Bra, bättre, bäst i Norden

Taggar: Orter: Norden Teman: ekonomi

Bra, bättre, bäs

Några statistiska »sanningar ti Norde ». .. Ja jag vill leva jag vill dö i Norden …» Pol.dr. Ralf Helenius har gluttat lite i statistiken och frågat sig för här och där, hur det är att leva i Norden. Han framhåller att man inte ska t uppgifterna alltför ordagrant: det är alltid farligt att jämföra statistik. Därför ska den kåserande artikeln helst läsas med lite fantasi, kombinerat med ett argusöga på informationens fallgropar. Författarens slutsats är lika talande som de fakta han åberopar: Finland har mera att vinna och mindre att förlora på att gå med i Nordek.

Det »snackas»> mycket om löner och nivåer i olika länder. Personer har varit »över» nånstans, kommer hem och drar historier över hur mycket »bättre» andra har det och hur mycket sämre vi har det. Vid sådana jämförelser gäller det emellertid att hålla många faktorer i minnet: bruttolön är inte detsamma som nettolön, »lönen i handen». Den faktiska lönen kan ligga på en helt annan nivå än genomsnitts-, minimi- eller grundlönen. Levnadskostnaderna varierar, likaså socialvården. Dessa reservationer är lönestatistiken väl medveten om. Följaktligen brukar internationella jämförelser formligen krylla av reservationer som förklarar varför statistiken inte ger direkt jämförbara fakta på alla punkter. Och även om data ser ut att vara statistiskt jämförbara som sådana finns mycket annat därtill som inte får glömmas bort: helgdags- och söndagsersättningar, antalet veckotimmar, semesterns längd, branschens struktur (genomsnittslönen sjunker ofta med antalet kvinnor!) OSV., OSV.

Dessa anmärkningar gäller självfallet också de uppgifter om löne- och levnadsstandarden i Norden som jag samlat för Forums läsare. En blick på siffrorna visar dävtill att de i regel är några år gamla; det är ju ett känt faktum att statistiken — i alla synnerhet den internationella — fortfarande ligger något år efter i tiden. Helt färska uppgifter kan nog samlas, om mar: vänder sig direkt till fackliga centralorganisationer eller fackförbund. Det beklagliga är emellertid att uppgifter i regel inte finns på fackförbundens — ännu mindre på centralorganisationernas — »hylla»; också de bör först förfråga sig hos sin granne i Norden.

En anmärkning av speciell natur, gäller valutaenheten. Alla är säkert överens om att det blir roligast att ge löne- och andra uppgifter i samma valutaenhet, i finska mark. Däremot kan någon opponera sig mot att jag som bas för omändringen valt dollarns försäljningskurs i juli 1969 och inte t.ex. den växelkurs som rått den tidpunkt uppgifterna gäller. Blir det int 16 Forum 14/6 ändå rättvisare att göra jämförelsen med dagens ögon, dagens kurs? Det är klart att devalveringen på hösten 1967 vidgat gapet mellam finländska och nordiska löner med bortåt 30 procent, Men å andra sidan — var inte den. »köpkraft» vi hade före devalveringen falsk? Grovt och schematiskt kam vi väl dock för löner och andra uppgifter från år 1967—68 säga att skillnaden snarare låg på 20 procentenheter än på 30. Om en finländsk matros fick 680 mk i grundlön 1968 och denna låg drygt 30 procentenheter under den svenska matrosens lön, låg den endast 10 procent under den svenska matrosens lön före devalveringen.

Finland vanligen sist

Hur vi än vänder och vrider på tabellerna kommer vi först och främst inte ifrån ett faktum beträffande den formella lönenivån i Norden (Island är så illa representerat i statistiken att det mest fallit bort): Finland ligger vanligen sist. Industrilöner och andra löner för både män och kvinnor är svåra att jämföra, särskilt i branscher med en speciell fördelning av manliga och kvinnliga anställda: lönerna blir tydligen överdrivet höga i »manliga» och överdrivet låga i »kvinnliga» branscher — att döma av hur mycket sämre ställt kvinnorna har det lönemässigt, särskilt i Finland. Men jämför vi industrilönen för män 1967 (tabell 1), ser vi att Sverige har det dubbelt bättre än vi, medan Danmark och Norge ligger mittemellan. Samma regel gäller också speciella industrigrenar såsom metall, livs och textil (do). De två sistnämnda är f.ö. industriella låglönebranscher, medan metall ligger ganska högt uppe. Folk i den grafiska branschen tjänar bäst av alla nordiska länders industrigrenar, enligt den ILO-statistik som uppgifterna tagits ur.

Sjöfolket skördar lagrar Jag har också plockat ut två särfall: ett typiskt manligt yrke, matrosens samt ett yrke där flertalet är kvinnor (tabell 2).

Borgare, svarvare, garvare, filare …

Olika slags människor. Olika slags köpare. 342.000 av dem har ett gemensamt drag. De läser Era annonser i UUSI SUOMI. De har ett annat gemensamt drag också; de är solida — 342.000 konsumenter, som har råd att köpa. De flesta av dem i den effektivaste konsumtionsåldern. Och de läser Era annonser i UUSI SUOMI.

särar oarvare de filar det finn många slag säljare och köpare

Fakta Ni bör taga i beaktande då Ni säljer. Och gör re klam.

64 2/0 av UUSI SUOMIs läsare har en inkomst på över 1 000 mk/mån.

62 2/0 av UUSI SUOMIs läsare hör till gruppen tjänstemän och högre inkomstklassen.

65 ?/v av UUSI SVOMIs läsare är i den effektivaste konsumtionsåldern 16—49 år.

annonsorganet med rätt adress

Forum 14/69 1 högspänningsställverk MEKA och MEKE

MEKA ställverk bestående av tre fack för 12 kV på transportunderlag Vår vi da MEK-ställverkskonstruktion har nu omkonstruefabriken. rats och blivit ännu ändamålsenligare och förmånligare. Ehuru de olika komponenterna nu är färre är antalet elektriska kopplingsalternativ oförändrat.

Den nya konstruktionens fördelar — enhetligare design och samma höjd för alla ställverkstyper — de färdigt monterade facken väger mindre än tidigar — konstruktionen kan lätt byggas u — bakväggarna kan avlägsnas från yttre sida — järnkonstruktionen är dimensionerad för att utstå 75 kA dynamisk kortslutningsström. Ställverksfacken är typprovade enligt IEC-standard för spänningshållfasthet. Kortslutnings-, värme- och ljusbågsprov har utförts motsvarande 500 MVA kortslutningsetfekt vid 12 kV och 700 MVA kortslutningseffekt vid 24 kV.

— utrymme för Al-skeno — sobert yttre — ny, elegant väder- och kemikaliebeständig grön fär oy ffrömberg Ab

HELSINGFORS-FINLAND

Brytarfack i MEKA ställverk. Bryta- Lätt utbytbara truckbrytare användes ren är försedd med hiul vilket gör i MEKE-ställverken. Truckens kondet lätt att ta ut den för översyn. takter fungerar som frånskiljare. Manöverledningarna är här anslutn med stickpropp.

I Sverige: OY STRÖMBERG SVENSKA FÖRSÄLJNINGSAKTIEBOLAG

Märgvägen 11, 121 62 JOHANNESHOV, Tel. (08) 39 04 90, Telex: 10 146 STRS 18 Forum 14/69

Kontoristens lön följer det typiska mönstret: Sverige, Danmark, Norge, Finland. Men matrosen — med fri kost och logi — har det jämförelsevis hyggligt i Finland: haw ligger före både sin danska och morska bror. Jag vet inte riktigt hur mycket handelsflottans struktur spelar in, men i ljuset av siffroma ser det finländska sjöfolkets effektiva fackliga organisering ut att ha skördat fina lagrar-i jämförelse med broderorganisationerna. Den finländska matrosen får vidare semester två dagar per månad medan hans bröder i Skandinavien får bara 1 1/2 dag per månad. Lägger vi därtill att den finländske matrosen betalar lägre sjömansskatt och även annan skatt kommer vi till att hans Jön, som formellt är 30—40 procent lägre än svenskens ger honom endast ca 20 procents lägre »inkomst i handen».

Det hade varit trevligt att jämföra lönen för en ingenjör eller ekonom i speciell befattning, inte minst med tanke på Forums läsekrets. Dessvärre blev jag upplyst om att hyggliga jämförelsegrunder inte är lätta att fiska fram, Särskilt ekonomens, men också ingenjörens befattningar växlar och varierar till den grad inom handel, industri osv., att det inte går för sig i första rappet. Faktum är att man inte ens på Ekonomiliitto vet vad ekonomer i Finland egentligen tjänar i detta nu. Med mycken möda och stort besvär hade det antagligen gått för sig att bolla fram en jämförbar lön för t.ex. en kommunalt anställd ingenjör i Nordens huvudstäder.

Däremot fick jag uppgifter, som gäller Finland och Sverige, för hur mycket ett hovrättsråd i övre lönegrad förtjänar (do). För två år sedan fick en dylik befattningshavare 2000 mark mera i lön bortom Bottenviken. Nu har differensen, särskilt mellan 1968 och 1969, minskat till 1500 mark. Det ska i varje fall noteras som ett litet pikant faktum att hovrättsrådet får fem gånger högre lön än matrosen och kontorister i Sverige (tillägg utgår i samtliga tre yrken) och 7 gånger mera än matrosen och kontoristen genomsnittligt i Finland.

Skatteprogressionen

Sverige har rykte om sig att ha både höga skatter och stark progression. Detta märks inte ännu vid inkomster på 10 000 mark men börjar märkas vid 20 000 marks och ännu högre inkomster. Norges progression (tabell 3) var 1967 särskilt stark för inkomster mellan nämnda tal. Danmarks skatteskalor är enligt uppgift något lägre än i övriga jämförda nordiska länder. Som tumregel gäller i varje fall att beskattningen utjämnar den faktiska inkomsten så att hovrättsråd m.fl. personer i höglönegrupperna betalar minst dubbelt högre skatter än matrosen och kontoristen. I Sverige ännu mera.

Om våra skatter är rätt låga är utgifterna för socialvård ännu lägre, lägst i dem nordiska familjen med undantag av Island som inte heller finns med i denna statistik (tabell 4). Bottenpositionen håller vi också beträffande ett speciellt mått på levnardsstandard: boendetäthet och byggnadstakt (do). Också i övrigt är ordningsföljden oförändrad: Sverige, Danmark, Norge och Finland. Island kilar intressant in på tredje plats beträffande antalet färdigställda bostadslägenheter per 1000 invånare 1967.

Norrmän går gärna på bio

Det kan förstås diskuteras om antalet radiolicenser, tv-apparater, uthyrda böcker, bilar, telefoner osv. ska anses vara mått på »kulturell» utveckling (tabell 5). I varje fall får de anses vara mått på materiell »utveckling». Här ligger vi faktiskt före Norge, både i fråga om radio- och tv-licenser. Men norrmännen går i stället väldigt gärna på bio — ja, hellre än i övriga Norden.

Denna lek med siffror tycker jag — hur vag den än kan te sig vid en detaljgranskning — ger klart svar på frågan varför Finland haft jämförelsevis litet att invända mot Nordek: vi har mest att vinna och minst att förlora. O

Tabell 1.

Genomsnittlig timlön (för vuxna) i industrin 1967 och i skilda industrier 1966.

Industrin Sverige Danmark Norge Finland män 8,10 mk 6,70 mk 6,10 mk 4,20 mk kvinnor 6,30 mk 4,90 mk 4,50 mk 2,91 mk mk 7,60 mk 6,30 mk — 3,74 mk Livsmede män 8,10 mk 5,50 mk 5,20 mk -— kvinnor 6,40 mk 4,30 mk 3,90 mk —

Texti män 7,40 mk 5,40 mk 5,20 mk 3,40 mk!) kvinnor 6,00 mk 4,20 mk 4,10 mk 2,30 mk Metal män 8,30 mkå). 6,30 mk 6,10 mk 3,90 mk kvinnor 6,70 mk 4,50 mk 4,90 mk 2,70 mk

Källa: ILO Statistics 1968, tabell 19. Nationella valutaenheter har omändrats till finska mark enligt USA-dollarns försäljningskurs den 24. 7. 1969. 1) Inkl. bomull, 2) Exkl. icke-elektr. o. elektr. mask. o. skeppsbyggnad.

Tabell 2. Matrosens, kontoristens och hovrättsrådets månadslöner (grundoch minimilöner).

år Sverige Danmark Norge Finland”) matros 1968 1000 mk 370 mk 360 mk 680 mk kontorist!) 1967 1040 mk 800 mk 750 mk 420 mk hovrättsråd 1967 4800 mk?) — — 2890 mk?) 1968 4980 mk — — 3170 mk 1969 5050 mk — 3580 mk

Källa: Uppgifter från Affärsarbetarförbundet (Liikeliitto), Sjömansunionen samt Finlands Juristförbund. Svenska kronan bar omändrats till finska mark enligt USA-dollarns försäljningskurs den 2. 7. 1969. 1) Efter två års tjänstgöring, 2) i övre lönegrad, 3) Löneklass C1, 4) Löneklass B 3.

Tabell 3.

Skatter för äkta makar utan barnavdrag, bosatta i huvudstaden 1967.

inkomst Sverige Norge Finland 10 000 mk 24.5 fo 20.8 2/0 22.2 2/0 20 000 mk 31.3 “a 29.8 9/0 24.5 9/0 Källa: Skattebetalarnas Centralförbund.

Tabell 4.

Mått på social utveckling. Skatter och bidrag per capita 1966.

Sverige : 4800 mk Island 3300 .mk Norge 2900 mk Danmark!) 2700 mk Finland 2400 mk Utgifter per capita för socialvård 1965. Sverige 1530 mk Danmark 950 mk Norge 930 mk Finland 550 mk Boendetäthet i tätbygder och glesbygder?) 1960. Personer per rumsenhet. Sverige Danmark Norge Finland tätbygder 0.8. 0.9 0.8 1.2 glesbygder 0.8 0.8 0.8 1.4 Färdigställda bostadslägenheter per 1000 invånare 1967. Sverige ?) 12,8 Danmark 9,8 Island 9,0 Norge ‘) 8,2 Finland 7,9

Källa: Yearbook of Nordic Statistics 1968, tabellerna 108, 113, 52 och 50. 1) 1965/66, 2) Benämningarna varierar, i finsk statistik talar man om »landsort> i stället för »glesort> i norsk statistik osv. 3) Inkl. i ålderdomshem, varvid varje tum har räknats som en lägenhet, 4) Exkl. enkelrum utan kök.

Tabell 5.

Mått på kulturell utveckling.

Exempel År Sverige Danmark Norge Finland Island radiolicense på 1000 inv. 1966 377 325”) 296 346 292 TV-lincense på 1000 inv. 1968 277 238!) 153 177 — biografe per inv. 1966 — 7.03 7.03) 9.6 6.3 —

Källa: Sveriges officiella statistik 1968, tabell 512. 1) Kombinerade radio- och tv-licenser ingår, 2) Gäller år 1963, 3) Gäller år 1964.

Forum 14/69 19