Centralhandelskammaren blir allt mångsidigare

Taggar: Personer: Sakari Yrjönen

FORU porträt 0 Vad nytt hörs det från handelskammarfronten? Utom att bergsrådet Olavi Sohlberg nyss axlade ordförandemanteln efter chefdirektör Matti Virkkunen.

Centralhandelskammarens = verkställande direktör, = viceh. Sakari Yrjönen kan genast peka på tre nya drag i institutionens arbete + Den första är revisorsarbetets utveckling. Den sektorn har funnits i CHK:s arbetsprogram sedan 1924, då de första CGR-revisorerna fick sin auktorisation och från 1950 har handelskamrarna var och en inom sitt distrikt haft rätt att auktorisera GRM-revisorer. I detta nu har vi 115 av de förstnämnda och ca 700 av de senare.

Antalet revisorer med den högre kompetensen är emellertid för litet. Det är många nya arbetsuppgifter för vilka CGRrevisorer borde finnas att tillgå, Och så behövs det ett koordinerande organ för hela revisorsauktoriseringen och -utbildningen. CHK förbereder därför nu i en särskild arbetsgrupp effektiveringen av denna specialskolning.

Diskussioner pågår med handelshögskolorna om möjligheterna att inrätta en särskild revisorslinje, där bästa möjliga kompetens skulle kunna ges. Men även om en sådan studielinje kommer till stånd dröjer det flera år innen den kan förverkligas och de första ”diplomrevisorerna” skulle kunna dimitteras. Först måste det utbildas lärare för dem . . .

I varje fall tills dess försiggår kursverksamheten som hittills inom CHK. Och även om den akademiska utbildningen genomförs kommer det att vila på handelskammarinstitutionen att sköta den viktiga vidareutbildningen.

e Den andra nyheten är att den delegation för näringslivets pr-politiska verksamhet, som verkade interimistiskt i början av hösten nu har tillsatts ordinariter,

Det är klart att behovet av ett koordinerande informationsorgan av något slag har drivits fram av all den för näringslivet negativa, osakliga kritik som förekommer i samhället och som försvårar vårt lands ansträngningar att bygga upp en konkurrenskraftig ekonomi och stigande välstånd. Men faktiskt har det också redan länge varit uppenbart att de ekonomiska kunskaperna hos vårt folk är beklagligt små och att varken hittills existerande informationsvägar eller tillfälliga kampanjer för ökad upplysning kan råda bot på bristerna. För näringslivet som helhet är det ett primärt intresse att öka befolkningens kännedom om varför och hur företag arbetar, att eliminera missuppfattningarna, att få till stånd fruktbringande diskussioner kring näringslivets problem och hålla allmänheten underkunnig om vad som sker inom näringslivet. Den delegation som nu har tillsatts i samband med CHK, med representanter från var och en av näringslivets organisationer och med en regional delegation i vart och ett av de 22 handelskammardistrikten skall alltså nu börja lägga upp kampanjplaner för den grundläggande ekonomiska upplysningen och för informationsberedskapen i aktuella frågor som berör hela näringslivet.

16

Centralhandelskammaren blir allt mångsidigar e Under årets första veckor har ytterligare en tredje åtgärd vidtagits: CHK har utsett en arbetsgrupp med uppgift att kartlägga den kommande utbildningspolitiken sedd från näringslivets synpunkt.

Bakgrunden till denna arbetsgrupp är att statsrådet nyss tillsatte en utbildningskommitté för att utarbeta målsättningen för utbildningen efter grundskolan — men i den kommittén finns ingen representant för näringslivet med. Detta är en uppenbar brist, eftersom en stor del av den utbildning som behövs och skall ges efter den avslutade grundskolan ju kommer att beröra ungdomar som redan har gått ut i arbetslivet eller gör sig redo att ta steget. Just i det skedet är det nödvändigt att utbildningen innefattar också kunskaper om detta arbetsliv och om näringslivet i stort.

CHK har konstaterat denna brist i statskommitténs sammansättning och fann att det bässta sättet att reparera felet är att i en egen arbetsgrupp kartlägga behovet, utarbeta förslag och ställa resultatet till statskommitténs förfogande.

— Det är inte första gången samarbetet mellan handelskammarinstitutionen och statsmakten försiggår i sådana av det praktiska behovet dikterade former.

Åv dessa arbetsuppgifter, liksom av CHK:s verksambet i Övrigt framgår det att organisationen representerar hela näringslivet, inte bara handeln som namnet låter förstå. Är det inte en missvisande benämning — Det stämmer, att CHK är hela näringslivets gemensamma organ. Men namnet har sekelgamla anor i England och Tyskland och har tagits direkt till svenskan och finskan (i sistnämnda språk är begreppet f ö ännu snävare). Faktiskt har man på många håll bytt namn och t ex Londons handelskammare heter sedan några månader ”London Chamber of Commerce and Industry”.

— Har det varit tal om att göra lika hos oss — Nej, jag har inte hört om några sådana ändringsförslag vare sig här eller i Sverige. Ännu åtminstone.

— Oberoende av namnet är grundlinjerna i verksamheten i alla fall oförändrade, samtidigt som förändringar hela tiden sker i enlighet med de aktuella kraven, Till exempel de nya organ — tillfälliga eller permanenta — som tillsätts, är uttryck för en verksamhet som hela tiden utvecklas och lever med. Näringslivet behöver ständigt nya serviceformer: information, juridisk rådgivning o s v. Och det allt mångsidigare samhället kräver utredningar och ställningstaganden som handelskammarinstitutionen ligger närmast till för att ge.

— Handelskammarinstitutionens uppgift är helt enkelt, nu som förut, att handlägga för näringslivet gemensamma frågor och vara en förbindelseled mellan näringslivet och statsmakten. Samtidigt sköter CHK kontakten utöver gränserna dels med den internationella handelskammaren ICC, med högkvarter i Paris, dels direkt med ca 2 000 handelskamrar i ett hundratal länder. Det är naturligt att både korrespondensen och de personliga kontakterna är livligast med de nor Forum 2/7 diska länderna, men ICC:s allt mer omfattande arbete ställer också stora krav på aktivitet: vi har representanter i alla dess 20 utskott och i likhet med andra länder en avdelning i Finland.

Hur fungerar samarbetet och arbetsfördelningen mellan handelskamrar och handelssekreterare? Finns det tecken på friktion lik den i Sverige — Hos oss finns det inga förutsättningar för någon konflikt helt enkelt därför att vi aldrig har utvecklat något nät av handelskamrar på utländsk botten. För det krävs en stor koloni av etablerade företag och det har vår exportstruktur inte medfört.

— Vi har endast den Finsk-Svenska Handelskammaren i Stockholm, vilken är en gammal inrättning, men fick sin första finländska chef först för drygt ett decennium sedan. I Moskva finns en byrå, närmast filial till den härvarande finsk-sovjetiska, och kontor med lokalt anställda personer finns i Paris och New York. Jämförbar med de 12 svenska handelskamrarna i fråga om personal, uppbygnad och funktion är bara den i Stockholm.

— Handelssekreterarsysternet som nu byggs ut är däremot helt likt det svenska, med tjänstemän som utses för 3—5 år.

Uppstod det inga kompetenstvister när Utrikeshandelsförbundet omorganiserades? En del av dess uppgifter kommer ju mycket nära handelskammarens — Det är riktigt att Utrikeshandelsförbundet har en del verksamhet som lika väl kunde skötas av CHK. Men vid omorganiseringen drogs en klar arbetsfördelning upp mellan

Forum 2/7 institutionerna. Och arbete finns det tillräckligt för båda. I huvudsak håller CHK kontakten med de utländska och internationella handelskamrarna samt sköter det stora nätet av handelskamrar i hemlandet, I det arbetet ingår också korta kurser med sikte på export (den egentliga utbildningen handhas ju av Stiftelsen för exportutbildning, med vilken samarbetet i skolningsfrågor är mycket gott), information om exportvägar, uppletandet av exportdugliga företag o s v. En stor del av arbetet inom landet försiggår vidare i CHK:s 18 olika nämnder, och därtill speciella arbetsgrupper. Tre gånger årligen samlas alla handelskammardirektörer till gemensam konferens och därtill kommer landskapskonferenser. Senaste år tillkom en ny självständig handelskammare — i Jakobstad — och en ny avdelning i Valkeakoski vilken är underställd HK i Tammerfors.

— Och vilka frågor står i förgrunden just nu, direktör Yrjönen — Den internationella arbetsfördelningen och bevarandet av vår konkurrenskraft är det viktigaste. Det krävs hårt arbete för att vinna och hålla marknader, och eftersom vi inte kan bli medlemmar i de stora handelsgrupperingarna måste vi få till stånd lämpliga avtal med dem — Den andra viktiga problemställningen just nu är regleringen. Den alltför hårda prisregleringen har snedyvridit vår produktion och gett utländska produkter ett försteg. Regleringen bör vara en tillfällig åtgärd under onormala tider — hos oss har den däremot blivit en permanent börda, som är enbart till skada. Konkurrensen håller nog prisstegringar tillbaka, förutsatt att inte produktionskostnaderna stiger. l 17