Dagens konsumenter är VVS-komfortmedvetna

Tack vare den konsumentupplysning som bedrivits under de senaste 10—15 åren har kunderna börjat kräva mera än tidigare av VVS-teknikerna, säger ing Kurt Mickos.

Ing Kurt Mickos:

Dagens konsumenter är VVS-komfortmedvetna

Kurt Mickos, ingenjör från Tekniska läroverket 1952 har sedan dess arbetat som konsult i VVS-branschen. 1961 startade han en egen byrå och har i dag 9 anställda.

FORUM: — Vad menas med VVS?

MICKOS: — Det är förkortningen för värme, ventilation och sanitet. Sanitetsbegreppet innehåller vatten- och avloppsinstallationer. Ser man i stort på detta begrepp så inryms här dessutom dränering, tryckluft, gas dvs allt som har med rör att göra och ventilation.

Forum 20/1972

FORUM: — Har VVS-kostnaderna stigit mera än övriga byggnadskostnader?

MICKOS: — Det kan tänkas bero på att människorna i dag är mera VVS-komfortmedvetna än tidigare. Det beror igen på den konsumentupplysning som effektivt bedrivits under de

Vänd 4 senaste 10—15 åren. Man fordrar mera och vill ha anläggningarna kompletta och mera utfunderade än tidigare.

— Detta gäller framförallt kontoren och offentliga byggnader där man i dag fått ett mycket stort kylbehov. Detta beror på att belysningsstyrkan i ett kontorslandskap är någonting helt annat än var vi tidigare arbetade med. Med den eleffekt som idag matas ut genom belysningsarmaturen kan man nästan klara uppvärmningen av hela lokalen. Däremot behövs vanligtvis friskluft och i samband med detta system inkopplas ofta även uppvärmningen av lokalen. Det gäller alltså att mata in rätt temperatur i lokalen för att mänskorna som arbetar i ett sådant kontorslandskap skall finna sin arbetsmiljö tillfredsställande. Vi måste också komma ihäg att hälsovårdsmyndigheterna och yrkesinspektörerna i dag har helt andra kvar på VVS-tekniken än vad man var van vid strax efter kriget. I dag vet man att man måste satsa mycket på arbetsmiljön,

FORUM: — Hur fördelar sig kostnaderna i VVS-Installationen?

MICKOS: — När det gäller kostnaderna i bostadshus så räknar man med 80 procent för värme och sanitet och resten 20 procent för ventilation. I kontorsbyggnader är ventilationskostnaderna säkert lika stora som de övriga tillsammans.

Av de totala byggnadskostnaderna går mellan 12—18 procent för VVS-installationerna i bostadshus medan i kontorsbyggnader VVS-installationernas andel stiger till 20—30 procent.

FORUM: — Lönar det sig att i dag gå över till elvärme?

MICKOS: — De undersökningar vi gjort visar klart och tydligt att när det gäller egnahemshus (enfamiljshus) så är kostnaderna för en vattenvärmeanläggning alltid fördelaktigare jämfört mel elvärme. När det gäller egnahemshus är installationskostnaderna lägre vid elvärme men driften klart dyrare. Det är sedan en annan sak om man är villig att betala en lyxskatt för att inte behöva se efter om ”oljan räcker till” eller att det kan vara ett ”renare” alternativ. Kostnaderna är ca 30—40 /o högre. När det gäller flerfamiljshus eller områdesbyggnader anser jag att man helt saknar mötiv för att välja detta alternativ. Det är t ex obegripligt att man i Kyrkslätt valt elvärme för ett stort områdesbygge — här påstås motivet vara en mycket fördelaktig tariff men det är inte överallt man får sådana villkor. Kyrkslätt är även att betrakta som ett undersökningsobjekt.

FORUM: — Har NI ett gott samarbete i byggnadsbranschen mellan de olika sektorerna?

MICKOS: — Det är en förutsättning i denna bransch.

FORUM: — Vilka nyheter har VVS-branschen att visa upp?

MICKOS: — Man kan väl inte säga att vi har direkta nyheter att visa upp. Däremot kan “man väl säga att branschen hela tiden utvecklas. Ta till exempel de stora kylrummen som nu installeras i de flesta egnahemshus. Som en direkt följd av elementbyggandet har vi i dag fått fram ett ”badrumspaket”, dvs man köper ett helt komplett badrum — en betonglåda med alla detaljer som sedan kopplas till avlopp o s v.

48

FORUM: — Har plasten fått någon större betydelse i VVSbranschen?

MICKOS: — När det gäller egnahemshus så är plastavloppsrör mycket vanliga, eftersom man här inte behöver beakta de bestämmelser om skilda brandområden som gäller i våningshus. Plasten smälter vid en eventuell eldsvåda och då kan man inte undvika att elden sprids via härvid uppkomna hål till andra våningar.

— Plaströr lämpar sig väl för avlopp och tex Esbo stad har gått in för plast även när det gäller gatuavlopp.

— När det gäller allt byggande på landet så är nog plasten det naturliga materialet — ”lätt att hantera och lätt att montera”.

FORUM: — Ligger vI bra till om vi jämför vår VVS-komtfort med den som finns i övriga Norden?

MICKOS: — Helt allmänt kan man väl säga att vi ligger bra till. Kanske Sverige i viss mån ligger före i utvecklingen. Men just i Sverige har man nu gått i spetsen för en annan utveckling dvs att ”klä av byggnaderna allt extra”. Denna utveckling är väl att vänta även hos oss.

FORUM: — Bullerproblemet har aktuallserats genom att några kylaggregat stört grannarna? Är Ni medvetna om detta?

MICKOS: — Det kan uppstå vissa störande ljud när kylkompressorerna arbetar men det bör vara lätt att genom ett dämpande underlag och ljudisolerande väggar sänka bullernivån.

Vi hade en gång en fläkt som störde grannarna i ett annat hus. Genom att göra vissa korrigeringar fick vi bort bullerproblemet.

FORUM: — Trots att VVS-tekniken utvecklats mycket så tycks det vara svårt att få ventilationssystemen att fungera i skolorna? Varför?

MICKOS: — Vi är medvetna om att så är fallet i många skolor. Det beror dels på att skolorna av sparsamhetsskäl ännu i dag byggs med alltför ”simpla” system och dels på att personalen inte får tillräcklig information om hur man sköter anläggningen. Det kan vara svårt att lära en gammal vaktmästare alla dessa nya system? Då frågar man förstås varför vi inte ger bättre instruktioner och provar in anläggningen när den installeras.

— Det måste medges att för att få ett system att fungera perfekt så måste man trimma det. Man bör alltså mera än tidigare från byggarsida kräva detta och också i kalkylerna räkna med denna kostnad.

— Vi vet att man i Sverige gjort undersökningar som visar att elevernas förmåga att ta. emot undervisning sjunker om temperaturen går över 27 grader. Det är med andra ord rätt viktigt att få kompletta system i skolorna och anläggningar som fungerar. Det samma gäller ju också kontor där säkert samma sak kan konstateras att en för hög temperatur sänker effektiviteten.

Forum 20/1972