Bra med industri samarbete - men glöm inte biståndsansvaret
av Christian Sundgren Forum 1979-10, sida 12-13, 06.06.1979
Bra med industri- = samarbete - men glö inte biståndsansvaret
Utvecklingsarbetet under nästa årtionde har förberetts på Unctad-konterensen i Manila. Anpassningen till en ny ekonomisk världsordning kräver både ett fortsatt bistånd och en betydande industrianpassning från i-ländernas sida. Fonden för industriellt utvecklingssamarbete, Tekera, är senaste nytt i Finlands utvecklingssamarbete. Främjar Tekera industrianpassningen, biståndet eller det kommersiella samarbetet med u-länderna?
Ny” Lagen om den industriella utvecklingsfonden hörde till de sista lagar som den förra riksdagen godkände, Lagen trädde i kraft den 1 april, och därmed har Finland följt Sveriges och Förbundsrepubliken Tysklands exempel och modell för att öka det kommersiella samarbetet med utvecklingsländerna. Men medan fonden i Sverige juridiskt fungerar som en stiftelse, har man i vårt land från början valt den vanligaste företagsformen, nämligen aktiebolaget. Staten skall enligt lagen ha minst 51 procent av aktierna och aktiekapitalet är 80 miljoner mark. Den summan skall betalas in under de kommande fem åren. (I Sverige har stiftelsen ett kapital på 100 miljoner SEK och i Norge planeras en fond på 120 milj NOK.) De första pengarna är att vänta med nästa tilläggsbudget. Med de medlen skall fondens verksamhet planeras och förberedas. Start blir det nästa höst, om också i anspråkslösare former.
— Operationella är vi nog i slutet av sommaren. Men kapitalet skall ju tecknas under en period på fem år, därför kommer starten att vara rätt modest. Vi kommer inte att skapa någon ny byråkrati på utvecklingsarbetets område, utan arbeta oss framåt med 5—56 anställda till en början.
”Biståndschefen” Vilhelm Breitenstein är nöjd att Tekera-beslutet nu är fattat. Han menar att vi nu har fyllt ett av de krav som utvecklingsländerna ställer. Nämligen kravet att se till att det industriella samarbetet mellan Finland och utvecklingsländerna har sin givna andel i biståndet och samarbetet.
Men med tanke på att Finland inte har fyllt biståndsrekommendatinonerna frågar man sig om inte Tekera nu kommer att sluka de flesta medle 1 och Finland i fortsättningen också får skämmas för den i underkant tilltagna biståndslagen.
— Nej, säger Breitenstein, — Industrisamarbetet har varit så begränsat hittills, att vi nu når en viss balans i samarbetet med u-länderna. Men det kommer alltid att finnas en efterfrågan på ett humanitärt bistånd till de länder som behöver ett sådant, och det får inte glömmas bort.
Bistånd = företagsinvesteringar i u-länderna?
Tekera innebär någonting helt nytt för det finländska utvecklingssamarbetet. Här blir det fråga om direkt samarbete på företagsnivå. Fonden för industriellt utvecklingssamarbete kommer inte bara att finansiera samarbetsprojekt. Fonden kommer också att ta på sig företagarrisker och gå med som aktieägare i samägda företag i u-länderna. På det sättet kan man rätt långt tillfredsställa det krav på investeringssamarbete som ställts från våra traditionella biståndsländers — Tanzanias, Zambias och Vietnams — sida. Men ett risktagande ställer givna krav på investeringens lönsamhet. Ekonomiekandidaterna T Kaskeala och M Lariola uttrycker detta på följande sätt: Målet för de industriella samarbetsprojekt som stöds av Tekera måste alltid vara en lönsam produktionsverksamhet för den finländska företagarpartens del. (HS 3. 3. 79)
Om biståndsavdelningen nu kommer att använda fondens eget kapital och lånekapital för att investera i joint ventures i u-länderna blir det väl inte längre fråga om bistånd — Det blir nog inte biståndsavdelningen som investerar, utan det självständiga bolag som Tekera utgör. Tekera är ett fristående aktiebolag, som är underställt Utrikesmi nisteriet och som arbetar — hoppas vi — i nära samarbete med biståndsavdelningen, säger Breitenstein, och antyder därmed att en hel del frågor om fondens administration inte ännu är helt klara.
Industrin positiv till Tekera
Investeringssamarbetet och industrisamarbetet är, såsom vår industri ser det, en öppning mot de växande marknaderna i de u-länder där industrialiseringen börjar ta fart.
— Det behövs en harmonisk samverkan mellan exportintresserade och utvecklingssamarbetet. U-ländernas intressen sammanfaller nämligen ofta med Finlands industris intressen. Målet för u-länderna är att få igång industrialiseringen. Här kommer vårt kunnande till pass. Och i överförandet kan Tekera fylla en viktig funktion. Detta säger direktör B O Johansson på Industrins Centralförbund. Vår kanske mest multinationella företagsledare Jaakko Pöyry tillägger för sin del — U-länderna framhåller ofta att de som säljer know-how och som står för leveranserna i olika projekt också borde satsa själva och gå med som delfinansiärer. Det är inte alltid helt enkelt för de redan högt skuldsatta finska företagen. Därför är alla former av nytt riskvilligt kapital välkommet. Tekera kan dessutom på sikt leda till en hel som man inte tänker på i första taget. En direkt kapitalinvestering inger förtroende, och kan bädda för alla möjliga nya former av industrisamarbete.
Tekera — en gökunge som slukar allt bistånd?
Besluten att grunda Tekera följer helt de principer som man enades om i den parlamentariska biståndskommittén under chefredaktör JanMagnus Janssons ledning. Men beträffande frågan om Tekera-medlen skall räknas som bistånd eller inte, var åsikterna i kommittén delade.
— Den kompromiss jag talade för gick ut på att man i fortsättningen skulle uppta Tekera-medlen och biståndsmedlen skilt för sig i budgeten. Det ligger nämligen någonting i kommitténs vänstermedlemmars kritik att Tekera lätt blir en gökunge, som slukar alltför mycket av de traditionella biståndsmedlen.
— Men Finansministeriet hade gått in för att de medel som sätts till Tekera-fonden också skall räknas som biståndsmedel (ett sätt att höja våra låga biståndsanslag). Det var också den lösning som riksdagen kom till i det slutliga avgörandet.
FORUM 10/7 — Men bättre det än att Tekera inte alls skulle ha kommit till, menar Jan-Magnus Jansson.
Nya länder med i utvecklingssamarbetet
Vårt bistånd har tidigare koncentrerat sig till ett fåtal utvecklingsländer. Det har varit ett sätt att med våra knappa insatser i alla fall nå några synbara resultat. Nu kommer den nya betoningen av industrisamarbetet att öka samarbetet med de länder där industrialiseringen har hunnit längre, de sk Nic-länderna (Newly industrialized countries). Det är framför allt här industrialiseringsprojekten kommer att vara av intresse för vårt näringsliv. Denna inriktning är inte helt utan problem. Det var en fråga som diskuterades också i biståndskommittén. Ordförande Jansson -—— Det finns klart en fara för att samarbetet med u-länderna nu kommer att bli tudelat: ett traditionellt bistånd som går till de allra fattigaste länderna, och ett industrisamarbete med de ”medelrika” u-länderna.
För att de fattigaste länderna inte skall bli lidande på denna uppdelning borde man kanske gå in för två biståndsorganisationer: en som sköter ett koncentrerat bistånd till de fattiga länderna, och en där också de kommersiella intressena får spela in, och där samarbetet med Nic-länderna står i förgrunden.
Denna sida i utvecklingssamarbete behövs nämligen också. Men de båda formerna borde ha klart och entydigt skilda anslag med en procentuell fördelning sinsemellan.
Anpassningen hemma kvarstår Finlands utvecklingssamarbet kommer i och med Tekera att få nya inriktningar. Industrisamarbetet kommer allt tydligare med i bilden med de nya avsättningsmarknader som vår industri hoppas på.
Men Finland ligger fortfarande långt under de biståndsnormer som FN har slagit fast. Även om vi fördubblar våra anslag inom en nära framtid ligger vi långt efter våra nordiska grannländer på den punkten. Mot den bakgrunden är det fel att försöka med Tekera-medlen snygga upp våra biståndssiffror — det gör inte vårt samvete bättre i biståndsfrågan. Men på sikt räcker inte ens ökade anslag. Unctad-V-konferensen i Manila visar att det krävs mycket, mycket mera anpassning av oss för att vi tillsammans med utvecklingsländerna skall kunna skapa en ny ekonomisk världsordning.
Christian Sundgren 0
OY FINLAYSON AB
Försäljningsintäkter . ….so.ossss0 00 örsä = Byggnader ossssssssssssrssrss rer 3.302.021,— Försäljningens korrektivposter FSS Maskiner och inventarier 11 14:987.807, — Omsättning St Övriga utgifter med lång verkningstid 257.144, — — 18.547.572,— Rörliga kostnader Rörelseresultat soooooooseesesssrrsas reses tres era rar era = E3IT7. ww
Material och förnödenheter 224.676.500,62 Övriga intäkter och kostnader
Löner « socsvessr rensa 11.070.889,81 Ränteintäkter .. 4.098.268,9 Övriga rörliga kostnader 44.324.181,13 ividendintäkte 806.250, —
Förändring i lager …. 30.915.709, — ——370.987.280,56 vriga intäkter . 28.784.549,64 + 33.089.068,50 Försäljningsbidrag « …srsssssersrer reser rtere sr rerna 112.785.613,24 — Förändring av reserve! sea + 2977 SLS Fasta kostnader Räntekostnader . ……….. 2. — 35.092.394,79
Löner . . 45.723.850,02 Direkta skatter
Hyror… I 4:072.465,47 Periodens skatter . . — —1.957.814,3 Övriga fa I > 48.358.919,40 — 98.155.234,89 Från eget kapital .. : = [TT 14.630.378,35 = Räkenskapsperiodens resultat = ..ssssssesserr ers rrr sons — 8.278.334,19
BALANSRÄKNING 31. 12. 1978 Aktiva Passiva Finansieringstillgångar Främmande kapital
Kassa och banktillgodohavanden…… 1.944,514,95 Kortfristigt
Försäljningsfordringar I 80:154:402,28 Leverantörskulder 42.073.96B,27
Lånefordringar . …. 4.060.397,48 Importkredit … 36.163 085,44
Förskottsbetalningar 1.432.557,86 Resultatregleringa: 23.191.852,98
Resuitatregleringar . 4.363.480,84 Finansteringsväxla 23 910.750,0 Övriga finansieringstillgångar 1:172.155,64 93.127.509,05 Årsamorteringar på lån . 9.411.499,2 —— — Övriga kortfristiga skulder . ……ll 45.467,161,87 — 180218 317,86 Omsättningstillgångar a
Material och förnödenheter .. 19.242,262, — Långfristigt
Hel- och halvfabrikat 124:938.570, — Län av penninginrättningar 119.867.061,7 Övriga omsättningstillgångar 94.234, — = 144.275.066,— Pensionslån . 60.308.B94,4 Övriga långfristiga skulder. . 5 239 646,45 = 185.415.602,68 Anläggningstillgångar och övriga — 20,57 utgifter med lång verkningstld
Jord- och vattenområde; 85.454'029, — Eget kapital
Byggnader - - 49.211.815, — Aktiekapital. 63 360 000, —
Maskiner oc 63.632.211, — Reservfond 53 091.275, —
Immateriella rättigheter 1 Pag Övrigt eget k 3 545 972:09 718912,9 mmateri i : .219,— äkensk; iod Itat 8.278.334,1 111. Övriga utgifter med lång verkningstid 1.084 685,— = 221.854.009,— Räkenskapsperiadens result Övriga långfristiga placeringar 16.982.444,39 1.113.805, —
Värderingsposter
Ansvar för pensionsförpliktelser
Pensionsstiftelsernas ansvarighetsunderskott
Ställda panter …….
Inteckningar till säkert
Ansvarsförbindelser . varav solidariska .
Växelförbindelser . .
RESULTATRÄKNING 31. 12. 197 537.487.854,23 Avskrivninga 477.352.833,1 14.912.800, — 13.999.769,3 6.480.000, — 93.089.599.01 42,709.975,95 32,269.441,23 47.294.693,2 477.352.833,44