Danmark överväger ändrad avdragsrätt
av Sigyn Alenius Forum 1982-09, sida 20-21, 19.05.1982
Skatteministern vill ha ett slu på den osunda låntagningen
Mogens Glistrup i Danmark lyckades få ner en miljoninkomst till noll genom att subtrahera ränteutgifterna. Nu försöker skatteminister Mogens Lykketoft ändra systemet så att det blir mindre lönsamt att leva på kredit.
Danmark överväger ändrad avdragsrätt
Danmarks skatteminister vill ändra på räntematematiken. Det får inte vara möjligt att förtjäna stort på banklånen tack vare ränteavdragen. Speciellt höginkomsttagarna har kunnat dra nytta av systemet.
Samtidigt är det meningen att extraknäck skall göras mer attraktivt.
Danskarna betalar i dag sina inköp med pengar som de tjänar i morgon Både privata, stat och kommun drar hämningslöst växlar på nästa års inkomster. Skattesystemet premierar låntagning till den grad, att det ofta är en direkt ekonomisk fördel att ha ett par rejäla lån. Förtjänsten på krediterna är särskill uppenbar när den effektiva låneräntan ligger under inflationsprocenten, och det är ingalunda ovanligt.
Dum är den som inte utnyttjar låntagningens helt lagliga fördelar, säger dansken och sätter sig i sin avbetalningsbil för att åka iväg til 2 banken, som har stor förståelse för hans behov av ett nylt lån. Hela fastighetsmassan är belånad till skorstenen. Landets utlandsskuld är i dag uppe i 68 miljarder mark, ett uttryck så gott som något för att nationen som helhet lever över sina tillgångar.
Det här ska få ett slut, anser emellertid skatteminister Mogens Lykketoft. Han har länge grunnat på en reform. Nu lägger han fram den i maj. Den har två huvudmål: göra det mera lönsamt att extraknäcka och mindre lönsamt att leva på kredit.
Reformens teknik kör på två spår: den kraftiga progressionen i beskattningen av inkomster ska ändras: Den hämmar lusten att jobba, Och rätten att subtrahera alla räntor från den skattbara inkomsten ska bort: Det är den som uppmuntrar till osund låntagning.
Den rätten har faktiskt överlevt sig själv, framhåller regeringen. Den infördes på 30-talet, när stora delar av befolkningen levde i dåliga bostäder i tätorternas slum. Bästa sättet att sanera var att uppmuntra till utflyttning och egnahem, som därför gjordes lätt åtkomliga med hjälp av långa lån och rätt att subtrahera räntorna. Resultatet blev det önskade: långt över hälften av Danmarks folk bor i dag i eget — om också våldsamt skuldbelastat — hus i gröna omgivningar.
Önskad var emellertid inte den fastighetsspekulation som följde saneringen i spåren. Det skedde just tack vare lånemöjligheter som i praktiken är utomordentligt goda fast räntan formellt i dag ligger på 20—25 procent.
Önskat var inte heller att höginkomsttagare skulle skaffa sig lyxvillor och Mercedesbilar eller att mellaninkomstgrupen skulle överförse sig med allt mera voluminösa färg-TV-apparater, allt modernare utgåvor av tvättmaskiner (fast den gamla funkade utmärkt), jättefrys (för stora till familjens behov — men ack, grannen fick ju en sån i går!) och långväga charterferier (när en semester i stugan i Jylland hade varit lika hälsosam och kostat en fjärdedel). Det ska vara slut med köp av lyx och status för pengar som man inte har, säger skatteministern.
Reformen i sin totalutformning ska sedd med finansministerns ögon, vara inkomstneutral: Staten ska inte tjäna på den. Bördorna ska bara flyttas om. Progressionen ska sätta in senare. Folk inte bara i låginkomstklassen, också mellaninkomsttagarna, ska kunna stoppa mera av vad de tjänar i egen ficka.
Progressionen i det nuvarande systemet är stark och sätter in tidigt. Efter ett skattefritt belopp motsvarande 9.850 mark om året beskattas inkomster upp till 54.050:— med 44 procent. Från dessa 54.060 mark till 92.900 mark beskattas de med 59 procent. Över denna gräns med 70 procent. Redan vid en årsinkomst på 54.050 mark betalar man 36 procent i skatt av hela bruttoinkomsten. Tjänar man 92.900 mark så är skatten 46 procent. Brytningslinjen, halva inkomsten i skatt, ligger på en bruttoårsinkomst å 115.000 mark. Alla som tjänar mera än det betalar över hälften direkt till finansministern.
Naturligtvis påverkar detta lusten att extraknäcka när man på förhand vet att man behåller så relativt lite. Saken blir inte bättre av att också sociala bidrag av olika slag — barnbidrag, gratisplatser i dagis, hyreshjälp mm — bortfaller vid vissa inkomstgränser. med lite otur kan man mao tack vare en mindre extraintjäning inte bara passera en ny progressionsgräns, utan desutom förlora en rad socialbidrag så att extraförtjänsten förvandlas till ett direkt inkomstminus.
Rätten att dra av räntorna på den deklarerade inkomsten har för många varit vägen över progressionströskeln. Vi tar ett enkelt exempel:
En höginkomsttagare med en marginalskatt på 70 procent tar ett lån på 100.000 mark till 20 procent ränta, betalar de 20.000 som räntan utgör till långivaren och subtraherar de 20.000 på
Forum 9/82
Nyhet i Hannover:
Tvåtakts förbränningsmotor utan ventiler och roterande dela i
Stelzer-motorn väckte stor uppmärksamhet på Hannover-mässan.
En förbränningsmotor bestående av åtta delar, av vilka endast en är rörlig? — Är det möjligt? Javisst. På mässan i Hannover presenterades en sådan motor.
Den sk Stetzer-motorn är en tvåtaktsmaskin med en trappstegskolv som fritt kan röra sig av och an. Verkningsgraden hos motorn är — enligt tillverkarna — 25-30 procent högre än hos en vanlig förbränningsmotor, på samma gång som vikten är betydligt lägre. Effektutbytet per kg motormassa blir hela 12 kW/kg! vän deklarationen från inkomsten. Med sin skatteprocent på 70 slipper han alltså betala 70 procent av 20.000 = 14.000 mark som han sparar i skatt. Han betalar i realiteten alltså 14.000 mindre = 6.000 mark i ränta för sitt lån. Med en inflation på 12 procent reduceras skuldbördan reellt med 12 procent medan han faktiskt endast har betalat 6.
Summa god affär, som inte blir sämre om han använder de upplånade pengarna till köp av fastighet, en vara som i åratal har ökat i pris snabbare än inflationstempot. Han har alltså hämtat sig en helt obeskattad kapitalvinst.
Dummare är inte den av naturen affärsbegåvade dansken än att han förstår — och utnyttjar — detta system. Den som har förstått det och utnyttjat det allra mest och bäst är väl nog den allomkända Glistrup, som lyckades få ner en miljoninkomst till noll tack vare långa rader av subtraherade räntor. Att lånen var fiktiva (vilket gjorde transaktionerna snuskiga) hör inte hit! Systemet ändras inte av det. Ekonomer har räknat ut att skattebetalarna i Danmark genomsnittligen kan subtrahera 15 procent av sin bruttoinkomst i form av räntor. Inte
Forum 9/8 bara luras staten på dessa skattepengar. Samtidigt har systemet en absolut inte önskad slagsida. Det gynnar de högsta inkomsttagarna mest eftersom det är de som subtraherar summor som skulle ha beskattats mest.
Avdragsrätten ska bort, säger regeringen nu. Den har sagt det länge men konsekvent mött motstånd från de många som har skuldsatt sig upp till öronen i medvetandet att de tjänar på det form av billigare skatt. Hela räntematematiken ska in i ett system utanför det övriga skattesystemet: medborgarna ska en för alla och alla för en ha samma rätt till en fastslagen skattereduktion på 40 procent av ränteutbetalningssumman. De fördelar som har tillfallit storinkomsttagarna (som har kunnat tjäna upp till 70 procent) försvinner därmed, vilket just är meningen. Samma 40 pocent ska enligt regeringens förslag påläggas som skatt på i dag obeskattade ränteinkomster till institutioner såsom pensionsbolag och liknande som i dag enligt regeringens beräkningar på det viset håvar in mellan 12 och 15 miljarder mark. De pengar som finansministern därmed tjänar ska betala flyttningen uppåt av progressionsgränserna. Bruttoinkomster på 100.000 mark som dag ska av med 47 procent slipper därefter med 40, som skall gälla som en och samma procent från det skattefria beloppet till nämnda 100.000.
Effekten blir att folk återfår lusten ett extraknäcka. Den har länge varit nerfrusen eftersom lejonparten av marginalförtjänsten har försvunnit direkt i finansministerns kassaskrin. Reformen kommer att sätta punkt för den osunda spekulationsbetonade låntagningen och verka sanerande utmed hela linjen. Danskarna kommer att nödgas avstå från att tillfredsställa en stor del av den i dag kreditfinansierade efterfrågan — gärna kommer de inte att göra det, men går reformen igenom så blir de tvungna.
Hinderfritt och glatt kommer det ingalunda att gå. Att verkningarna är sunda inser både regeringspartietsväljare och de borgerliga. men på bägge hållen sitter tusentals — ja tiotusentals — familjer i bostäder som är lånebelastade till takåsen. De har klarat ekonomin uteslutande tack vare ränteavdragsrätten. undantag och övergångsperioder blir nödvändiga och slagsmålet om ränteavdragen, som nationen närmast betraktar som en människorätt, blir hårt.
Sigyn Aleniu 21