CCM Instruments, åländsk high-tech
av Edvard Johansson Forum 1995-08-09, sida 15-16, 08.06.1995
Tove Manselin kontrollerar keramiska givarelement hos CMM Instruments.
CCM Instruments [0 a
Edvard Johansso ändsk high-tech
CCM Instruments Ab, vilket står för Ceramic Capacitance Manometers, är ett av få high-tech bolag som finns på Aland och man tillverkar sofistikerade vakuumgivare för halvledarindustrin och andra högteknologiska användningsändamål. Nästan hela tillverkningen går på export. CMM:s största kund finns i Japan — men också försäljningen till Europa är viktig.
apacitansmanometern, som ä den produkt som CCM Instru ments tillverkar, baserar sig på en teknologi som företaget själv tagit fram. Mätelementet i givaren är framställt av keramik till skillnad från de flesta konkurrenter som tillverkar sina mätelement av metall. Företagets VD Heikki Kellomäki räknar med att företagets nuvarande omsättning på 5 miljoner mark skall flerdubblas inom några år.
CCM grundades 1975 under namnet Hydrolab av de båda uppfinnarna Ray Olsson och Per Björkman. Det var dock först 1985 som CCM Instruments “tog sin nuvarande skepnad” i och med att man inledde ett utvecklingsprojekt med syfte att börja framställa keramiska givare för lågtrycksområdet.
— Jag och Per jobbade vid den tiden i Stockholm med kemiska processer i vakuum och vi märkte att vi var i behov av sofistikerade tryckmätare. Vi kom på att vi kunde använda vårt gamla bolag på Åland för den här idén, berättar Ray Olsson.
Forum nr 8-9/95
Projektet finansierades till en början med egna medel och bidrag från Ålands landskapsstyrelse. Leveranser i mindre omfattning till pilotkunder inleddes 1987. 1991 inleddes ett marknadsföringssamarbete med det stora japanska
Enligt VD Heikki Kellomäki är de bara en sak s ‘oblematisk på Aland än i “riket”: tillgången på riskkapital och offentliga stödformer är en bristvara.
vakuumföretaget ULVAC. Det är dock egentligen först 1993 som CCMInstruments förändrats från att ha varit ett utvecklingsprojekt till att bli ett riktigt företag. Då hade produktlinjen utvecklats tillräckligt mycket och försäljningen tagit fart på allvar.
— Verksamheten har varit kraftigt förlustbringande under företagets historia hittills berättar YD Kellomäki. Del är egentligen först under det här räkenskapsåret. som slutar 30.6.1995, som vi når ett nollresultat. Vår försäljning har ökat kraftigt samtidigt som vi lyckats få ner våra höga materialkostnader genom att skaffa en del nya underleverantörer. Jag uppskattar alt vi kommer att nå en försäljning på minst 5,5 miljoner mark under nästa räkenskapsperiod och eftersom vi redan har uppnått vår break-even ser nästa år bra ut.
Kapacitansmanometrar är CCM:s konkurrensfördel
CCM:s produkt hör till de vakuumgivare som på fackspråk kallas för kapacilansmanometrar. Denna typ av givare har bättre upplösning och högre stabilitet än andra typer av givare, t.ex. piranigivare och piezoresistiva givare som också används inom samma tryckområde men i mindre krävande tilllämpningar. En kapacitansmanometer har ett tunt membran vilket på den ena sidan har ett referenstryck i ultrahögvakuum och på den andra sidan det tryck som skall mätas. Tryckskillnaden böjer membranet och denna böjning mäts kapacitivt och förändras elektroniskt till en utgångssignal.
Dessa avancerade mätinstrument används när det är viktigt att tryck mäts ytterst noggrant i olika vakuumprocesser, t.ex. plasmaetsning, vakuumdestillering, sputtring och andra ytbeläggningsprocesser. Sådana processer sysslar man främst med inom halvledarindustrin. Andra användningsområden där dylika processer används är även ytbeläggning på optik och skärande verktyg. Det tryck man rör sig med i dessa processer är så lågt som 107 millibar.
Kapacitansmanometermarknaden är en smal nischmarknad som domineras av ett par amerikanska företag. CCM:s konkurrensfördelligger i det att den keramiska teknologin som företaget använder är till sin natur mycket lineär, repeterbar och har låg hysteresis.
— Det amerikanska företaget MKS Instruments i USA, som är marknadsledare i världen i denna bransch, använder metall istället för keramik i sina givare — en teknologi som det tagit 30 år att utveckla. Vi har utvecklat en keramisk teknologi på bara 10 år som är lika bra, och jag tror vi kan utveckla våra produkter ytterligare, vän 15
Eftersom företaget under sina första år som sagt varit mycket olönsamt har finansieringen naturligtvis varit mycket problematisk. Grundarna Ray Olsson och Per Björkman äger numera tillsammans med VD Kellomäki 31,5 240 av bolaget medan SITRA och det åländska investeringsbolaget Castal äger 24,50 var. Resten av företaget ägs av ett trettiotal småägare. Om man beaktar att SITRA dessutom har konvertibler som kan omvandlas till aktieriföretaget kan man säga att SITRA är företagets största ägare.
— Som för alla nya företag i högteknologibranschen är säkerheterna det stora problemet i början och för cirka två år sedan var företaget inne i ett kritiskt skede, Likviditeten var mycket ansträngd och nedläggning hotade.
Två saker räddade CCM Instruments, menar Heikki Kellomäki.
— För det första förband sig vår japanska återförsäljare ULVAC att köpa kapacitansmanometrar för minst 500 000 dollar per år och dessutom betala en del i förväg.
— För det andra kom SITRA in i bilden, SITRA insåg att den produkt vi hade var något att satsa på och gick därför in som en stor ägare i företaget. SITRA besitter den tekniska kunskapen att utvärdera en högteknologisk produkt som vår bättre än andra, och vågade därmed satsa pengariföretaget.
Enligt Heikki Kellomäki är det bäst sättet för ett litet högteknologiföretag vad marknadsföringen beträffar att sälja sina produkter via större ålerförsäljare. I Japan säljs produkterna av ULVAC och i Europa har CCM skrivit kontrakt med Europas största vakuumföretag, Balzers.
— Marknadsföringsallianser med stora vakuumföretag är i praktiken vår enda möjlighet som ett litet och ungt företag att skapa närvaro och trovärdighet på världsmarknaden. Köparna på den industriella marknaden är mycket konservativa och genom att t.ex. Balzers har våra produkter i sitt sortiment får vi deras trovärdighet och goda rykte på köpet. Skulle vi lägga upp vår marknadsföringsstrategi på något annat sätt skulle vi få dras med kostnader som vi inte på något sätt skulle klara av.
Att driva ett högteknologiföretag på Åland medför enligt VD Kellomäki inte några större problem än om man skulle bedriva verksamheten någon annanstans.
— Produktion och transporter är det inget problem med, de produkter vi säljer skall så långt bort att de extra transportkostnader som läget på Åland innebär är marginella. Dessutom är transportkostnaderna en mycket liten del av produktens pris. Att få tag på arbetskraft är inte heller något problem, det finns gott om unga och välutbildade personer som kan tänka sig att arbet med det vi håller på med, säger han.
Det är egentligen bara en sak som är lite mer problematisk på Åland jämfört med att verka på fastlandet. och det är att tillgången på riskkapital och olika offentliga stödformer är knappare på Åland än i övriga Finland.
— I och med att en del av stödet till industri här på Åland ligger under den åländska självstyrelsens jurisdiktion är inte alla stödformer som man kan få i övriga Finland tillgängliga här på Åland. Det här beror inle på någon motvilja mot högteknologiföretag från Ålands landskapsstyrelses sida utan det beror helt enkelt på att man inte är speciellt insatt i högteknologisektorns specifika problem.
Kellomäki vill dock inte överdramatisera det här utan anser att dessa problem endast är marginella och tycker att det i det stora hela går bra att driva ett högteknologiföretag på Åland.
Ett sätt att förbättra högteknologins förutsättningar på Åland kunde enligt Kellomäki vara att starta en lokal venture capital-fond på Åland enligt samma modell som i övriga Finland.
— Enbart i Helsingforsregionen finns det tre lokala venture capital-fonder som är specialiserade på att finansiera små högteknologiföretag. Man kunde grunda en liknande fond på Åland och sedan ta in hjälp utifrån för att analysera olika företags affärsidéer för att se vilka det lönar sig att satsa på! 9
Vi betjänar Dig på Ålan Din resebyrå på Ålan [0] Ällandsresor
PB 62, 22101 Mariehamn. Tel. 928-28040 fax 928-28380
BIRKA PRINCESS
Kryssningar Stockholm-Mariehamn Weekendkryssningar Gotland/Bornhol s CRUISESEE Ö. Esplanadgatan 7, Mariehamn. Tel 2702 SAJ
MARINE SYSTEMS - COMPUTERS
INSTRUMEN emaad Ulad
Tel. 928-16100 Fax 928-2319 : SOFTWARE
HUFVUDSTADSBLADE — Rikstidningen på svenska —
Mannerheimvägen 18, 00100 Helsingfors, tel. [90] 601 400 Prenumerationsombud på Åland: Inga-Brik Wirta, tel. (928) 121 73
Prenumerera på
Bomarsund eller
Paris?
SUNDQVISTS BUSS
Våra resor är planerade för dig.
Bussplan, 22100 Mariehamn. Tel 928-22570 Fax 928-1657 j A Ålands Turistinformation Storagatan 11 22100 Mariehamn Tel. 928-27300 Fax 928-2731 16
Forum nr 8-9/95