Dagens kliché: Paradoxer i vår tid
av Guje Sevón Forum 1996-02, sida 43-44, 22.02.1996
Dagens kliché:
PARADOXER I VÅR TID
DET ÄR PÅ MODET ATT TALA OM ATT VI LEVER I EN TID AV PARADOXER. CHARLES HANDY, T.EX., SKRIVER I THE AGE OF PARADOX ATT MÅNGA SAKER, JUST NU, FÖREFALLER INNEHÅLLA SINA EGNA MOTSATSER, SÅ MÅNGA GODA AVSIKTER HAR OAVSIKTLIGA KONSEKVENSER, SÅ MÅNGA FRAMGÅNGSFORMLER HA EN SMÄRTSAM BIEFFEKT.
urbulenta och drastisk förändringar i vår tid an vänds ofta som förklarin till att vi just nu ser s många paradoxala hän delser. Men paradoxer och motsättningar har egentligen alltid varit en del av verkligheten. Fastän förr attraherade paradoxer kanske framför allt filosoferna. Det var de som funderade över och konstruerade paradoxal logik.
Vi har väl alla hört talas om Eubulides av Miletus (300 f.Kr.) och hans ”ljugarens paradox” — berättelsen om mannen som säger ”Jag ljuger”. Vem har inte funderat över vad hans utsaga betyder: Ljuger han, eller inte? Om han ljuger, så ljuger han inte, men om man inte ljuger, så ljuger han.
Paradoxer i ekonomiska livet
För de gamla filosoferna var en paradox en uppenbart oacceptabel stlutledning som härletts från en uppenbart acceptabelt tankegång baserad på uppenbart acceptabla premisser. En krånglig logik, men filosoferna var ju logiker. Nuförtiden intresserar vi oss för enklare logik och talar ofta om en paradox när vi menar en grundläggande motsättning inom ett fenomen eller ett sammanhang. Sådana paradoxer hittar vi förvisso många av i samhället och på det ekonomiska området. Och beslutsfattare i samhället vet att sådana motsättningar ofta skapar beslutsdilemmor.
FORUM NR 2/96
Guje Sevön
John Naisbitt i sin bok Global Paradox från 1994 påstår att vi som lever i — och med — näringslivet måste hand skas med dilemmor hela tiden; med spänningen mellan behovet att både decentralisera och centralisera, med önskan att samtidigt vara en ledare och en efterföljare, en individ och en lagspelare Sådana dilemmor beror ofta på underliggande paradoxer, sådana motsättningar som t.ex. Barbara Czarniawska-Joerges hittade när hon studerade reformer och förändringar i of fentliga organisationeriSverige Hon sammanfattade sina fynd som tio paradoxer, ”budord”, för organisatorisk förändring (1) följ rutiner för att kunna förändra (2) investera för att kunna spar (3) differentiera för att uppnå likhe (4) komplicera för att skapa enkelhe (5) decentralisera för att kunna styr (6) avstå från makt för att kunna äverk (7) undvika att handla för att kunn ager (8) koncentrera sig på framtiden fö att kunna styra det nuvarand (9) glömma för att kunna lär (10) förändra för att uppnå status quo
Man kan undra vad som händer i ett företag när det betraktar sig självt och upptäcker paradoxer i stället för enkla, raka kausala relationer. Eller när en handlingskraftig person funderar över vad som gjorts och finner paradoxala spår. Leder det till ett chocktillstånd. en känsla av impotens och frustration? Nej, påstår jag, i sällskap med många andra organisationsforskare: företagsfolk är ganska vana att handskas med paradoxer och de vet iblan Ö S Dp Z Pp 0 Mm £ IM) Z H att paradoxer är förutsättningar för större förändringar i företag. Folk i företag har ofta lärt sig att handskas med beslutsdilemmor.De kan leva med en situation som kräver både konstant förnyelse och tradition (paradox I och 92). demokrati och effektivitet (paradox 3 och 6), ordning och frihet (paradox 7).
Om det är någon grupp av människor som finner paradoxer obekväma och försöker räta ut de till synes oacceptabla motsättningarna, så finner vi knappast dessa människor i näringslivet i samma utsträckning som bland akademiker i högskolorna. Akademiker är ofta benägna att tycka att komplexiteter skall förenklas, att icke-lineära tankegångar skall slätas ut och att verkligheten skall beskrivas i problem som har matematiska lösningar. Om vi icke-akademiskt istället accepterar det paradoxala livet i företagsvärlden och se vart det leder oss, så kan vi kanske hitta nya formler för förändringar. Det är uppenbart att paradoxer ka ”Man kan undra vad som händer i ett företag när det betraktar sig självt och upptäcker paradoxer i stället för enkla, raka kausala relationer. användas i förändringsstrategier och för att påverka. Ett exempel: När potatisen introducerades i Sverige för första gången förutsåg Tomas Tranströmer att processen inte skulle bli enkel. Hans strategi blev att introducera den nya produkten exklusivt. Han inhäg nade potatisfälten och fick människor att tro att potatis var något mycket dyrbart. Det. i sin tur förstärkte intresset att odla potatis. För att nå sitt mål att introducera på ett brett område potatisodling så valde alltså Tranströmer att begränsa distributionen.
Ett exempel från vår tid hittar vi när konsulter ville att en kommuns strategiplan skulle läsas av så många personer som möjligt. Konsulterna och kommunledningen visste att sådana planer brukar läggas i skrivbordslådan. Få tror egeatligen att kommunplaner är viktiga. I vetskap om detta hemligstämplade konsulterna och kommunledningen planerna — och resultatet blev en lektyr som blev mycket spridd och populär läsning.
I vår tid. beskriven som paradoxernas tid finns det obegränsade möjligheter till att upptäcka intressanta kavsala fenomen och skapa förändringar — bara vi intresserar oss för att se paradoxer och motsättningar i vår verklighet. framtida utveckling. Fondandelens värde kan stiga eller sjunka.)
Söker Du efter ett bra alternativ för tids bundna placeringar? Räntefonden Aktia
NYA Åktia Likvida.
AVKASTNING ÄVEN PÅ KORT SIKT.
Likvida erbjuder Dig en jämn avkastning med låg risk, även på kort sikt. Dessutom kan Du förvandla Din placering till kontanter när som helst.
Aktia Likvidas målsättning är att erbjuda en avkastning som överstiger 3 måna ders marknadsränta.
Fondsparande passar alla. Genom ett fondsparavtal får Du storplacerarens fördelar på marknaden och en effektiv riskspridning.
Beställ fondens prospekt kostnadsfritt på nr. 0800-94090. Fondens prospekt och tilläggsinformation får Du också på alla Aktias och sparbankers kontor eller p våra hemsidor i Internet, www.aktia.com
Aktia£D Fond
SPARBANKERNAS FOND Aktia Fond Ab Mannerheimvägen 14 A. 00100 Helsingfors Tel. (90) 6092 6662, fax (90) 6092 6660
Akrnia Likvida är nykomlingen bland Aktias fonder. Våra övriga fonder är Aktia Capital, Aktia Global och Aktia Secura samt Aktia Interest som förvaltas av vårt systerbolag i Luxemburg. Våra specialister hjälper Dig at hitta det alternativ som passar Dina behov och målsättningar. Du kan börja fondspara redan för 100 mark. Tag kontakt! (Den historiska utvecklingen garanterar inte
TUREN beddertenkå