånger varnat för en för hög lånetillväxt och belåningsgrad. Politikerna anser tydligen att det skulle hainneburit allt för mycket sparande till egen andel. Men om hushållen inte har möjligheter att spara 15 procent av bostadspriset själv, så kanske bostadspriserna helt enkelt är för höga?

I Spanien och på Irland har vi en akut bankkris driven av fastighets- och bostadslån. Holland har samma typ av problem, men krisen är inte akut (ännu). Länderna kännetecknas av för hög belåningsgrad för bo- och fastighetslån.

Det finns många oroväckande drag i den finländska bolånemodellen, som ökar kundernas möjligheter att lyfta stora lån. I tillväxtcentra innebär det att bostadspriserna ochlånemängden stiger handihand. Det blir inte billigare att bo, men däremot stiger skulderna. Och det är just mängden skulder och belåningsgraden som avgör hur svår krisen blir när den väl slår till. Finlands övriga strukturproblem börjar vara av den karaktären att de kan utlösa en nedgång.

Sedan eurosystemet Infördes har Finland nästan hela tiden haft bättre ekonomi än medeltalet, vilket har inneburit att vår räntenivå varit något lägre än om vi själva fått bestämma över vår ränta. Vi kunde ha justerat detta genom att sänka belåningsgarden (införa lånetak), men vi valde att inte göra det.

Ett särdrag för den finländska bolånemarknaden är att det i praktiken inte finns fasträntelån. Vi har antagligen Europas högsta andel lån knutna till korta räntor. Räntorna har varit låga eller extremt låga redan en lång tid. Största delen av tiden har även räntemarginalerna varit mycketlåga.

”Det blir inte billigare att bo, men däremot stiger skulderna. Och det är mängden skul amerikanska subprime-krisen utlöstes av räntehöjningar och den kraftigt ökande andelen rörligräntelån med för hög belåningsgrad.

Under Lipponens andra regeringsperlod föreslog de dåvarande ledarna för vänsterpartierna att avdraget på bolåneräntor slopas. Högerledarna gick inte med på det, vilket var oklokt. Senare har det blivit svårare att slopa eller sänka avdraget just eftersom bostadspriserna och lånemängden skjutit i höjden. Det finns många goda argument mot just det avdraget, som först nu långsamt avvecklas.

En ytterligare utveckling som gjort låneskötseln billigare under den nuvarande långa och snabba uppgången i bostadspriser är att lånetiderna förlängdes kraftigt, vilket innebär mindre årliga amorteringar,

Att bankerna inte särdeles kraftigt reagerat på alla dessa risker förklaras av att reglerna för personliga konkurser är ganska konservativa. Kreditförlustrisken på bolån är liten. I Finland kan man inte lämna lånet och bostaden till banken och därefter gå skuldfri, utan skulden kvarstår även efter det att banken sålt bostaden.

Om vi ännu lägger till det faktum att vår hyresmarknadär grovt underutvecklad, och att därför en för hög andel av befolkningen måste äga sin bostad, börjar vi ha soppans alla ingredienser på plats. Utan dessa ”subventioner” skulle hushållen halika svårt att sköta sina lån som i dag, men bostadspriserna och mängden lån skulle vara mindre.

Om Finland går mot sämre tider relativt de övriga euroländerna kommer konsumtionen att strypas mer än om vi haft en sundare bostads- och bostadsfinansieringspolitik.

Vid en djupare ekonomisk svacka kan den höga skuldsättningen bestraffa oss riktigt hårt. Kanske vi borde införa ett lånetak

Henrik Palmén är lektor i

Utöver att lånemängden och bostadspriserna trissats upp har dessutom en ränterisk uppstått. Om korta räntan stiger kraftigt blir många lån ohållbart dyra, De der och belåningsgraden som avgör hur svår krisen blir när den väl slår till och tvinga bankerna att erbjuda konkurrenskraftiga alternativ för fasträntelån, som man gör imånga andra länder, För minst fem år sedan! m

Utgiven i Forum nr 2013-04

Sidan är OCRad från en scannad tidning. Rikta feedback till Affärsnätverket Forum på LinkedIn eller @forummag_fi på Twitter.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."