Bristfällig information ger låg nyttjandegrad
av Christian Schönberg Forum 1990-19-20, sida 13, 13.12.1990
gor som rör båtelektronik och -robotik samt strömförsörjning. ute till havs. Målsättningen är att centret skall besitta kunskap av högsta möjliga standard för att kunna höja regionens datatekniska knowhosv och potential. Centrets totala kostnader under en treårsperiod är beräknade till 2 Mmk. Kostnader som borde täckas a projektintäkter samt bidrag från stiftelsen, Handels- och Industriministeriet, Teke samt Sitra.
Fråga! Testa! Kräv! Vi har allt du behöver, och litet därtill. För uppmaningen står utvecklingsdirektör Lars Johansson. dragare av teknologicentret Ketek i Karleby.
Verksamheten som inleddes försiktigt år 1987 med 2 anställda sysselsätter i dag 10 personer och snurrar en årsomsättning på 2 Mmk. Företagets verksamhet är inriktad på att stöda regionens företagare och sammanslutningar i frågor som rör -produktionsautomation. -tillämpning av datateknik samt -plastteknologi.
Bakom projektet stär staden, ortens tekniska läroverk, yrkesläroverk. handelsläroverk samt yrkeskurscentral. Basen fö centrets verksamhet utgörs av läroinrättningarnas laboratorier, en Prime centraldator, en Prosco processforskningsdator. fem ADB/PC- samt två CAD-klassrum.
I bottenplanet finns en 700 m2 stor skolnings- och serviceverkstad med nödig maskinutrustning, svarvar, svetsar, Svetsrobotar etc, alla anslutna till centrets datasystem.
Lars Johansson beklagar sig över att tröskeln att anlita centrets möjligheter tycks vara för hög. Del finns av allt att döma någon form av blygsel eller oro för att yppa eller diskutera sina egna ideer och företagsplaner med ”utomstäende”. De flesta nya kunder kommer via personliga bekanta med erfarenhet av centrets verksamhet.
Trots att allt informationsmaterial angående centrets verksamhet är enspråkigt finskt, försäkrar man att information och undervisning vid behov kan ges även på svenska. Vilket ju borde vara en naturlig sak när man rör sig inom det rätt så svenskspråkiga Österbotten.
Nio kommuner diskuterar långt gående samarbete med Ketek, vars verksumhetsstrategi gär ut på en flexibilitet i riktning mot marknadens konkreta behov. LJ
Lars Johansson busar för utvecklingsverksamheten hos Ketek i Karleby.
Bristfällig information ger låg nyttjaäandegrad
Text: Christian Schönber ärheten till kunskapscentra är av N törsta betydelse för utvecklandet v företagsverksamheten på regional nivä. Däremot är steget ännu längt till fullt utnyttjande av centrens tjänster. Det är främst ovetskapen om centrens existens, kombinerat med cen alltför hög ingångströskel som gör alt småföretagarna lyser med sin frånvaro. ”Rykten på stan” i kombination med bekantas personliga erfarenheter har hittills varit den bästa reklamen.
Undersökning bekräftar
En färsk enkätundersökning om hur utvecklandet av företagstjänsterna, i den del av Mellersta Österbotten som hör till Vasa län, borde utvecklas har utförts vid ChydeKntus-institutet. Undersökningen bekräftar den allmänna uppfattningen, att behovet av kunskapscentra finns. men att det ännu brister närmast i fråga om information. för all förefintliga tjänster skall kunna identifieras.
Vid undersökningen har man tagit i beaktande synpunkter både från de som anlitar företagstjänster och de som erbjuder denna typ av service. Sammanlagt 19 kommuner. 123 företagare och 72 av de som ljer företagstjänster berördes av undersökningen, vilket ger en acceptabel tyngd ät slutresultatet. Resultatet visar alt Ö det är mestadels små företag som er FÖRUN, 19-20/199 bjuder kunskapssservice, närmast i frågor om grundandet av företag samt redovisningsuppdrag. 0 koncentrationen av dessa företag finns i trakten kring Karleby och Jakobstad. Ö uppdragen kommer från företagare inom den egna kommunens gränser. Ö kunskapscentra med ett bredare tjänstcutbud får ca 40 procent av sina uppdrag utanför Mellersta Österbotten. Ö mera specialiserade företag anser ctableringsorten samt bristande samarbete med företag i samma bransch höra till verksamhetens svagare sidor. Ö på minussidan noteras långa geografisa avstånd till högskolorna i huvudstaden, däliga utbildningsmöjligher, svårighet att anlita expertis och den svaga tillgången på utbildad arbetskraft. € plussidan visar på fina möjligheter att omma över verksamhetslokaliteter, goda telekommunikationsförbindelser, tvåspråkigheten och naturförhållandena i området. & redovisningstjänster anskaffas huvudsakhigen inom den egna regionen medan t ex utbildnings- och ADB- tjänster till över 50) procent köps från huvudstadsregionen. Under de närmaste fem ären bedöms överlag behovet av utomstående expertis växa inom marknadsföring, reklam, utning, ADB samt beskattningsrådgiv d. De nuvarande företagsservice- och ex pertorganisationerna har sina svaga sidor. anser man bland de som anlitar tjänsterna. Främst handlar det om brister i fråga o informeringen, ltjänslernas mängsidighet, oförmågan att förstå företagens proble och tjänsternas pris/kvalitetsförhällande. Som starka sidor upplevs tjänsternas läge och anträffbarhet, personalens tjänstvillighet och sakkunskap samt tjänsternas tillförlitlighet.
Detta slår forskarna bakom undersökningen, soc mag Markku Hakuli och ekon stud Heli Pövhönen, fast.
Öka informationen
För att kunna utveckla företagstjänsterna bör informationen utökas och nuvarande tjänster ytterligare förbättras. Vidare anser forskarna att företagarna i högre grad borde få hjälp med att utveckla företagens resurspotential, som komplement till den starka inriktningen på de lagstadgade och dagliga rutinuppgifterna.
Ett koordinerat och organiserat samarbete över kommungränserna anser man utgöra en förutsättning för aut företagstjänsterna skall kunna utvecklas och bli månagsidigare.
Medicinen är: -koncentrerad rådgivning, företagsvis, - ökad utbildning så att företagarna bättre skall kunna identifiera problemställningarna, samt -ökat och koordinerat samarbete mellan alla involverade parter. L 13