Cafe Adlon — Nytt koncept för gammal guldkorg

av Ragnhild Artimo Forum 1986-16, sida 14, 23.10.1986

Taggar: Orter: Helsingfors Teman: företag

Gå

Caf dlon —

NYTT KONCEPT FÖR GAMMAL GULDKROG

Adlon, av många ansedd som den enda rätta ”finrestaurangen” i huvudstaden, har genomgått en spännande metamorfos, och ur askan — eller snarare byggdammet — uppstiger i dagarna en helt ny restaurangpersonlighet, Café Adlon. Med tonvikt på det första ordet. Och med en medvete kontinental identitet.

örebilden för nya Adlon, konceptmäsFör ligger så nära som i Malmö och heter Café Savoy. Mera kända förebilder är Café de la Paix och Café FOpera. Berättar Matti A Riksman, Adlons restaurangdirektör sedan juli. Svenska SSRS Hot ding AB (i Sverige ägare till nio hotell och restauranger, av vilka Alexandra torde vara ryktbarast) äger sedan juli 50 procent av Adlon, Kauppa Hallenberg en tredjedel och källarmästare Jalle Lundström en sjättedel. Inredningsarkitekt för förnyelsen är Bo Andersson. Och nu öppnar Café Adlon dörrarna för en ny och nyfiken — kontinental? — publik.

Mera ljus, mera grönt

Matti A Riksman kliver över packlådor, verktygsbackar och elektriska ledningar i vad som mycket snart skall vara Caté Adlons nya huvudsal. Borta är den röda plyschen, den mörka mattan. Det ska bli nya, lättare stolar, nya textiler — i blått, grönt, vitt, svart… Nya lättare bord. Och bardisk i både huvudsalen och Spegelsalen.

— Vi har gått fram med varsamhet och pietet, lugnar direktör Riksman. — Bardiskarna blir i samma marmorering som pelarna varit, och Leena Arkio vid Helsingfors stadsmuseum har på basen av gamla före 1 bilder gett råd vid färgvalet i salarna. De gamla dekorationerna finns kvar, och kompletteras nu med bl a levande palmer. Ett genomgående drag är att förnyade Adlon i caféversion är ljusare, lättare, luftigare.

Huvudsalen och Spegelsalen skall fungera som ett enda stort rum, inte som separata enheter som hittills. ÄNnu har man inte beslutit om Börsbarens nya koncept.

Nya inredningsdetaljer är också Moon Flower, en gigantisk belysningsanordning ovanför dansgolvet, och en markis ovanför huvudingången — “det är ju inte meningen att våra gäster skall bli våta då de stiger ur taxin”.

En stor del av kökstekniken förnyas — det betyder effektivare betjäning och nya möjligheter.

En plats att träffas på Café Adlon skall ha ett toppkök — som hittills, säger Riksman. Man ska kunna äta en representativ affärslunch — men också en trevlig lunch ”på egen bekostnad”. På kvällen serverar den nya restaurangen lyxiga supéer åt dem som så önskar — men också en matbit i moderatare prisklass.

— Men vi vill inte bara vara ett ställe för den som vill äta. Både på dagen och på kvällen är våra gäster lika välkomna på et | glas vin, en drink, kaffe och bakelser… V vill bli ett ställe att träffas på, en miljö att umgås i. En viktig princip är att inget bord på Café Adlon är avdelat uteslutande för matgäster!

Musik kommer att finnas hela tiden — mest mekanisk musik. Men Riksman berättar att det är meningen att under weekendluncher ha en pianist. Dansmusiken på kvällarna är i alla händelser ”burkmat”.

— Vi riktar in oss på en ung publik — men inte den allra yngsta— som söker ett alternativ till alla gamla, till tröttsamhet välkända restaurangkoncept, och som sätter värde på att ha många möjligheter att välja på som gäster — inte bara en modell. Jag vill gärna tillägga att ”ung” inte bara är en fråga om levnadsår.

Vad har ansiktslyftningen kostat? Det vill Riksman inte tala om — “men en del pengar”, säger han obestämt. Det är en investering — på litet längre sikt.

— Vi har satt oss ner och tänkt igenom dethär grundligt, och det nya konceptet är planerat att fungera också på litet längre sikt, inte bara en säsong eller två. Kontinuitet är vad vi riktar in oss på.

Det rimmar ju fint med Adlons hävdvunna image.

Ragnhild Artimo 18/1986 FRUN,