Då rollerna blir för många
av Heidi Backas Forum 2008-06, sida 42-45, 16.06.2008
Taggar: Personer: Kenneth Söderholm Teman: liv
EH FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 6 2088
Då rollerna blir för många
H Arbete och fritid. “Hur ska jag hinna med?” är den stora frågan i arbetslivet i dag. Den yngre generationen kämpar med att få tiden att räcka till för jobb, familjeliv och hobbyer, medan många äldre känner sig omsprungna i det försnabbad informationsflödet.
HEIDI BACKAS TEXT
RASMUS SNABB BILD
X Unga som kommer ut i arbetslivet prioriterar balans mellan jobb och fritid allt högre, rentav högre än en bra lön. Det kommer fram i företaget UNIVERSUMS undersökning om arbetsgivarimage bland akademiska studerande. Balans i arbetslivet betonas också då GREAT PLACE TO WORK INSTITUTE rankar de bästa arbetsplatserna i Europa.
Krav på sunda och flexibla arbetstider är i sig ett gott tecken. Problemet är att kraven på fritiden också ökar — och då blir det lätt för mycket.
”Den stora utmaningen för människor i dag är 24/7/365-striden”, säger KENNETH SÖDERHOLM, personaldirektör på konfektyrföretaget CLOETTA FAZER.
Utbrändhet bland anställda leder ofta till att man inom företaget får dåligt samvete och funderar om det finns problem i processerna.
”Men nästan alltid är det frågan om per soner som har två-tre barn, studerar vidare till exempel till en MBA-examen, bygger hus och har kanske dessutom minst en tidskrävande hobby, såsom golf. Allt ska klämmas in då man är 28-40 år, och det här går inte att kombinera med ett krävande jobb”
Generation Y är ett av de begrepp som används om denindividualistiska, ifrågasättande och krävande generationen som är född i slutet av 1970-talet och på 1980-talet. Kenneth Söderholm talar i stället om ”jang-generationen” som står för “jag allt nu genast ”Jang-generationen måste förstå att man aldrig i mänsklighetens historia har klarat av allt på en gång. Det behövs tålamod och perspektiv på att man inte kan få allt”
Svårt koppla av. Enligt Kenneth Söderholm mår tjänstemän i dag ofta sämre än de som jobbar med produktion.
”På 1960- och 70-talen var det tufft i produktionen, men där är processerna nu i bra skick. Fördelen där är att man mentalt kan koppla bort jobbet då arbetsdagen är slut”
Tjänsternän däremot bär med sig jobbet i mobiltelefoner och bärbara datorer, och gränsen mellan arbetsliv och privatliv blir luddig.
”Speciellt vinordbor har en Luther sittande på axeln. Vi vill visa oss lojala och pålitliga, och då tar jobbet lätt över helt och hållet”
Som exempel berättar Söderholm om en anställd som hade för vana att jobba hemifrån mellan 5 och 7 på morgonen tills barnen vaknade, förde demtill dagis ochjobbade en vanlig arbetsdag på kontoret, för att sedan ännu fortsätta jobba hemma på kvällen.
”Det är klart att effektiviteten lider då man aldrig varvar ner. I dagens arbetsliv saknas tid för reflektion”; säger Söderholm.
Farlig fritid. Också JAN WIKLUND som är ansvarig företagsläkare på teknikkoncernen METSO varnar för att tro att fler arbetstimmar betyder att mera jobb blir gjort.
”Det är inte alls sagt att den som hela tiden jobbar fjorton timmars arbetsdagar är effektivare än den som jobbar åtta timmars dagar och hinner återhämta sig däremellan”, säger Wiklund.
Att den yngre generationen föredrar balans och begränsar sitt jobbande är positivt och minskar risken för utbrändhet. Men den utökade fritiden syns i stället på ett lite överraskande sätt hos företagshälsovården, nämligen som sjukfrånvaro på grund av olyckor på fritiden. Antalet olyckor på fritiden har ökat märkbart och är nu mätt i dagar den näst vanligaste orsaken till sjukfrånvaro på vissa enheter inom Metso — till och med vanligare än förkylning eller influensa.
”Till exempel en knäskada vid utförsåkning kan leda till en lång sjukledighet”, säger Wiklund.
Vanligaste orsaken till sjukfrånvaro är fortfarande sjukdomar i stöd- och rörelseorganen, speciellt rygg, nacke och axlar.
Hur hinna med? Medan den yngre generationen sliter med att få ihop bitarna i livspusslet, är den största utmaningen för den äldre generationen att lära sig att leva med det försnabbade informationsflödet.
”Många känner oro över hur de ska orka med digitaliseringen och får dåligt samvete om de inte hela tiden följer med allt som händer”; säger Söderholm.
TORKEL KLINGBERG, Som är professor i kognitiv neurovetenskap vid Stockholm Brain Institute på KAROLINSKA INSTITUTET, gav i fjol ut en bok om den översvämmade hjärnan.
Han skriver om att det exploderande informationsflödet har lett till att de som tidigare var högpresterare nu är underpresterare. En tjänsteman har i dag i medeltal åtta fönster öppna i datorn samtidigt, och blir avbruten var tredje minut. Man kan öva upp sin simultankapacitet, men det kräver träning. Utmaningen gäller även arbetsgivarna.
”Arbetsgivaren måste trots allt ha samma förväntningar på 50-plussare och 30-plussare, och här finns det ännu mycket att göra”, säger Kenneth Söderholm.
Enpositiv förändring han lagt märke till är att de äldres erfarenhet och visdomigen uppskattas i arbetslivet.
”För tio år sedan var situationen ännu yuppigare”
Seniorerna får ofta en mentorroll för den yngre generationen. Samtidigt utvecklas nya, flexiblare modeller för deltidspension.
EI FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 6 208 ”Jobbrelationerna är väldig viktiga då det brister i andra relationer. E skilsmässa i kombination med att man samtidigt inte har det bra på jobbet är inte sällan orsak till utbrändhet. Äldre är effektivare. Jan Wiklund säger att man på Metso ser det som en fördel att arbetskraften blir äldre, samtidigt som det är en utmaning för företagshälsovården.
” Äldre personer har en erfarenhet som gör att deras arbetseffektivitet inte sjunker trots att deras fysiska arbetsförmåga kanske försämras. Effektiviteten kan till och med förbättras eftersom arbetssätten har utkristalliserats. Speciellt inom problemlösning klarar sig seniorer bättre. Yngre prövar sig fram med fler försök och misstag och kommer långsammare till resultat”
Vissa företag ger extra lediga dagar åt seniorer, men inom Metso har man i stället gått in för att erbjuda lättare arbetsuppgifter då personen närmar sig pensionsåldern.
”I samarbete med företagshälsovården anpassas arbetet till personens arbetsförmåga. Det är viktigt att den tysta kunskapen flyttas till följande generation, samtidigt som seniorerna fortsätter jobba”
Större krav på cheferna. Vad kan då företagen göra för att hantera generationsskiftet i arbetslivet och för att hjälpa medarbetarn att hitta balans i vardagen? Kenneth Söderholms svar är att satsa på ledarskapet. Chefen måste tydligt och ärligt kunna kommunicera med medarbetarna.
71 de årliga utvecklingssamtalen ska chefen ge en klar bild av vad som krävs under det kommande året så att personen vet vilka förväntningarna är. Men de anställda har ofta en inre oro för vad som händer på längre sikt. Därför borde chefen också ta upp vilka kompetenser personen borde utveckla för att klara av arbetet under de närmaste tre åren”
En framgångsrik ledare visar omtänksamhet mot medarbetarna och satsar på trivsel på arbetsplatsen. Stolthet och kamratskap är också viktigt.
”Det har stor betydelse för din fritid att du är stolt över det jobb du gör och att produkterna uppskattas. Att stolt kunna berätta attmanjobbarmedtillexempelNokias mobiltelefoner eller Fazers blå är viktigt”
Sambhörigheten gör att det känns trevligt att komma in genom fabriksporten eller till kontoret.
”Jobbrelationerna är väldigt viktiga då det brister i andra relationer. Till exempel en
SYOva OR > KENNETH SÖDERHOLMS RÄD FÖR ATT UNDVIKA UTBRÄNDHET a mål på skilsmässa i kombination med att man samtidigt inte har det bra på jobbet är inte sällan orsak till fall av utbrändhet?
För en enskild medarbetare är självförtroendet och självkänslan det viktigaste för framgång på jobbet.
”Den som har gott självförtroende klarar bättre av privata kriser eller tillfälligt dåligt ledarskap på jobbet” säger Söderholm.
Chefen kan hjälpa medarbetarna att utveckla självförtroende genom att ge snabb feedback —- både positiv och negativ.
”Chefen ska visa uppskattning för det personen kan, och ge korrigerande feedback så att personen lär sig av sina misstag. Man lär sig mest av motgångarna”
Flexibla arbetstider är ett annat sätt för arbetsgivaren att underlätta vardagen för de anställda.
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 6 208 ”Visträvar efter att tillåta flexibla arbetstider om arbetet inte är bundet till en process. Men då ska den anställda också vara beredd att spurta om det behövs?”
Söderholm känner till något enstaka fall där en medarbetare önskat byta till mindre krävande arbetsuppgifter för att ha mera tid för familj och fritid.
”Det är däremot vanligare att någon tackar nej till en utnämning av sådana skäl”
Trenden i dag är att unga söker bredd i karriären i stället för höjd.
”Många jobbar först inom flera olika funktioner, till exempel försäljning, marknadsföring och logistik i stället för att som tidigare direkt sikta på chefsjobb”
Samtidigt blir jobbytena tätare.
”Förut stannade många tre-fyra år i sammauppgifter, men nu börjar de se sig för efter något annat redan efter 18 månader. Det här ställer större krav på jobbrotation inom företaget, och det är vi inte så bra på i dagens läge. Men just nu är det medarbetarnas marknad, och arbetsgivarna kämpar mer än någonsin för att sköta om personalen”
Håll koll på energin, Tidshantering brukar vara ett centralt begrepp då man talar om att balansera jobb och privatliv. Företagsläkaren Jan Wiklund talar hellre om energihantering.
”Det viktiga är att man kan hantera sin egen energikonsumtion”
Det är inte bara jobbet som förbrukar energi. Fritiden blir också ansträngande och tar energi om den fylls av aktiviteter, oberoende omdetär familjeliv eller störtlopp. Omenergiförbrukningen konstant är hög ökar risken för utbrändhet.
”Det viktiga för balansen är att se till att kroppen får återhämta sig. Många sover för lite, och då får varken kroppen eller hjärnan vila”
Enligt Wiklund är det en del av företagets riskhantering att sköta om människoresurserna.
”Utmaningen för förmän i dag är att se till att de underordnade sätter gränser för sitt jobbande och inte kör slut sig själva”
I Metso deltar företagshälsovården i utbildningen av chefer så att de lär sig ingripa itid. Inom företagshälsovården lyfter ma “När jag satt på söndagskvällen och tittade i min almanacka var alla tim mar fullbokade. Jag hade god ekonomi men var mer ofri än tidigare. Tid är E en knapp resurs och det inser man när man blir äldre” Tidigare Alfred Bergchefen Risto Silander som hoppade av finanskarusellen, i D1 3.6.2008.
också fram vikten av att vårda sina människorelationer, som kan bli en belastning om de inte fungerar väl.
”Precis som Metso som börsbolag gör in “Det är inte bara jobbet som förbrukar energi. Fritiden blir också ansträngande om den fylls av aktiviteter, oberoende om det är familjeliv eller störtlopp vesteringar så ska de anställda göra investeringar, och då handlar det om att investera i sig själv”
Wiklunds råd är att man inte ska låna energi av sig själv.
”Lånar du energi från framtiden, måste du betala tillbaka och räntan är hög. Lär dig istället hantera din energikonsumtion. Om du fysiskt är i god kondition är förbrukningen lägre. För den psykiska hälsan är det viktigt att se till att vila tillräckligt och att ha trevliga saker i livet”
Alla dagar bjuder ändå inte på solsken, och speciellt då är det viktigt med en positiv inställning till livet.
”Försök hitta något positivt också då det händer något tråkigt. Forskning visar att människor som har en positiv syn klarar sig bättre i livet, har bättre hälsa och är mindre deprimerade och mindre stressade”; säger Wiklund.
Annons Arcada
