Dags att sluta lysa upp himlen för kråkorna
av Johan Svenlin Forum 2021-01, sida 17, 04.02.2021
Ljusförorening är ett växande globalt miljöproblem som hamnat i skuggan av andra akuta miljöproblem, som klimatförändring och plastsopor. Redan på 1950-talet varnade astronomer för en allt sämre sikt utåt mot rymden och nu lever 80 procent av jordens befolkning under ljusförorenad himmel.
Vi går mot ljusare tider, men än är dagarna korta och mörka. Det kan vara svårt att hålla med om att vi lider av ljusförorening. För att hålla igång vardagen behöver vi ha tänt både inomhus och utomhus. Kostnaderna är relativt små så det känns inte så farligt fast en stor mängd av belysningen går till spillo.
Tyvärr ger belysningen också en rad negativa effekter, inte minst på växt- och djurlivet. Mitt i vintern är konsekvenserna relativt små för vår flora och fauna, men under höst och vår borde vi vara mer försiktiga med att använda belysning utomhus.
”Det är mycket i naturen som styrs av dagens längd. Artificiellt ljus har skadliga effekter på många arter, i synnerhet nattaktiva djur blir påverkade. Det finns studier som visar att vanlig trädgårdsbelysning kan leda till att en lokal insektspopulation kan gå under, när insekterna dras till ljuset och försummar sina naturliga drifter”, säger Mattias Kanckos, biolog och naturföretagare.
Ibland behövs mörker. Växter och djur styr sina årstidsregleringar till stor del utifrån ljusförhållanden. Tusentals år av evolution har gett dem kunskap om att ljus, temperatur och tillgång till mat och partner hänger ihop i den miljö där de lever.
”Flyttfåglar flyger vanligtvis nattetid och använder sig bland annat av naturens ljus för att navigera på sina långa resor.”
I Österbotten har det uppstått vissa lokala konflikter när pälsfarmare motsatt sig nya etableringar av växthus, eftersom det starka ljuset från växthusen påverkar farmdjurens naturliga parningsrytm.
”På farmerna syns det tydligt att det onaturliga ljuset påverkar djuren, men samma rubbning drabbar också däggdjur som lever i skogen inom ett visst avstånd från växthusen.”
Ljusrytmen ur spel. Även växternas årstidsrytm styrs till stor del av ljusförhållanden. Det kan man till exempel se på hösten när man kör längs upplyst landsväg.
”Lövträd som växer längs upplysta trafikleder är gröna längre in på hösten än träd som står i mörka skogen. Det gör att de också är sämre rustade för snabba omställningar i väder när deras naturliga ljusrytm är satt ur spel”, säger Kanckos.
Svårt att se stjärnor. Problemen med ljusförorening lyfts nu upp som ett mångfasetterat globalt problem. De första larmrapporterna om förlusten av stjärnhimmel kom redan på 1950-talet och enligt rapporten The new world atlas of artificial night sky brightness från 2016 lever 80 procent av världens befolkning och 99 procent av USA:s invånare numera i ljusförorenade miljöer.
I mitten av november ordnade International Dark Sky Association en webbkonferens för att ta ett globalt perspektiv på problemen. Där fokuserade man främst på de astronomiska aspekterna, men det fanns även exempel på djurarter som hotats av onaturligt ljus och sedan räddats.
”Trots att miljörörelsen länge varit stark i Costa Rica fanns det inte en utbredd medvetenhet om ljusföroreningens inverkan på djurlivet. Först när vi höll på att förlora en havssköldpaddsart, vars fortplantningsrutiner förvirrades av gatubelysning, insåg vi att problemen hängde ihop. Nu har gatubelysningen ändrats i flera städer och sköldpaddorna återvänt”, säger Alejandra Leon-Castella, vd på stiftelsen Scientec i Costa Rica.
Just gatubelysning är den största enskilda källan till ljusförorening och det finns en del tekniska lösningar som skulle minska problemen. Genom att byta ut armaturer som riktar ljuset neråt med större precision kan man utnyttja ljuset effektivare. Exempel från USA visar att 35 procent av gatubelysningen går till spillo på grund av dålig design.
Johan Svenlin text