Bygger och bevarar
av Christer Ekebom Forum 1984-02, sida 17-19, 01.02.1984
Taggar: Orter: Pojo Teman: ekonomi
2/84 F RUN
Av CHRISTER EKEBOM
EH Pojo kommuns ansträngningar att erhålla nya arbetsplatser till kommunen har nu pågått i ungefär två år. Och resultaten då? Under de två år som gått har man lyckats skaffa fram ungefär två hundra nya arbetsplatser, vilket enligt komrmundirektör Karl Erik Lindqvist är helt överensstämmande med de ursprungliga pla Pojo kommun:
BEVARAR GAMMALT MEN FÖRNYAR ÄNDÅ!
I föregående nummer berättade vi om vad Pojo kommun har gjort för att ersätta de arbetsplatser som försvunnit från kommunen på grund av rationalisering, modernisering och omstrukturering av industrin på orten. Denna gång är det dags att granska de resultat man hittills uppnått och också ta reda på vad en del företagare på orten har att säga om kommunens verksamhet.
nerna, Man beslöt ju att anskaffa ett lika stort antal arbetsplatser som gick förlorat i samband med saneringsåtgärderna.
Att man lyckats skaffa fram två hundra arbetsplatser under de gångna två åren verkar säkert bra, men sanningen är kanske lite bistrare: de första två hundra platserna är de som är enklast att åstadkom ma, det blir värre efterhand som kvoten fylis ut och därmed är det inte alls sagt att man lyckas i sina föresatser också om det hittills uppnådda resultatet otvivelaktigt inger en viss optimism. Karl Erik Lindqvist är realist: det nu uppnådda resultatet är bara en början, men vägen till ett till fredsställande slutresultat är fortfarande lång och säkert också besvärlig. »
Bare
DIESEL SERIES
Nya Volvo Penta 2000seriens dieslar har kommit; 2-cylindriga 2002-motorn och 3-cylindriga 2003motorn. Kännetecknen för dem båda är den behändiga storleken, lätta vikten och styrkan. VOLVO PENTA 2002, effekt 13 kW/1B hk VOLVO PENTA 2003, effekt 20,5 kW/28 hk
Volvo Penta 2000seriens dieselmotorer har el- och handstart som standard. Alla servicepunkter är koncenmrerade till motorns framkant där det finns möjlighet att ta ut full motoreftekt för fänspump, kylkompressor eller extra generator.
Ett marint 12 V elsystem och en växelströmsgeneratar på 50 A sötjer för fullständig laddningskapacitet.
BATMOTORERNAS 2000-TAL HAR KÖRT IGÅNG.
- Tack vare direkt inspruta Ning är motorerna lätt3 startade och ekonomiska. Nya 2000-seriens Penta dieslar erbjuder flera monsteringsmöjligheter och kan sålunda placeras behändigt samt också monteras enligt de krav båtens innermått ställer. . — De nya Volvo Penta 2000-seriens motorer är j avsedda för marint bruk. Därför representerar de en ypperlig kombination av komfort, säkerhet och tillförlitlighet, De lämnar Dig inte i nöd och servicen fungerar.
VOLVO PENTA
Importör: Oy Volvo-Auto Ab, Edesvägen 1, 01610 Vanda 61.
F RUN 2/84 2/84 F RUN
Karl Erik Lindqvist (till vänster) och Anders Björklöf, två nyckelfigurer i Pojo, utanför kommunhusets huvudingång.
Idér i bakfickan
Pojo har ännu idéer i bakfickan. En sådan är det nyligen grundade Pojo bruksindustri Ab, en affär som har väckt en hel del uppseende också utanför kommunens gränser. Detta projekt är egentligen resultatet av ett långt samarbete mellan Pojo kommun och Oy Fiskars Ab vilket utmynnade i att Fiskars sålde en stor del av de markområden och en del av de fastigheter man ägde åt Pojo som i sin tur har åtagit sig att rusta upp fastigheterna och därmed göra det möjligt att använda dem också i fortsättningen. Oy Fiskars Ab frigjorde på detta sätt en del kapital som man lovat placera i ortens industri så att de arbetsplatser som finns kvar ska kunna bibehållas och möjligen utökas med nya.
Pojo bruksindustri Ab kommer att kosta kommunen nära 200 miljoner mark, så någon billig affär är det inte frågan om. Projektet har emellertid också ett vidare syftemål än bibehållandet av arbetsplatser, nämligen att bevara en tämligen unik gammal bruksmiljö. Fiskarsbolaget skulle inte ha haft realistiska möjligheter att i dagens läge satsa de pengar som hade varit nödvändiga för att totalrenovera fastigheterna och därmed göra dem brukbara igen. Många bostäder i bland annat Fiskars har redan en längre tid stått tomma eftersom de varit i ett obeboeligt skick. Nu då kommunen övertagit dem har man möjlighet att renovera dem och igen ta dem i användning som bostäder. Samma sak gäller för övrigt också för industrifastigheterna. Kommunen utför nu de behövliga renoveringarna och Fiskarsbolaget modernisera 1 själva maskinparken och tryggar därmed en fortsatt verksamhet vid enheterna.
Pojo bruksindustri Ab är ett projekt som är långt ifrån slutfört. Det som hittills har hänt är bara en början. Man vet faktiskt ännu inte exakt hur det hela ser ut den dag allting är färdigt. Statens andel är ännu delvis öppen också om statsmakten i princip nog är villig att ställa upp. Bruksindustri-historien är ett långtidsföretag som sträcker sig över perioder som säkert kan mätas i tiotals år. Därför är det också idag omöjligt att säga exakt vad kalaset slutligen kommer att kosta eller hurudant slutresultatet sist och slutligen kommer att bli.
Lyckad satsning
Industribyn har visat sig vara en lyckad satsning, vilket redan nämndes i den förra delen av reportaget. Idag har industribyn tio halla i vilka olika småföretag verkar. Dessa företag sysselsätter mellan fem och tjugo arbetstagare per styck.
Lito-Marin är det äldsta företaget i industribyn. Man fyllde faktiskt tio år i slutet av år 1983. Lito-Marin har ett tjugotal anställda och man tillverkar segelbåtar i plast. Största delen av dessa båtar går på export, vilket förefaller tämligen naturligt med tanke på att den största modellen kostar omkring 650 000 mark. Tor-Björn Lindberg, företagets ägare och verkställande direktör, är helt tillfredsställd med sitt förhållande till kommunen. Han anser att han har erhållit all den hjälp och allt det stöd som han rimligtvis har kunnat begära.
Tomtmarken har han fått köpa för en moderat köpeskilling och resten har också ordnat sig till full belåtenhet. Lindberg berättar att kommundirektören genast beredvilligt ställde upp då Lindberg för tio år sedan vandrade upp till kommunens kansli nya arbetsplatser. Ovako bidrar till ökningoch framlade sina planer på ett eget före- en av arbetsplatser i den mån detta låter tag. sig göras inom ramen för den egna verksamheten. Man blandar sig inte heller i kommunens angelägenheter på något sätt. Samarbetet med kommunen fungerar bra, men en gammal industri klarar sig själv utan att något speciellt samarbetet behöver upprätthållas.
Industrin är en enhet och kommunen en annan i vårt samhällsmaskineri. Industrin har till uppgift att producera och ge arbete, kommunen har å sin sida till uppgift att göra det möjligt för industrin att verka på orten. Och den sidan av saken har Pojo skött bra, anser man på Ovako.
Ovako är en part i det stora bruksindustri-projektet genom att man överlåter åt kommunen en del av de bostäder och andra fastigheter man äger på orten. En del av bostäderna har Ovako redan renoverat och de är idag bebodda, vilket betyder att kommunens insats blir en aning lättare.
äldsta industriföretag. Man har varit och är fortfarande nöjd med orten, men Kaj Fagerholm anser inte att Ovako har någon orsak att delta i den verksamhet som kommunen bedriver i avsikt att skaffa fram
Lockande erbjudande
Ett annat företag i industribyn är Economic-kaluste som tillverkar kontorsmöbler och inredningsartiklar. Företaget har ursprungligen utgått från Helkama i Hangö och man har fortfarande en del av tillverkningen förlagd till Hangö. I Pojo har man verkat ett par år ungefär. Orsaken till att man flyttade till Pojo var att kommunen kunde erbjuda förmånlig tomtmark och dessutom tillgänglig arbetskraft. Det andra alternativet hade varit att utvidga i Hangö. Matti Nyman, företagets ägare och VD anser att kommunen nog varit tillmötesgående, Vissa småsaker är han en aning irriterad på, säger han, men det har ingenting med själva etableringen att skaffa. ”Ingen är väl felfri i alla avseenden". Economic-kaluste kan också räknas till exportindustrin i Pojo då en stor del av fir- Fl mans produkter söker sig ut över vårt lands gränser.
tade från huvudstaden
Textilföretaget Rissanen Oy hör också
Inte roligt
Ovako Öy är en gammal och känd industri i Pojo. Ovako är som känt en typisk representant för den tunga metallindustrin. Just Ovako hörde till de industrier som fick motta en hel del besk kritik i samband med den omtalade saneringen. Kaj Fagerholm, platschef vid Ovakos valsverk i Aminnefors berättar att det nog sved i skinnet hos alla berörda då den stora ”utrensningen” satte igång, men det var nödvändigt. En industri som har för avsikt att arbeta under sunda företagsekonomiska förutsättningar blir tvunget att sanera om lönsamheten sjunker under det acceptabla. Så skedde i Åminnefors, Det gick naturligtvis rykten om att hela verksamheten skulle upphöra på orten, men dessa rykten avvisar Kaj Fagerholm bestämt: de satsningar som gjorts för att modernisera valsverket skulle knappast ha blivit gjorda om företagets ledning hade haft för avsikt att inom en överskådlig framtid upphöra med verksamheten.
Den dagen Ovako blev tvungen att säga upp en del av sina anställda kändes mycket tung också för företagsledningen. En uppsägning är alltid en tråkig sak som drabbar den uppsagda mycket hårt och en sådan åtgärd vidtar man inte förrän det är absolut nödvändigt framhåller Kaj Fagerholm. Ovako Oy hör till Pojo kommun till dem som blivit ”hitlurade” av kommundirektören. Direktör Erkki Rissanen berättar skämtsamt hur det hela gick till: ”Vi gjorde en undersökning i en del västnyländska kommuner beträffande möjligheterna att etablera oss i trakten, men av någon anledning hörde inte Pojo till de kommuner som var föremål för vårt intresse. Det här fick tydligen Lindqvist nys om och han tog kontakt med oss och berättade att det var dags att sluta upp med alla undersökningar. Pojo var det enda vettiga alternativet, sade han och så blev det!” Detta hände för över tio år sedan, alltså redan innan det stora bortfallet av arbetskraft satte in, Direktör Rissanen är övertygad om att Pojo var det rätta valet eftersom han har erfarenhet av vilken inställningen till företag är i andra kommuner i landsändan.
Framåtandan smittar av sig
Pojo kommun har, kan det kanske tyckas, prisats otillbörligt i detta reportage. Man frågar sig i så fall varför? Det märkliga är nämligen att de allra flesta företagare man talar med i Pojo är väldigt entusiastiskt inställda till kommunen. Vilket å andra sidan inte betyder någonting annat än att kommunen faktiskt lyckats i sina föresatser att åstadkomma en företagarvänlig miljö. Så är det ju också en fråga om värderingar
SUOMEN KARBONAATTI OY har påbörjat sin verksamhet i Villmanstrand. Företaget tillver kar inhemsk HYDROCARB-slurry på samma sätt som OY FÖRBY AB.
På återseende, Aimo Ekblom
SUOMEN KARBONAATTI O tel. 924-824 481, telex 6813 KFAB
OY FÖRBY tel. 953-510 310, telex 58216 PKL och jämförelser: vad fordrar man? Vad jämför man med? Eftersom en del av de nya företagarna har flyttat in från andra orter får man väl ta för givet att de har gjort en jämförelse mellan Pojo och sin forna hemkommun. Vad Pojoborna själva anbelangar får man väl skriva en del av entusiasmen på ”knutpatriotismens” konto. Det är emellertid alldeles tydligt att det i Pojo råder ett ovanligt gott företagsklimat och en sund inställning till nyinflyttade. Om man ser på representationen i exempelvis kommunfullmäktige kan man säga att en invånare nog bör vara etablerad Pojobo innan han eller hon har någon reell chans att komma in i kommunens beslutande organ. Den gamla industritraditionen i kommunen spelar säkert en viktig roll i sammanhanget. Kommunen har inte behövt något ”nytt blod” i fullmäktige, det gamla har varit tillräckligt bra.
Pojo kommun har satsat friskt och en del har man redan vunnit, men långt ifrån allt. Ett hårt och långt arbete återstår ännu, ett arbete som kanske aldrig tar slut, för man är ju hela tiden tvungen att anpassa sig till nya förhållanden för att inte förlora greppet om utvecklingen och därmed så småningom igen vara tillbaka i en kris. Eller som kommundirektör Lindqvist uttryckte saken: ”Vi ska bygga upp en ny struktur som ska göra det möjligt för oss att igen leva vidare 350 år”
Gemensam försäljning: OY FÖRBY AB N. Hesperiagatan 7, OO260 Helsingfors 26 tel. 90-441778, telex 125271 FÖRB 19