Brittisk idébank utnyttjas av hela världen

av J J Lehtovaara Forum 1975-19, sida 11-12, 26.11.1975

Taggar: Teman: uppfinningar

FORUM 19 : 7 9 Amerikanska industrijätten ITT (med en omsättning på 2 485 miljoner pund i Europa) sysselsätter över 900 personer på sitt forskningslaboratorium i Storbritannien.

9 Kodak öppnade i höstas en forskningscentral i England till en investeringskostnad om 1,5 miljoner pund och själva forskningsbudgeten går löst på 2—3 miljoner pund.

9 Chryslers nya bilmodell Alpine som tillverkas i Frankrike är huvudsakligen konstruerad i England.

e Säger det här någonting om brittisk innovationsförmåga? Brittiska uppfinningar utnyttjas världen över, men har britterna alltid själva kunnat dra ekonomisk nytta av dem?

Li

Brittisk idébank utnyttja av hela världen

Typexempe 3

Den sk luftkuddeprincipen (Hovercraft) uppfanns i Storbritannien av Christopher Cockerell, men det dröjde inte länge förrän USA, Kanada och Japan presenterade egna versioner baserade på den brittiska uppfinningen.

-— Den brittiska uppfinningsrikedomen började blomma i mitten av 1700-talet och fortsatte att blomstra kraftigt i över 200 år. Förteckningen över brittiska och skotska uppfinningar som drev fram en industriell utveckling är nästan ändlös: spinnmaskinen, vävmaskinen, ångmaskinen, ångloket, Portland cement, gummihjulet, kylskåpet, ståltillverkningen osv.

Mot slutet av förra århundradet gled den industriella dominansen alltmer i riktning mot Förenta staterna. Till detta bidrog såväl amerikanernas större intresse för tillverkningsteknik som deras mera marknadsinriktade inställning till produktutveckling. I oräkneliga fall har idéer som ursprungligen utvecklats i Storbritannien förverkligats på annat håll, Den ekonomiska nyttan har tillfallit andra, medan de brittiska uppfinnarna och den brittiska industrin inte fått någonsomhelst ersättning.

Som exempel nämns i England ofta den berömda fysikern M Faradays forskningar rörande det optiska glaset under förra århundradet. Den brittiska industrin var helt likgiltig i motsats till den tyska som visade det största intresse för Faradays rön. Det ligger kanske något i påståendet att den världsberömda tyska optiska industrin tillkom tack vare Faradays forskningar och framsynta tyska industriledare. Ett annat exempe är professor F S Kippings undersökVänd 12

FORUM 19 + 75

Ar nihgar av silikoner i början av seklet. Trots att han publicerade över femtio vetenskapliga artiklar i ämnet, väckte de ingen uppmärksamhet i brittiska industrikretsar. Till all lycka ledde hans forskningar till fortsatta undersökningar i Förenta staterna och även till industriell tillämpning. Bland de stora uppfinningarna kan vidare nämnas professor A Flemings upptäckt av penicillinet år 1928. Innan man nådde fram till praktiska resultat krävdes det dock ett intensivt forskningsarbete under sju års tid av en australisk-tysk forskargrupp. Den brittiska industrins misstro och regeringens tveksamhet under andra världskriget gjorde att det teknologiska utvecklingsarbetet kom att utföras i Förenta staterna, Och till råga på allt måste britterna sedan till ett högt pris köpa tillverkningslicensen tillbaka till Storbritannien!

Det är ganska lätt att fortsätta förteckningen över sådana brittiska uppfinningar, som det egna landets industri ställt sig tveksamt till så länge, att utvecklingsinitiativet och därmed också den ekonomiska nyttan övergått till annat land, främst Förenta staterna. Där kan nämnas bla gasturbinen, jetpassagerarplan, kolfibrer, principen för den framhjulsdrivna personbilen (Minin), utvecklingen av High Temperature-atomreaktorn, luftkuddeprincipen (Hovercraft) m m. .

Jag skall behandla den sistnämnda uppfinningen en aning mera detaljerat, eftersom den är ett exempel såväl på en endast delvis tillgodogjord uppfinning och samtidigt bidrog till uppkomsten av ett speciellt organ, NRDC, för att förhindra att den ekonomiska nyttan faller i händerna på andra, så som det gic med Sir Alexander Flemings penicillin. NRDC är en förkortning av National Research Development «Corporation som grundades år 1948. Organisationens verksamhet påminner en hel del om SITRAs. NRDGCs inställning till att stöda uppfinningar är dock mera ”kommersiellt”, då bolagets strävan är att få vinst på sina investeringar. NRDCs inkomster på royältyn har verkligen varit så stora att man kunnat betala tillbaka till staten det grundkapital som ursprungligen gavs endast som lån. Äntligen har brittiska uppfinningar börjat tjäna in den utländska valuta som landet så desperat behöver. Kanske läget ändå inte är så ljust: fortfarande tvekar man när det gäller att realisera nya uppfinningar och utveckla marknadsdugliga produkter. I robotteknologins ledaride land, Japan, erkänner man oförbehållsamt att den teoretiska kunskapen till en mycket stor del har hämtats från Störbritannien. Men den brittiska industrin har endast mycket långsamt tagit i bruk dessa nya maskiner. Av hundra tillverkade robotar stannar endast en femtedel inom landet. Något under tjugo procent av NRDCs licensinnehavare är utländska bolag, Speciellt amerikanska företag har visat intresse för NRDCs verksamhet. Av bolagets totala inkomster kommer, ca 70 procent från utlandet! NRDC har naturligtvis inte ensamrätt på försäljning av brittisk know-how och amerikanerna är inte de enda som har ”upptäckt” Storbritannien Enligt en japansk statistik för två år sedan låg Storbritannien på tredje plats efter Förenta Staterna och Västtyskland som japansk know-how-källa.

Trots betydande licensförsäljningar är man inte nöjd med läget. Jag ska so exempel ta den tidigare nämnda luftkuddeprincipen. Först efter långvariga försök fick Hovercrafts uppfinnare, elektronikingenjören Christopher Cockerell (numera Sir Christopher) NRDCs stöd för sin uppfinning sedan han förgäves försökt intressera brittiska företag för sin idé. .

Ett antal luftkuddefarkoster har byggts, men i huvudsak har de kommit till användning inom marinen. Samtidigt har flera länder bla USA, Kanada och Japan utvecklat egna versioner och man kan inte mera säga att Storbritannien är ledande på området. Uppfinnaren har inte heller fått ersättning för de medel som han satte ner på att utveckla projektet.

Luftkuddeprincipen har senare fått ett flertal tillämpningar bla när det gäller att flytta tungt gods såsom oljecisterner och stålplåtskonstruktioner. De mest lyckade kommersiella lösningarna i sistnämnda hänseende har gjorts av amerikaner och fransmän. Helt nyligen lade man i Storbritannien ned ett projekt som gick ut på att utveckla ett luftkuddetåg, och risken finns nu för att både luftkuddepricipen och den elektromagnetiska lyftprincipen finner praktisk tilllämpning i utlandet.

Brittisk uppfinningsrikedom utnyttjas av utländska bolag inte bara så att man direkt kopierar brittiska idéer. Många storbolag har förlagt stora forskningslaboratorier till Storbritannien. Bland dessa kan nämnas Philips forskningscentrum och den schweiziska F Hoffman—La Roche-gruppen. En annan möjlighet att dra nytta av britternas begåvning är att mot ersättning låta utföra forskningsprojekt i brittiska laboratorier. (J I Lehtovaara)

Finlands betalningsbalansproblem visar bla att vår industri inte har förmått utveckla förädlingsgraden i tillräckligt hög grad. Vi måste utveckla nya och bättre produkter än konkurrenterna och framför allt få fram mera utvecklade produktionsmetoder. Dethär kräver en god portion av fördomsfrihet, men samtidigt också en kritisk inställning till den grupp av mänskor som vågar kalla sig uppfinnare, En överdrivet kritisk inställning får emellertid inte leda till

Vad kan vi lära av britterna ett sådant utvecklingsförlopp som man i Storbritannien spikade med orden: IT’S NOT POSSIBLE -— IT’S NOT SIGNIFICANT — IT’S NOT NEW. Först tror man inte på att uppfinningen kan omsättas i praktiken — och när det väl har bevisats att den kan förverkligas, så påstår man att den inte har någon betydelse — och när den redan finns i produktion och har blivit en ekonomisk framgång, så säger man att den inte är ny.

När Finlands industri bygger up en idébank så borde man fördomsfritt sikta på och sporra inhemska uppfinningar. Men man skall också ha ögonen öppna för att ett gott förhållande till brittisk industri, brittiska forskningslaboratorier, universitet och sådana organisationer som NRDC kan få till stånd ett utbyte av kunskaper och idéer som främjar båda ländernas forsknings- och utvecklingsarbete.

(I I Lehtovaara)