Byggnadsingenjörens roll i det offentliga byggandet

Taggar: Orter: Dipoli Teman: byggande

Byggnadsingenjörens roll i det offentliga byggandet

Martti Niskala viljo A. Ahtee

T. Mäkinen

Asko Oinas

Forum 8/71

Byggnadsingenjörens roll i det offentliga byggandet diskuterades nyligen i Dipoli. Panelen bestod av byggnadsingenjörer från olika områden inom det offentliga byggandet: generaldirektör Martti Niskala, dipling. Viljo A. A htee, dipling. T. Mäkinen, dipling. Simo Schultz, dipling. Risto R uso, byggnadsrådet E. Kinnunen, generaldirektör Simo Jaatinen, tekniic. Martti V. Hils ka, och dipl.ing. Herbert R ö m e r. Forum återger här några punkter i d olika anförandena. Vänd!

Risto Ruso

Generaldirektör Martti Niskala — Schematiskt kan man nämna några av de viktigaste utmaningarna för byggnadsbranschen och speciellt byggnadsingenjörerna under 70-talet. Kännetecknande för vårt samhälle är urbaniseringen och motoriseringen. Över hälften av vårt lands befolkning bor redan nu i städer och köpingar. Flyttningen från glesbygden till tätorterna fortsätter. Biltätheten växer kraftigt. Vi måste nu planera våra tätorter på nytt. Då jag konstaterar att det inte finns en enda färdig riksplan, ingen färdig regionplan, ej heller många färdiga generalplaner för städer, köpingar eller landskommuner kan man förstå att det finns arbete för samhällsplanerare.

De växande samhällena kräver allt flera offentliga byggnader för staten, kommunerna och församlingarna. Nya arbetsplatser kräver bostäder, som byggs med hjälp av områdesbyggande och elementteknik. Allt detta ställer allt högre krav på byggnadsingenjörerna.

Dipling. Simo Schultz — Ått bygga industrier anses inte formellt höra till sektorn för offentligt byggande. Industriinrättningar byggs inte med allmänna medel — men idag då »engagemang» är en modesak är byggandet inom industrin ofta mera känt än byggandet inom mången annan bransch, Knappast någon av oss kan påstå att Nestes planer på ett oljeraffineri i Tvärminne, Outokumpus stålfabrik, Saab-Valmets bilfabrik och Lovisa atomkraftverk är obekanta. Men få känner till motsvarande uppgifter om det offentliga byggandet.

— Industrins inverkan på regionplaneringen är kännbar, vilket gör att byggnadsingenjörer som är anställda inom industrin måste för sin del även ansvara för de indirekta följder ett industribygge för med sig.

Dipl.ing. Risto Ruso — Byggnadsstyrelsens huvudsakliga uppgift är att sköta om statens byggnadsprojekt och om sådana byggnader vars re E; Kinnune parationer eller disponentverksamhet anförtrotts byggnadsstyrelsen, Dessutom ansvarar den för fastighetsfrågorna vid sådana jordområden som är reserverade för statlig husbyggnadsverksamhet.

— Byggnadsstyrelsen är ett kollegialt centralt ämbetsverk som indelas i fyra avdelningar: Projekterings-, byggnads-, administrativ och fastighetsavdelning. Vid sidan om den normala verksamheten har man inom byggnadsstyrelsen hela tiden strävat efter att göra olika utredningsarbeten och utveckla byggnadsverksamheten och skola goda byggnadsingenjörer i husbyggnadsbranschen. Goda kontakter med Tekniska högskolan och Statens tekniska forskningsanstalt har resulterat i att en ansenlig mängd diplomarbeten har gjorts inom byggnadsstyrelsens verksamhetsfält. Låt oss inte heller glömma bort fortsättningsstudierna.

Tekn-lic. Martti V. Hilska — Byggnadsingenjörens uppgifter inom det offentliga byggandet kan indelas i fem grupper 1) I anskaffnings- och förplaneringsskedet är byggnadsingenjörernas andel tillsvidare otillräcklig.

2. I byggnadsskedet kontrollerar ingenjören planeringen, väljer material, sköter ekonomiska ärenden och kontrollerar byggnadsarbetet.

3. De flesta högskoleingenjörerna har sökt sig till planeringsuppgifterna. Inom det offentliga byggandet sköter de privata konsulterna huvudsakligen planeringen.

4. Även byggnadsarbetena sköts av privata entreprenörer i vars tjänst byggnadsingenjörerna i detta fall är.

5. Användning av byggnaderna kommer även att kräva ingenjörsarbetskraft, speciellt VVS- och elektroingenjörer. Detta behov har beaktats i byggnadsstyrelsens nya organisationsplan. — Åv de många uppgifterna är anskaffning och förplanering idag de mest krävande men sämst skötta.

Dipl.ing. Viljo A. Ahtee — Inom bostadsproduktionen var 1960-talet områdesbyggandets och den industriella bostadsproduktionens början. Det be Forum 8/71

Simo Jaatinen Martti V. Hilsk tydde en stor förändring för hela sektorns organisering, både vad administration, planering och verkställande av byggandet angår. I avtalen om områdesbyggandet slogs fast uppgifts- och ansvarsfördelningen mellan kommunen och byggherren. Grupparbetet ändrade planeringstekniken och arbetsfördelningen mellan byggnadsplatsen och fabriksarbetet har gjort att en stor del av arbetet görs i ändamålsenliga fabriksutrymmen.

— Samhällsplaneringen och det industriella byggandet kan idag lösa de flesta tekniska problemen. Under 70-talet är målsättningen ett bra tekniskt-ekonomiskt resultat som tar i beaktande att samhällen byggs för människor. Det behövs en bra ingenjörskår som kan se långt in i framtiden och som kan samarbeta med politiska beslutsfattare, andra yrkeskårer och det offentliga ordet och bilden.

Dipl.ing. Herbert Römer — Byggnadsingenjören kommer inom Statens järnvägar att erbjuda sina tjänster till kommunikationsprocessens hjälp och utveckling till det bättre. Till centralförvaltningens ledande planeringsbefattningar behövs sålunda erfarna och välskolade krafter. Dessa krafter utvecklas bäst när personer får erfarenhet i linjearbete under varierande förhållanden. Bästa resultat har uppnåtts med planerad omplacering av personal till sådana befattningar som passar dem bäst och genom systematisk skolning med beaktande av kommande uppdrag.

Byggnadsrådet E. Kinnunen — Då jag i denna panel representerar Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen är det med glädje jag konstaterar att vår organisation erbjuder byggnadsingenjören möjlighet att delta i teknikens utveckling och verkställande på ett mångfasetterat sätt inom olika branscher, i olika ledarskikt och på olika orter. Centralförvaltningen omfattar tre vägtekniska avdelningar, vägplanerings-, vägbyggnads- och broavdelningar samt dessutom organisations- och husbyggnadsbyråer. Dessutom finns det flygfälts- och vattenvägsavdelningar.

— Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhetsfält omfat Forum 8/7 5

Herbert Röme tar upprätthållandet av hela vårt 72 000 kilometer långa allmänna vägnät. Därtill övervakar man användningen av statsbidrag till 27 000 kilometer privata vägar och behandlar statsbidragsfrågorna för viktiga genomfartsvägar i städer och köpingar, kanaler och hamnar. Flygfälten får ej heller glömmas. Allt detta kräver en årsbudget på 800—900 miljoner mark.

— Vägingenjörerna är bekymrade över finansieringen av vägnätet. Trafiken ökar och>samhället förändras. Samhället måste i framtiden kunna erbjuda en tillfredsställande servicenivå.

Generaldir. Simo Jaatinen — Vattenstyrelsen är vårt nyaste centrala ämbetsverk som utför eller styr officiellt byggande. Inom vattenstyrelsens tretton distrikt sysselsätts 140 diplomingenjörer, de flesta av dem är byggnadsingenjörer.

Man håller på att avsluta arbetsuppgifter som hört till tidigare myndigheter inom vattenförvaltningen. Samtidigt förbereder man byggnadsuppgifter, vattenskyddsuppgifter och andra uppgifter som berör vattenvård. Närmast gäller det forskning, planering och övervakning. Vattenstyrelsens uppgift är att utreda hur våra vattendrag skall utvecklas och skötas så att de även i framtiden på bästa möjliga sätt motsvarar våra krav. Resultatet av byggnadsingenjörens arbete blir sålunda en ny lösning som främjar miljövården.

DipLing. T. Mäkinen — Offentligt byggande kan förstås på två sätt. I vidare bemärkelse hör hit allt sådant byggande som finansieras huvudsakligen med allmänna medel och som därför även borde kontrolleras av den offentliga makten. I snävare bemärkelse omfattar det statens-, kommunernas- och kyrkans byggnader samt även privata byggnader som skall uppföras med allmänna medel. År 1968 användes för offentligt byggande 5 200 miljoner mark, dvs 1100 mk per varje invånare i Finland. När denna andel i framtiden kommer att öka är det offentliga byggandet av stor betydelse för vår nationalekonomi och kräver av byggnadsingenjören kunskaper i ekonomi och samhällspolitik. Mi 9