Dags för grön teknologi

av Rita Asplund Forum 2011-04, sida 32, 28.04.2011

El FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 4 2011

Rita Asplund är forskningsdirektör på Näringslivets forskningsinstitut Etla.

EU har ersatt sin i många avseenden misslyckade Lissabonstrategi med en agenda som är — kanske föga överraskande - ännu mer ambitiös än sin föregångare, En kungstanke i denna Europa 2020-strategi är att Europa före utgången av år 2020 ska vara världsledande inom ‘grön” teknologi. En dylik omstrukturering beräknas ge Europas hårt ansatta industri en väl behövlig förnyelseinjektion samtidigt som den anses kunna skapa oanade avsättningsmöjligheter på världsmarknaden, i synnerhet på den asiatiska sidan av jordklotet. Därmed kunde Europa också bidra på ett avgörande sätt till kampen mot klimatförändringen. Grön teknologi ses som en optimallösning för Europa både ur ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt perspektiv.

Tidpunkten för startskottet för den nya EU-strategin kunde knappast ha varit sämre: den godkändes slutgiltigt i juli i fjol, det vill säga mitt under den hittills värsta krisen i eurons historia, Men arbetet till förmån för den nya strategin fortsatte enträget i Bryssel och under höstens lopp samma år lanserades ett flertal av de totalt sju “flaggskepp” som ska styra Europa 2020 -strategin mot rätt mål inom utsatt tid. Ett att dessa flaggskepp går under benämningen innovationsunionen och innehåller detaljerade riktlinjer om hur innovationsaktiviteten ska stimuleras.

Men även en väl underbyggd strategi står och faller med de aktörer som ska förverkliga den, i detta fall företagen i de enskilda medlemsländerna. Den ekonomiska krisen har drivit många företag till avgrundens rand. Trots att den värsta konkursvågen är över i Europa så torde gröna innovationer inte just nu ha högsta prioritet i alltför många företags verksamhet, även om de snabbt ökande materialkostnaderna och energipriserna förefaller att ha framtvingat åtminstone en del investeringar i effektivare och grönare produktionsprocesser och -metoder.

En färsk kartläggning av situationen i Europas små och medelstora företag pekar dock på ett klart intresse för gröna investeringar (Eurobarometer 315 med intervjuer gjorda i januari 2011). Men samtidigt anser företagen att ett flerta sentligt hinder för större sats Företagen upplever varken brist på interna eller externa omständigheter utgör ett vä- finansiella resurse ten på egna finansiella resurser i kombination med brist på extern finansiering, inklusive företagsstöd och skattemässiga morötter. Ett annat hinder som väsentligt hämmar företagens ökade investeringar i grön teknologi är osäkerhet gällande efterfrågan på marknaden och därmed också den långsiktiga avkastningen på dylika investeringar. Först på tredje plats kommer regleringar och institutionella faktorer. Det faktum att dessa hinder anges oftare av små företag med en personal på mellan 10 och 50 personer jämfört med medelstora företag med mellan 50 och 250 anställda är knappast förvånande. Förvånande är däremot de resultat som presenteras för Finlands del. De intervjuade företagen (cirka 200) upplever varken brist på interna eller externa finansiella resurser som ett märkbart hinder för gröna investeringar. När det gäller tillgången till företagsstöd placerar sig Finland faktiskt sist, det vill säga otillräckliga företagsstöd upplevs som minst viktigt av de finska företagen. Resultatet är intressant mot bakgrund av den pågående - tidvis rätt heta — debatten om de direkta företagsstödens vara eller icke vara i Finland. Överlag hamnar Finland rätt långt ner på skalan i fråga om nästan samtliga av de totalt 14 potentiella hinder som intervjuerna täcker, Endast då det gäller osäkra efterfrågemarknader och alltför avlägsen avkastning på dylika investeringar är Finland klart högre upp på den europeiska skalan. Det ligger givetvis nära till hands att på basis av dessa resultat sluta sig till att vägen mot avsevärt ökade satsningar på grönare teknologi både i fråga om processer, produkter och tjänster är bred och relativt jämn för finska företag. Förklaringen torde dock inte vara så enkel. Kartläggningen avslöjar nämligen att endast 40 procent av de intervjuade företagen i Finland har gjort åtminstone en grön innovation under de senaste två åren jämfört med ett genomsnitt på 45 procent för samtliga 27 EU-länder. De finska företagen placerar sig sist i fråga om ekologiskt innovativa organisationsmetoder och nästan sist vad gäller nya eller väsentligt förbättrade ekologiskt innovativa produkter och tjänster. Dessa jumboplaceringar tyder på att merparten finska företag är på god väg att hamna på efterkälken i den ekologiskt inriktade teknologiutveck ningar på grönare produk- som ett märkb art lingen i Europa. Detta kan samtidigt tionsmetoder och produkter. 4 FA FA förklara varför de inte tycks ha uppFöretagen anser att det ab- hinder för grona levt särskilt stora hinder i sin sträva solut största hindret är bris- investeringar.

att satsa på grön teknologi. m

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."